Finlands investeringsstöd till Ukraina

Investeringsstödet till Ukraina (Finland—Ukraine Investment Facility, FUIF) hör till Finlands utvecklingspolitiska finansiella instrument. Syftet med instrumentet är att stötta återuppbyggnaden i Ukraina.

 

Det finansiella instrumentet Finlands investeringsstöd till Ukraina finansierar investeringar som följer prioriteringarna och Finlands nationella plan för återuppbyggnad av Ukraina. Investeringsprojekten ska också bidra till FN:s globala mål för hållbar utveckling, använda finländska produkter och tjänster och finländsk expertis och teknik.

Ukraina har det huvudsakliga ansvaret för projektets totala kostnader. Genom FUIF-instrumentet stöds investeringsprojektets inköpspris och ränta för exportkredit med medel för utvecklingssamarbete så att kostnaderna för investeringen minskar märkbart för mållandet.

Finansieringsstödet för de godtagbara FUIF-projekten beviljas av utrikesministeriet. Finlands officiella exportgarantiinstitut Finnvera beviljar köparkreditgaranti för investeringskrediten upp till 100 procent. Stödet förutsätter tydliga utvecklingseffekter.

FUIF-investeringsstödet hör till de Team Finland-instrument som förvaltas av utrikesministeriet, och det används i nära samarbete med de andra Team Finland-aktörerna.

Principer för stödet

Det finansiella instrumentet Finlands investeringsstöd till Ukraina baserar sig på lagen om räntestödskrediter till utvecklingsländer (1114/2000), statsrådets förordning (1253/2000), lagen om statliga exportgarantier (422/2001) och OECD:s överenskommelse om exportkrediter.

FUIF-instrumentet kan användas för att finansiera projekt inom den offentliga sektorn i Ukraina. Godtagbara aktörer inom den offentliga sektorn är till exempel ministerier, statliga ämbetsverk, kommuner, statsbolag och offentliga affärsverk.

Ukraina upptar ett lån av en kommersiell bank med Finnveras hundraprocentiga garanti för investeringen och utrikesministeriet betalar räntan på krediten och en del av köpesumman så att den gåvobiståndsandel på 35 procent som förutsätts av OECD uppfylls.

FUIF-projekten ska vara ekonomiskt, samhälleligt och miljömässigt hållbara och ligga i linje med prioriteringarna för Ukrainas återuppbyggnad och samhälleliga utveckling. Investeringarna ska också vara förenliga med FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030).

I FUIF-investeringar används finländska produkter och lösningar, finländsk teknik och expertis.  Det finländska innehållets andel som Finnvera godkänt är 33 procent. Företaget som erbjuder finländskt innehåll ska vara registrerat i Finland.

Stödet kan beviljas investeringar i till exempel förnybar energi, elnät, digitala tjänster, meteorologi, undervisning, hälsa, cirkulär ekonomi, vattentjänster, avfallshantering eller andra sektorer som ingår i utvecklingssamarbetet. Projekten ska följa Finlands utvecklingspolitiska riktlinjer (inklusive resultatinriktning, rättighetsperspektiv, skatteansvar och anvisningar för övergripande mål). Därtill ska projekten uppfylla Finnveras villkor för exportkreditgaranti.

Hur ansöker man om stödet?

Projektets syfte och basuppgifter fylls i ett konceptdokument som kan lämnas till utrikesministeriet av finländska företag eller andra aktörer som är intresserade av att genomföra projektet samt av ukrainska aktörer inom den offentliga sektorn.

Projekten bedöms utifrån åtta kriterier:

  1. Målen för hållbar utveckling (SDG) och Finlands utvecklingspolitik samt prioriteringarna i Finlands nationella plan för återuppbyggnad av Ukraina
  2. Ukrainas ägarskap och nationella prioriteringar samt behovet ur Ukrainas synvinkel
  3. Den ukrainska projektägarens kapacitet
  4. Exportföretagets kapacitet att genomföra projektet
  5. Lämpligheten av de finländska produkterna och tjänsterna och den finländska tekniken och expertisen för ukrainska förhållanden
  6. Projektkonceptets lämplighet för finansiering
  7. En riskbedömning ur miljö-, samhälls- och rättighetsperspektiv
  8. Projektets mervärde med tanke på finländskt innehåll

Projektkoncepten bedöms i samarbete mellan utrikesministeriet och Ukraina. Ett krav för att projektet ska gå vidare är att projektet ligger högt upp på Ukrainas nationella prioritetslista för återuppbyggnad. Ett minimikrav är ett stödbrev från den ukrainska projektansvariga offentliga aktören. Men det ska dock noteras att det inte är något garanti för att projektet har hög nationell prioritering i Ukraina. Det slutliga beslutet om de projekt som kommer att få finansiering fattas av Ukraina.

Antalet projekt som får finansiering påverkas också av utrikesministeriets budget.

Ministeriet förhandlar om samarbete med internationella kreditinstitut. Exportören förväntas därför förhandla fram ett finansieringsavtal med de internationella kreditinstitut som har beslutat delta i FUIF.

Exportören eller kreditinstitutet lämnar in en ansökan om köparkreditgaranti till Finnvera. Ansökningsblanketten och information om köparkreditgarantin finns på Finnveras webbplats. (Länk till en annan webbplats.)

