Projektet REVISION

Projektets mål är att förbättra genomförandet av den gemensamma viseringspolitiken, det konsulära samarbetet och samråd mellan centrala viseringsmyndigheter. Projektet fortsätter arbetet utifrån resultaten från de tidigare projekten UMPIO och Revised VIS.

De ändringar i den nationella lagstiftningen som VIS-ändringsförordningarna ((EU) 2021/1134 och (EU) 2021/1133) kräver genomförs i ett separat lagstiftningsprojekt.

I projektet skapas inget eget informationssystem, utan utvecklas tekniska lösningar och funktioner i det gällande nationella informationssystemet för viseringar (VISA).

EU:s rättsakter och VIS-ändringsförordningarna förutsätter utveckling av det nationella systemet för viseringar och säkerställande av interoperabiliteten med EU-systemen.

Projektets mål

Syftet med projektet är att genomföra de tekniska och operativa reformer som VIS-ändringsförordningarna ((EU) 2021/1133 och (EU) 2021/1134) och interoperabilitetsförordningarna ((EU) 2019/817 och (EU) 2019/818) kräver och att se till att reformerna är klara att införas 2028 och 2029. 

Till de viktigaste åtgärderna hör att utvidga datainnehållet i informationssystemet för viseringar, införa automatiska bakgrundskontroller i EU:s informationssystem, utveckla biometrisk identifiering och integrera konsultationsprocessen.

För att möjliggöra interoperabilitet mellan informationssystemen och ett tryggt sätt att utbyta viseringsuppgifter ska det byggas en teknisk gränsyta mellan det nationella systemet för viseringar och EU:s informationssystem.  Samtidigt skapas tekniska förutsättningar för att göra parallella sökningar i flera av EU:s informationssystem.

Målet är att viseringsprocessen ska bli snabbare och mer harmoniserad, utveckla identifieringen av risker och bidra till att minska missbruk. Reformerna stärker säkerheten vid de yttre gränserna, effektiviserar samarbetet mellan myndigheterna och säkerställer att det nationella systemet är förenligt med EU:s krav, samtidigt som de främjar övergången till digital viseringsverksamhet.

Projektet handlar om genomförande av de bindande krav som ingår i EU-rättsakterna (2021/1133 och 2021/1134 ). Projektet ska genomföras så att lösningen kan införas inom den tidsplan som fastställts av eu-LISA, det vill säga Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system.

Genomförare

Projektet genomförs i samarbete av it- och systemtjänsternas team för inreseprocesser och -system och enheten för inreseärenden vid utrikesministeriet samt den nationella leverantören av informationssystemet för viseringar.

Projektet kommer att medföra nya funktioner och ändringar i det nationella informationssystemet för viseringar (VISA), vilka stöder den nya viseringsprocessen och bidrar till att genomföra EU-lagstiftningens krav.

Projektchef är Tarja Nylander.

Finansiering

För projektet har beviljats 863 550 euro via EU-instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (BMVI)  för tiden 1.9.2026–31.8.2029.

Tidsplan

VISA-systemet har utvecklats sedan 2023 i flera projekt i enlighet med kraven i EU-förordningarna (bland annat projekten UMPIO och Revised VIS). Ändringarna i tidsplanen har berott på att EU-projekten är beroende av varandra och att tidigare projekt har tagit längre tid än planerat.

Revision-projektet kommer att pågå fram till slutet av 2029. Under projekttiden sker två viktiga systemdriftsättningar.

På de förberedande möten som EU ordnade i början av 2026 och i rådet för rättsliga och inrikes frågor godkändes en ny färd- och tidsplan för interoperabilitet (Interoperability, IO). Enligt den ska de nationella system, system på EU-nivå, tekniska komponenter och funktioner som VIS-ändringsförordningarna och interoperabilitetsförordningarna kräver vara färdiga för användning i slutet av 2029.

Driftsättning av informationssystemen kommer att ske enligt de gemensamma tidsplaner som man kommer överens om på EU-nivå.

Projektets resultat

I det nationella systemet för viseringar görs alla de ändringar som behövs för att informationssystemen på EU-nivå ska kunna tas i en mer utbredd användning. Ändringarna ger också en möjlighet till mer omfattande identitets- och säkerhetskontroller och modernisering av viseringsprocessen. För användarna innebär reformerna lättanvända applikationer och fungerande integrationer i EU:s informationssystem.

Projektets resultat blir en del av VISA-systemets kontinuerliga tjänsteproduktion. Systemet övervakas oavbrutet och eventuella störningar eller fel åtgärdas i samband med normal drift. 

Systemändringarnas livscykel är bunden till VISA-systemets livscykel som beräknas vara i minst tio år framöver.

Projektet bygger också ett starkt underlag för digitala viseringar. Digitala viseringar och digital ansökan om visum är enligt EU:s färdplan följande stora steg. Beredningen av dessa reformer fortsätter efter Revision-projektets slut.