Finlands ansökan om medlemskap i Nato

Finland ansökte om medlemskap i Nato den 17 maj 2022. Finlands anslutningsprotokoll till Nato  undertecknades av Natoländerna den 5 juli 2022 i Bryssel, och Finland fick observatörsstatus i alliansen. Nästa steg är att alla Natoländer ratificerar anslutningsprotokollet.

Ett finskt Natomedlemskap både ökar säkerheten för Finland i den förändrade omvärlden och stärker stabiliteten och säkerheten i Östersjöregionen och Nordeuropa. Finlands starka försvarsförmåga och resiliens stärker också Nato och alliansens kollektiva försvar.

Som medlem i försvarsalliansen Nato deltar Finland fullt ut i Natos kollektiva försvar och beslutsfattande och omfattas av säkerhetsgarantierna enligt artikel 5 i Nordatlantiska fördraget.

Vanliga frågor

Varför ansöker Finland om medlemskap i Nato och hur ökar ett Natomedlemskap Finlands säkerhet?

Ett finskt Natomedlemskap är en lösning som gäller Finlands säkerhet. Den mest betydande konsekvensen av ett finskt Natomedlemskap är att Finland är en del av Natos kollektiva försvar och omfattas av säkerhetsgarantier enligt artikel 5 i Nordatlantiska fördraget. Som medlem är det finska försvarets avskräckande effekt betydligt större än för närvarande, eftersom det backas upp av alliansens samlade förmågor, en gemensam försvarsplanering och den politiska tyngd som Natos medlemsstater bidrar med. 

Finlands och Sveriges eventuella Natomedlemskap höjer tröskeln för användning av militära maktmedel i Östersjöområdet, vilket ökar stabiliteten i området på längre sikt. Nato bidrar till stabilitet kring Östersjön.

I och med att Finland och Sverige blir medlemmar i Nato, hör alla de nordiska länderna till Nato. De kan inom alliansen tillsammans driva frågor som är viktiga för dem.

Hur beslutar Nato om ett finskt medlemskap och hur länge tar anslutningsprocessen?  

I anslutningsprocessen ingår anslutningssamtal och godkännande av anslutningsprotokollet. Anslutningsprotokollet ska undertecknas och godkännas i alla Natos medlemsstater. Det inverkar på hur länge processen tar. Hur länge anslutningsprocessen tar har varierat. Den kan ta från uppskattningsvis några månader till ett år.

Finlands anslutningsförhandlingar fördes den 4 juli 2022, och Natos medlemsstater undertecknade Finlands anslutningsprotokoll den 5 juli 2022 i Bryssel. Därefter ska anslutningsprotokollet godkännas, dvs. ratificeras, i alla Natos medlemsstater. Under ratificeringstiden har Finland observatörsstatus i Nato, men deltar inte i beslutsfattandet.

När alla Natos medlemsstater ratificerat Finlands anslutningsprotokoll kallar Natos medlemsstater Finland att ansluta sig till det Nordatlantiska fördraget, och Finland blir medlem i Nato. 

Natoländer som har ratificerat Finlands anslutningsprotokoll

Läget den 31 augusti 2022:

  • Albanien
  • Belgien
  • Bulgarien
  • Kanada
  • Kroatien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Estland
  • Frankrike
  • Tyskland
  • Island
  • Italien
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Montenegro
  • Nederländerna
  • Nordmakedonien
  • Norge
  • Polen
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Storbritannien
  • Förenta staterna

Vilka är kriterierna för att bli Natomedlem?

Natos öppna dörrars politik baserar sig på artikel 10 i Nordatlantiska fördraget. Enligt den artikeln är ett medlemskap i Nato öppet för vilken europeisk stat som helst som har förutsättningar att främja principerna i fördraget och bidra till det nordatlantiska – i praktiken det euroatlantiska – områdets säkerhet. 

Nato har dessutom ställt vissa politiska, ekonomiska och militära krav på nya medlemsstater som anslutit sig efter kalla kriget. 

På nya medlemsstater har det också ställts militära minimikrav som ska vara uppfyllda innan ett medlemskap kan bli verklighet.

I sista hand baserar sig godkännandet av nya medlemmar på politiskt övervägande från fall till fall och på ett enhälligt beslut av Natos medlemsstater.

Gäller Natos säkerhetsgarantier redan under anslutningsprocessen?

Natos säkerhetsgarantier gäller Natos medlemmar. De har inte beviljats under anslutningsprocessen.

Samtidigt ligger det också i Natos intresse att ansökningsprocessen löper så smidigt som möjligt. 

