Finland ansöker om medlemskap i Nato

Finlands säkerhetspolitiska miljö förändrades i grunden när Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022. Den förändringen har gett upphov till en säkerhetspolitisk omvärdering, och till följd av den har republikens president på förslag av regeringen och efter att ha hört riksdagen beslutat att Finland ansöker om medlemskap i Nato efter att riksdagen har hörts.

Ett finskt Natomedlemskap skulle både öka säkerheten för Finland i den förändrade omvärlden och stärka stabiliteten och säkerheten i Östersjöregionen och Nordeuropa. Finlands starka försvarsförmåga och resiliens stärker också Nato och alliansens kollektiva försvar.

Ett medlemskap i försvarsalliansen Nato skulle innebära att Finland blir en del av Natos kollektiva försvar och omfattas av säkerhetsgarantierna enligt artikel 5 i Nordatlantiska fördraget. Ett Natomedlemskap skulle ge Finland möjlighet att vara med och fatta beslut om säkerhetspolitiska frågor som är centrala för Finland.

Vanliga frågor

Varför ansöker Finland om medlemskap i Nato och hur skulle ett Natomedlemskap öka Finlands säkerhet?

Ett finskt Natomedlemskap är en lösning som gäller Finlands säkerhet. Den mest betydande konsekvensen av ett eventuellt finskt Natomedlemskap är att Finland blir en del av Natos kollektiva försvar och omfattas av säkerhetsgarantier enligt artikel 5 i Nordatlantiska fördraget. Det finska försvarets avskräckande effekt blir betydligt större än för närvarande eftersom det backas upp av alliansens samlade förmågor, en gemensam försvarsplanering och den politiska tyngd som Natos medlemsstater bidrar med. 

Ett finskt och svenskt Natomedlemskap skulle höja tröskeln för att använda militära maktmedel i Östersjöområdet, vilket skulle öka stabiliteten i området på längre sikt. Nato bidrar till stabilitet kring Östersjön.

Om Finland och Sverige blir medlemmar i Nato hör alla de nordiska länderna till Nato. De skulle inom alliansen tillsammans kunna driva frågor som är viktiga för dem.

Hur beslutar Nato om ett finskt medlemskap och hur länge tar anslutningsprocessen? 

För att anslutningssamtal ska inledas krävs ett enhälligt beslut av Natos medlemsstater. I anslutningsprocessen ingår anslutningssamtal och godkännande av anslutningsprotokollet. Anslutningsprotokollet ska undertecknas och godkännas i alla Natos medlemsstater. Det inverkar på hur länge processen tar. Efter det bjuder Natos medlemsstater in Finland att ansluta sig till Nordatlantiska fördraget. 

Hur länge anslutningsprocessen tar har varierat. Den kan ta från uppskattningsvis några månader till ett år.

Vilka är kriterierna för att bli Natomedlem?

Natos öppna dörrars politik baserar sig på artikel 10 i Nordatlantiska fördraget. Enligt den artikeln är ett medlemskap i Nato öppet för vilken europeisk stat som helst som har förutsättningar att främja principerna i fördraget och bidra till det nordatlantiska – i praktiken det euroatlantiska – områdets säkerhet. 

Nato har dessutom ställt vissa politiska, ekonomiska och militära krav på nya medlemsstater som anslutit sig efter kalla kriget. 

På nya medlemsstater har det också ställts militära minimikrav som ska vara uppfyllda innan ett medlemskap kan bli verklighet.

I sista hand baserar sig godkännandet av nya medlemmar på politiskt övervägande från fall till fall och på ett enhälligt beslut av Natos medlemsstater.

Gäller Natos säkerhetsgarantier redan under anslutningsprocessen?

Natos säkerhetsgarantier gäller Natos medlemmar. De har inte beviljats under anslutningsprocessen.
    
Samtidigt ligger det också i Natos intresse att ansökningsprocessen löper så smidigt som möjligt. 

Hur mycket kostar ett Natomedlemskap för Finland?

Varje medlemsstat i Nato beslutar själv om beloppet och fördelningen av sina försvarsanslag. Finlands försvarsutgifter har fastställts i proportion till det finska försvarets behov. 

