Utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Tavios anförande vid ambassadörsmötet 2026

Bästa ambassadörer, kära kollegor!

Det är en stor glädje och ära att få inleda mitt sista anförande vid ambassadörsmötet under denna regeringsperiod med positiva förtecken. Finlands export håller på att öka igen. I fjol ökade varuexporten med 3 procent och i år förväntar vi oss en ökning på 4–5 procent. Även exporten av tjänster ser ut att utvecklas gynnsamt. Det finns efterfrågan på finländska produkter, tjänster och lösningar ute i världen.

Under denna regeringsperiod har vi målmedvetet arbetat för att stärka Finlands konkurrenskraft och stödja finländska företags internationalisering. Jag vill tacka er alla som sitter i denna sal i dag för att ni hjälpt till att förankra våra riktlinjer.

En av de viktigaste reformerna under regeringsperioden har varit integreringen av den exportfrämjande verksamheten utomlands i utrikesförvaltningen. Vi har kombinerat kompetens, minskat överlappningar och framför allt förbättrat de tjänster som erbjuds finländska företag. Jag har inrättat en enhet för företagstjänster vid utrikesministeriet.

Vi har haft ett gott samarbete med min ministerkollega Sakari Puisto. Arbets- och näringsministeriet ansvarar också i fortsättningen för internationaliseringstjänster i Finland och utrikesministeriet för exportfrämjandet ute i världen. Tillsammans bygger vi upp en servicehelhet som hjälper företagen att komma in på en tillväxtbana som leder från hemlandet till den internationella marknaden.

Team Finland-strategin som antogs i fjol ger en klar riktning för vårt arbete. För att få genomslag krävs det prioritering. Den nya strategin utgår från att resurser fokuseras på de marknader och branscher som ger Finland de bästa möjligheterna att nå framgång. För detta arbete har vi skapat nationella branschgrupper.

Bästa Team Finland-landschefer!

Finlands välfärd bygger till stor del på export. Därför är exportfrämjandet en gemensam uppgift för hela utrikesförvaltningen. Ni, beskickningscheferna, har en särskilt viktig roll i detta arbete.

Finlands kompetens inom de branscher som upplever en växande efterfrågan ute i världen är stark. Dessa är till exempel försvarssektorn, digitaliseringen och marinindustrin. I fjol ökade den totala exporten av försvarsmateriel med historiska 241 procent. Företag som Patria och ICEYE är framgångsrika eftersom försvarsutgifterna och efterfrågan har ökat kraftigt i Europa. Staten och i synnerhet utrikesministeriet är centrala aktörer när det gäller att främja handeln med försvarsmateriel.

Efterfrågan på digitala innovationer ökar snabbt. Finländska företag har lösningar såväl inom cybersäkerhet och datakommunikation som inom tillämpningen av artificiell intelligens. Det som är typiskt för vår tid är att våren 2026 blev Nokia igen det mest värdefulla bolaget på Helsingforsbörsen.

Finlands marinindustri är ett exportlokomotiv värt cirka 12 miljarder euro, och en av våra viktigaste högteknologiska tillväxtbranscher. De finländska varven har just nu nästan fulla orderböcker, Meyer Turku ända fram till 2036. Åbovarvet har underleverantörer i över hundra kommuner. Vår varvsindustri har också en anknytning till vår starka arktiska kompetens.

I fortsättningen måste vi vara mer aktiva när det gäller att identifiera nya möjligheter. Vi kan inte enbart tillgodose de behov som företagen har i dag, utan vi måste kunna hjälpa dem att hitta nya marknader, partner och tillväxtmöjligheter.

Utrikesministeriets företagstjänster utvecklas nu i snabb takt. Syftet är att se till att kvaliteten är högklassig och att tjänsterna tillgodoser företagens verkliga behov.

I oktober kommer utrikesministeriet att inleda ett första pilotförsök med avgiftsbelagda företagstjänster. Vi samlar in erfarenheter från såväl företag som vårt nätverk och finjusterar tjänsterna utifrån responsen.

Ett systematiskt arbete med Finlandsbilden bidrar till exportfrämjandet på lång sikt genom att stärka bilden av Finland som ett pålitligt och högteknologiskt land.

Bästa åhörare!

Händelserna runt Persiska viken i början av året har igen visat hur snabbt den internationella omvärlden kan förändras. Kopplingen mellan ekonomi, säkerhet och utrikespolitik är allt starkare i dagens värld. För Finland som är ett exportdrivet land innebär en aktiv handelspolitik också säkerhetspolitik.

Att få till stånd nya frihandelsavtal har varit ett viktigt mål för regeringen. Under denna regeringsperiod har det ingåtts exceptionellt många avtal. Avtalen med Nya Zeeland, Chile och Mercosur-länderna i Sydamerika har satts i kraft med Europeiska unionen. Mercosuravtalet omfattar ett frihandelsområde med över 700 miljoner människor. Förhandlingarna med bland annat Indien, Indonesien, Australien och Mexiko har också slutförts.