Utrikesministeriet bedömer projektets genomförbarhet och fattar beslut om beviljandet av FUIF-stöd. Finnvera fattar ett garantibeslut för exportkrediten som täcker kreditriskerna.  Projektupphandlingarna, också av finländska exportföretag, görs i enlighet med den ukrainska lagstiftningen.

Ett slutligt beslut om finansiering av ett projekt förutsätter

  • en projektplan som tagits fram av aktören inom den offentliga sektorn i Ukraina och det finländska företaget med stöd av de konsulter som ministeriet anställt
  • utrikesministeriets positiva bedömning av projektplanen
  • godkännande av projektet av den ukrainska förvaltningen
  • ett anbudsförfarande utfört av den ukrainska projektägaren och ett undertecknat handelsavtal
  • Finnveras beslut om garanti
  • ett finansieringsavtal mellan den bank som finansierar projektet och det ukrainska finansministeriet

Ett projekt är företagsekonomiskt olönsamt om kredittagaren inte får så stora inkomster av själva projektet att hen kan betala kostnaderna för kommersiella krediter. Projekt kan i vissa fall vara så olönsamma att det inte går att få kommersiell finansiering för det.

Frågor och svar om instrumentet för investeringsstöd till Ukraina (FUIF)

Hur skiljer sig FUIF från instrumentet för investeringsstöd till utvecklingsländer PIF?

FUIF har utvecklats för att svara mot behoven av investeringar i återuppbyggnaden i Ukraina. FUIF är därtill ett mål för Finlands nationella plan för återuppbyggnad av Ukraina.

FUIF bygger på samma sätt som PIF på OECD:s konsensusöverenskommelse om exportkrediter och på finländsk räntestödslagstiftning. Båda instrumenten fungerar nästan på samma sätt och har en likartad finansiell struktur.

Den största skillnaden jämfört med PIF är att FUIF siktar till en snabbare behandling och projektstart. Skillnaderna i praktiken:

  • Projektkonceptdokument kan lämnas till utrikesministeriet av finländska företag, andra finländska aktörer och aktörer inom den offentliga sektorn i Ukraina
  • Projektplaner för de godkända projekten tas fram av aktören inom den ukrainska offentliga sektorn tillsammans med det finländska företaget och de konsulter som anställts av utrikesministeriet. Fördelen med konsulterna är att de hjälper med att arbeta fram en så färdig projektplan som möjligt.
  • Det görs inte någon separat extern bedömning av projektens genomförbarhet (appraisal) eftersom den ingår i projektplanen som konsulterna hjälper med att ta fram
  • Ukrainas ägarskap bevisas genom ett stödbrev från en aktör inom den ukrainska offentliga sektorn (inte nödvändigtvis från det ministerium som har ansvar för sektorn)
  • De internationella kreditinstitut som deltar I FUIF-programmet är färdiga när finansiering behövs
  • Byggkostnaderna kan uppgå till högst 40 procent. Det går också att använda FUIF-finansiering till planering och övervakning av byggande. Provisionen till de ombud som bereder projektet får inte vara över fem procent av projektets totala kostnader.

Minimiandelen som ska användas till att stärka den lokala kapaciteten och säkerställa investeringens hållbarhet är tio procent.

Hur kontrollerar FUIF utvecklingseffekterna?

FUIF-projektens utvecklingseffekter bedöms ingående och de är en grundförutsättning för att investeringsstödet ska beviljas. Ukrainas starka ägarskap och kanaliseringen av FUIF-finansieringen ger bättre utvecklingseffekter: projekten hjälper Ukraina att genomföra investeringar inom den offentliga sektorn i enlighet med målen för återuppbyggnaden, de nationella prioriteringarna och målen för hållbar utveckling.

Det görs en konsekvensbedömning av projekten både när det gäller de mänskliga rättigheterna, de sociala aspekterna och miljöeffekterna. I bedömningen anlitas utomstående experter och utrikesförvaltningens resurser för utvecklingssamarbete.

Maximinivån för byggkostnader minskar korruptionsrisken bland lokala underleverantörer, och minimiandelen för att stärka den lokala kapaciteten förbättrar investeringens hållbarhet.

Vad innebär det att det ska ingå finländsk expertis i FUIF-projekten?

Det företag som genomför projekt ska vara registrerat i Finland och projektets finländska innehåll ska vara på en nivå som Finnvera godkänner, det vill säga 33 procent. Det finländska innehållet kan vara produkter, tjänster, teknik, lösningar och expertis.

Vilken storleks projekt kan få finansiering ur FUIF?

FUIF-projekten finansieras med lån som internationella kreditinstitut beviljar Ukraina. Bankerna beviljar på grund av transaktionskostnaderna inte lån på mindre än 10 miljoner euro, vilket därmed är den undre gränsen för projekten. Utrikesministeriets budget ställer en övre gräns, det vill säga 20 miljoner euro, för ett enskilt projekt.

Gäller FUIF-finansieringen bara vissa sektorer?

Ur instrumentet kan sådana projekt få finansiering som är lönsamma med tanke på nationalekonomin, men som företagsekonomiskt är olönsamma för projektgenomföraren. Projekt som med stor sannolikhet kan genomföras med hjälp av finländsk expertis kan till exempel handla om förnybar energi, elnät, digitala tjänster, meteorologi, undervisning, hälsa, cirkulär ekonomi, vattentjänster och avfallshantering. Det är dock bra att notera att instrumentet gäller alla sektorer som ingår i utvecklingssamarbetet.