Perus justitieombudsman besöker Finland
Att avvärja dödsstraffet och reda ut de våldsamma åren utgör Perus justitieombudsmans stora offentliga åtaganden idag. Lika viktiga utmaningar om än vardagligare är medborgarnas rätt till utbildning, hälsa och en ren miljö. Perus justitieombudsman Beatriz Merino besöker Finland denna vecka.
I Peru är justitieombudsmannens kansli en av landets mest betrodda myndigheter. ”Ibland är tilltron till oss till och med större än till den katolska kyrkan”, säger Perus justitieombudsman Beatriz Merino som befinner sig på ett fyra dagars besök i Finland belåtet. I Peru är det väldigt mycket sagt.
Peru är ett av Finlands långvariga samarbetsländer inom utvecklingssamarbetet. Att främja de mänskliga rättigheterna är en av samarbetets viktigaste målsättningar. I början av sitt besök träffade Merino understatssekreterare Marjatta Rasi som ansvarar för utvecklingspolitiken (bilden). Merino anlände till Finland på inbjudan av Finlands riksdags justitieombudsman Riitta-Leena Paunio.
Justitieombudsmannainstitutionen i Peru fyller tio år och fungerar på 35 olika orter. Man strävar efter att hålla tröskeln låg: av en medborgare som klagar över offentliga myndigheters verksamhet krävs inte identitetsbevis eller ens myndig ålder. Därmed har exempelvis också en grupp illa behandlade skolelever vågat sig på att söka upp justitieombudsmannen.
Den undermåliga undervisningen och korruptionen som fått fäste i utbildningsbranschen är ett av Perus mest utbredda människorättsliga problem, sett ur justitieombudsmannens synvinkel – och ofta ses problemet inte ens som relaterat till mänskliga rättigheter.
”Utbildningen i Peru är bland Latinamerikas sämsta. När skolsystemet utvecklas koncentrerar man sig på infrastrukturen och glömmer bort utbildningens kvalitet”, beklagar Beatriz Merino. Nyligen gav justitieombudsmannen ett kritiskt utlåtande om kvaliteten på undervisningen.
Diskrimineringen ska avslöjas
”I vårt land förekommer djupt rotad diskriminering som en stor del av peruanerna inte ens känner igen”, konstaterar Merino. Orsaken till diskriminering kan vara etniskt ursprung, ekonomisk eller samhällelig position.
Justitieombudsmannen har fört kampanjer för att avslöja diskrimineringen. I bakgrunden finns oron över den ökande stämning av misstro i landet: särskilt de peruaner som är bosatta långt ifrån tillväxtcentra misstänker att varken central- eller lokalförvaltningen bryr sig om deras behov. Misstron har under det gångna halvåret eskalerat till lokala konflikter som har hejdat investeringsprojekt i gruv- och oljeindustrin.
Beatriz Merino har lett justitieombudsmannens kansli i ett och ett halvt års tid. Under den tiden har landets regeringsbas bytts ut och Alan Garcia som ledde landet på 1980-talet återvänt som president. Han talade ivrigt för att återinföra dödsstraffet i sin valkampanj och började driva ärendet också efter att han tillträtt vid makten, med stöd från medborgarna.
Justitieombudsmannens kansli, landets högsta domstol och Europeiska unionen med dåvarande ordförandelandet Finland i spetsen motsatte sig kraftigt återinförandet av dödsstraffet.
”Det var den här regeringens kanske häftigaste aggression mot de mänskliga rättigheterna, men som tur var fick man initiativet ur världen och jag tror inte att man kan ta upp det igen under den här regeringsperioden” säger Beatriz Merino.
Merinos kansli sysselsätts istället av uppföljningen av Sanningskommissionen. Sanningskommissionen avlämnade för cirka fyra år sedan sin rapport som behandlade våldets år i Peru, dvs. 1980-2000. Rapporten förutsätter att våldets offer, de avlidnas och försvunnas anhöriga ska få ersättning för sitt lidande. I år har man börjat betala ut så kallade samhällsersättningar men på det individuella planet har inga ersättningar än så länge förekommit.
”Det finns en klar risk för att folk inte anser de kollektiva ersättningarna vara några egentliga ersättningar. Justitieombudsmannens kansli kräver att man tar itu också med de individuella ersättningarna.”