Regeringen föreslår reform av finansieringsmodellen för investeringsprojekt i utvecklingsländer

Regeringen föreslår en ny lag om understödda investeringskrediter till utvecklingsländer. Målet är att förbättra förutsättningarna för finländska företag att delta i offentliga investeringsprojekt i utvecklingsländer samt möjligheterna att övervaka stöden och rättssäkerheten. Ett ytterligare mål är att skapa bättre chanser för Finland att kunna delta i återuppbyggnaden av Ukraina. Reformen som beretts vid utrikesministeriet moderniserar lagstiftningen från 2000, skapar tydligare regler för finansieringsmodellen och fler möjligheter att ordna projektfinansiering.

Understödda investeringskrediter består av lån som beviljas av en utomstående kreditgivare och stöd som finansieras med medel för utvecklingssamarbete. Syftet med finansieringsmodellen är att minska utvecklingsländernas investeringskostnader, bidra till hållbar utveckling och hjälpa att anlita finländska experter och tillämpa finländsk teknik.

”Propositionen ger finländska företag bättre verksamhetsmöjligheter i utvecklingsländer och förbättrar ytterligare företagens delaktighet i utvecklingssamarbetet och utvecklingsfinansieringen. Målet ingår i regeringsprogrammet. Projekt pågår redan nu bland annat på områdena hälso- och sjukvård, energi och meteorologi”, säger utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Tavio.

I dagsläget beviljas understödda investeringskrediter via samarbetsinstrumenten Investeringsstöd till utvecklingsländer (PIF) och Finlands investeringsstöd till Ukraina (FUIF). De finansierar offentliga investeringar som använder sig av finländska företags kompetens och teknik.

Den nya lagen ersätter den gällande lagen om räntestödskrediter till utvecklingsländer. Utöver banker och andra kreditinstitut kan i fortsättningen de bolag som hör till Finnvera-koncernen, såsom Finnvera Abp och Finlands Exportkredit Ab, vara kreditgivare. Detta ger fler alternativ för att ordna finansiering och kan göra det lättare för i synnerhet små och medelstora företag att få finansiering för sina projekt när det inte finns tillräckligt med privat finansiering att tillgå.

I lagen tas in bestämmelser om kravet på finländskt intresse och noggrannare tillsyn

Den gällande lagen om räntestödskrediter motsvarar inte till alla delar den nuvarande verksamhetsmodellen för samarbetsinstrumenten. I lagen finns till exempel inte några uttryckliga bestämmelser om den gåvoandel av bidragskaraktär som beviljas tillsammans med räntestödet, trots att den har använts i finansieringsarrangemangen sedan 2011. I den nya lagen ska finnas mer exakta bestämmelser om beviljande av stöd, gåvoandelar och annat stöd samt om olika myndigheters och andra aktörers uppgifter. I lagen ska också ingå mer precisa bestämmelser om täckning av kreditrisker, tillsyn över finansieringsarrangemang, informationsutbyte och återkrav av stöd. En förutsättning för att bevilja stöd är att projektet är föremål för ett finländskt intresse. Detta motsvarar nuläget, det vill säga att Finnvera bedömer projektets finländska intresse i samband med beviljandet av exportgaranti, men bedömningsgrunden ska nu framgå tydligare också av lagstiftningen.

Utrikesministeriet ska även i fortsättningen svara för beviljandet av stöd och användningen av medlen för utvecklingssamarbete. Finnveras roll som beviljare av exportgarantier och andra ansvarsförbindelser preciseras. Samtidigt kommer ministeriet att få bättre tillgång till informationen om finansieringsarrangemangens risker och villkor. Finnvera ska trots bestämmelserna om sekretess ge utrikesministeriet den information som är nödvändig för att ministeriet ska kunna sköta uppgifterna.