Som medlem i Nato skulle Finland förbinda sig till ett mål som innebär att försvarsanslagen ska uppgå till två procent av bruttonationalprodukten. För närvarande uppfyller Finland detta mål. 

Direkta merkostnader av medlemskapet i Nato skulle uppkomma exempelvis av att Finland deltar i finansieringen av Natos gemensamma budgetar och placerar ut personal i Natos militära kommandostruktur. Enligt kostnadskalkylerna uppgår kostnaderna till uppskattningsvis 1–1,5 procent av den nuvarande försvarsbudgeten, och de kommer att preciseras.

Innebär ett Natomedlemskap att det placeras kärnvapen eller upprättas Natobaser i Finland?

Natos medlemsstater har fullständig självbestämmanderätt över vilken militär verksamhet, vilka baser eller vilken utrustning de tillåter på sitt territorium. Till exempel frågan om militär närvaro bör bedömas ur såväl politisk synvinkel som det militära behovets synvinkel samtidigt som den säkerhetspolitiska miljöns utveckling beaktas.

Vissa medlemsstater i Nato har själva fastställt nationella begränsningar för Natos verksamhet (när det gäller till exempel placering av baser på deras territorium). Sådana begränsningar är inte reservationer ur traktaträttsligt perspektiv. 

Ingen stat har någonsin tillträtt Nordatlantiska fördraget med reservationer. Staterna har anslutit sig till Nato med fullständiga rättigheter och skyldigheter.

Innebär ett Natomedlemskap att finska beväringar kan förordnas att delta i Natoinsatser utanför Finland?

Natos medlemsstater är skyldiga att delta i alliansens kollektiva försvar i enlighet med artikel 5 i Nordatlantiska fördraget. Denna skyldighet ålägger varje medlemsstat att bistå en medlem som blir utsatt för en attack ”på det sätt som medlemsstaten anser nödvändigt, inklusive användning av militära maktmedel”. Varje medlemsstat bestämmer själv hur och i vilken omfattning man deltar. 

Att delta i andra uppdrag inom det kollektiva försvaret än de som omfattas av artikel 5, till exempel att delta i krishantering, är frivilligt. Natos medlemsstater bestämmer själva vilka insatser eller uppdrag de deltar i. Alla medlemsstater deltar inte i alla insatser.

Som medlem i Nato skulle Finland fortsätta att delta i Natos krishanteringsverksamhet enligt eget övervägande och utifrån sina egna intressen. Som partnerland har Finland deltagit i Natos krishanteringsinsatser i Afghanistan, Kosovo, Irak och Bosnien-Hercegovina.
 
Innebär ett Natomedlemskap att värnplikten slopas?/Vad innebär ett Natomedlemskap för Finlands eget försvar?

Ett medlemskap i Nato påverkar inte värnplikten. Även som medlem i Nato skulle Finland besluta självt om principerna för sitt försvar. 

Det primära ansvaret för Finlands territoriella försvar skulle kvarstå hos Finland också som medlem av Nato.

Förändras Ålands ställning som demilitariserat område?

Finland står fast vid sina internationella överenskommelser, inklusive fördragen om Ålands folkrättsliga ställning. Dessa fördrag hindrar inte Finland från att ansluta sig till en militär allians. 

En anslutning skulle inte påverka Ålands ställning som grundar sig på internationella överenskommelser. Åland är en del av Finlands suveräna territorium och enligt fördragsbestämmelserna ska Finland försvara Ålands neutralitet. Fördragen strider inte heller mot förpliktelserna i artikel 5 i Nordatlantiska fördraget.

Demilitariseringen respekteras och Finland är berett att försvara Ålands neutralitet med nödvändiga åtgärder.

Är det möjligt att utträda ur Nato?

I artikel 13 i Nordatlantiska fördraget fastställs att efter att fördraget har varit i kraft i 20 år kan varje fördragsslutande part upphöra att vara part i fördraget ett år efter att parten har lämnat ett meddelande om uppsägning till Förenta staternas regering. I anslutningsprotokollen finns inga särskilda bestämmelser om uppsägning av fördraget.

Bestämmelsen i artikel 13 i Nordatlantiska fördraget har i allmänhet tolkats så att eftersom fördraget har varit i kraft i 20 år kan även nya fördragsslutande parter säga upp fördraget när som helst med ett års uppsägningstid.