Hur mycket kostar ett Natomedlemskap för Finland?

Varje medlemsstat i Nato beslutar själv om beloppet och fördelningen av sina försvarsanslag. Finlands försvarsutgifter har fastställts i proportion till det finska försvarets behov. 

Som medlem i Nato förbinder sig Finland till ett mål, som innebär att försvarsanslagen ska uppgå till två procent av bruttonationalprodukten. För närvarande uppfyller Finland detta mål

Direkta merkostnader av medlemskapet i Nato uppkommer till exempel av att Finland deltar i finansieringen av Natos gemensamma budgetar och placerar ut personal i Natos militära kommandostruktur. Enligt kostnadskalkylerna uppgår kostnaderna till uppskattningsvis 1–1,5 procent av den nuvarande försvarsbudgeten, och de kommer att preciseras.

Innebär ett Natomedlemskap att det placeras kärnvapen eller upprättas Natobaser i Finland?

Natos medlemsstater har fullständig självbestämmanderätt över vilken militär verksamhet, vilka baser eller vilken utrustning de tillåter på sitt territorium. Till exempel frågan om militär närvaro bör bedömas ur såväl politisk synvinkel som det militära behovets synvinkel samtidigt som den säkerhetspolitiska miljöns utveckling beaktas.

Vissa medlemsstater i Nato har själva fastställt nationella begränsningar för Natos verksamhet (gällande till exempel placering av baser på deras territorium). Sådana begränsningar är inte reservationer ur traktaträttsligt perspektiv. 

Ingen stat har någonsin tillträtt Nordatlantiska fördraget med reservationer. Staterna har anslutit sig till Nato med fullständiga rättigheter och skyldigheter.

Innebär ett Natomedlemskap att finska beväringar kan förordnas att delta i Natoinsatser utanför Finland?

Natos medlemsstater är skyldiga att delta i alliansens kollektiva försvar i enlighet med artikel 5 i Nordatlantiska fördraget. Denna skyldighet ålägger varje medlemsstat att bistå en medlem som blir utsatt för en attack ”på det sätt som medlemsstaten anser nödvändigt, inklusive användning av militära maktmedel”. Varje medlemsstat bestämmer själv hur och i vilken omfattning man deltar. 

Att delta i andra uppdrag inom det kollektiva försvaret än de som omfattas av artikel 5, till exempel att delta i krishantering, är frivilligt. Natos medlemsstater bestämmer själva vilka insatser eller uppdrag de deltar i. Alla medlemsstater deltar inte i alla insatser.

Som medlem i Nato fortsätter Finland att delta i Natos krishanteringsverksamhet enligt eget övervägande och utifrån sina egna intressen. Som partnerland har Finland deltagit i Natos krishanteringsinsatser i Afghanistan, Kosovo Irak och Bosnien och Hercegovina..
 
Avstår Finland från värnplikten i och med medlemskapet i Nato? Vad innebär Natomedlemskapet för Finlands eget försvar?

Ett medlemskap i Nato påverkar inte värnplikten. Även som medlem i Nato beslutar Finland själv om principerna för sitt försvar. 

Det primära ansvaret för Finlands territoriella försvar kvarstår hos Finland även om landet blir medlem i Nato.

Förändras Ålands ställning som demilitariserat område?

Finland står fast vid sina internationella överenskommelser, inklusive fördragen om Ålands folkrättsliga ställning. Dessa fördrag hindrar inte Finland från att ansluta sig till en militär allians. 

En anslutning påverkar inte Ålands ställning som grundar sig på internationella överenskommelser. Åland är en del av Finlands suveräna territorium, och enligt fördragsbestämmelserna ska Finland försvara Ålands neutralitet. Fördragen strider inte heller mot förpliktelserna i artikel 5 i Nordatlantiska fördraget.

Demilitariseringen respekteras och Finland är berett att försvara Ålands neutralitet med nödvändiga åtgärder.

Är det möjligt att utträda ur Nato?

I artikel 13 i Nordatlantiska fördraget fastställs att efter att fördraget har varit i kraft i 20 år kan varje fördragsslutande part upphöra att vara part i fördraget ett år efter att parten har lämnat ett meddelande om uppsägning till Förenta staternas regering. I anslutningsprotokollen finns inga särskilda bestämmelser om uppsägning av fördraget.

Bestämmelsen i artikel 13 i Nordatlantiska fördraget har i allmänhet tolkats så att eftersom fördraget har varit i kraft i 20 år kan även nya fördragsslutande parter säga upp fördraget när som helst med ett års uppsägningstid.