Frihandelsavtalen öppnar nya marknader för företagen, minskar handelshinder och ökar förutsägbarheten. De ger finländska företag bättre möjligheter att växa, investera och bli internationella. Vi har också sett i praktiken vilka fördelar avtalen skapar: Till följd av frihandelsavtalen ökade Finlands export till exempel till Sydkorea och Vietnam med tvåsiffriga procenttal.

Frihandelsavtalen visar konkret varför den regelbaserade internationella ordningen är nödvändig. Detta är av särskild vikt för ett litet land vars framgång bygger på en öppen världsekonomi och fungerande regler.

Konkurrensen om teknik, investeringar och kritiska råvaror blir hårdare. I denna situation är det viktigt att Finland som en del av Europeiska unionen strävar efter att stärka den ekonomiska säkerheten och minska skadliga beroenden. Ur Finlands synvinkel är det viktigt att systematiskt bygga upp partnerskap.

Därför anser jag att det är väsentligt att vi fördjupar våra relationer med våra viktigaste handelspartner i EU, såsom Polen, Tyskland och Frankrike. Ytterligare är det centralt att stärka våra handelsförbindelser med prioriterade länder utanför EU, såsom USA, Kanada, Japan och Sydkorea.

I dessa tider framträder vikten av beskickningsnätet. Finländska företag behöver stöd på exportmarknaden och vi inom statsförvaltningen behöver högkvalitativ information om förändringarna, möjligheterna och riskerna i omvärlden. Finland ska vara aktivt på områden där marknaderna växer, där investeringarna görs och besluten fattas. Därför har vi stärkt vårt exportnätverk och öppnat ett generalkonsulat i Houston och ett nytt konsulat i München. Båda har ett starkt handelsekonomiskt fokus.

Bästa kollegor!

Tiden har hunnit i kapp det traditionella utvecklingssamarbetet. När det gäller finansieringen av utvecklingssamarbete är de bästa åren över i såväl Finland som på ett internationellt plan. I fjol minskade det officiella utvecklingssamarbetet globalt med hela 23 procent, och besparingarna fortsätter i år.

I samband med att balansera de offentliga finanserna har anslagen för Finlands utvecklingssamarbete anpassats i fem omgångar under denna regeringsperiod, också i år. Detta innebär besparingar på sammanlagt 1 340 miljoner euro under valperioden, vilket är rekordmycket. Nedskärningarna har lett till att fyra länders landprogram har avslutats. Andra stora nedskärningar gäller Gröna klimatfonden och Världsbankens internationella utvecklingsfond.

I anslutning till sparåtgärderna inom statsfinanserna pågår vid utrikesministeriet också en reform som överför genomförandet av utvecklingssamarbetet i sin helhet till utvecklingspolitiska avdelningen. Ministeriets ledningsstruktur ska också förenklas. Till sparåtgärderna hör beslutet om att dra in befattningen som understatssekreterare med ansvar för utvecklingspolitiska frågor. Befattningen som handelspolitisk understatssekreterare kvarstår däremot oförändrad.

Ömsesidighet är allt viktigare inom utvecklingspolitiken. Utvecklingssamarbete är ingen självklarhet. Det ska ge resultat och bygga på gemensamma mål.

När den offentliga finansieringen minskar, är det allt viktigare att den riktas på ett ändamålsenligt sätt. Vi måste sikta till att varje euro ger maximal effekt. Därför behöver vi allt fler privata investeringar, större finansiell hävstångseffekt, nya finansiärer och bättre förmåga hos partnerländerna att samla in inkomster och finansiera sin egen ekonomi.

Vi har tillgång till bra finansiella instrument inom den privata sektorn som vi kan använda för att hjälpa finländska företag att komma in på nya marknader.

Det viktigaste nya instrumentet under denna regeringsperiod är Finlands investeringsstöd till Ukraina. Inom ramen för detta finansierar Finland sin historias största exportprojekt som ett finländskt företag genomför delvis med utvecklingsfinansiering. Wärtsilä kommer att leverera kraftverksmotorer som Ukrainas energisektor är i stort behov av, till ett värde av över 45 miljoner euro. Ukrainarna kommer således att få bättre möjligheter att få el samtidigt som vi skapar arbetstillfällen och affärsverksamhet i Finland.

Finland fortsätter det långsiktiga utvecklingspolitiska arbetet inom de områden där vi har stark kompetens och trovärdighet. Dessa är bland annat kvinnors och flickors rättigheter, utbildning och klimatåtgärder.

I enlighet med målen för hållbar utveckling är syftet att få alla att hänga med i utvecklingen och att hjälpen går till de mest behövande. Även det livräddande humanitära biståndet, som ges enligt behov, fortsätter.

Utbildning är fortfarande en av Finlands mest kända styrkor. Skolmatssystemet är ett bra exempel på en lösning som kombinerar utbildning, hälsa, kost och lokal ekonomisk utveckling. Till den internationella koalitionen för skolmat, som leds av Finland, Frankrike och Brasilien, hör redan över 110 länder. Största delen av koalitionens arbete finansieras av utvecklingsländerna själva. Skolmåltider förbättrar läranderesultaten, ökar möjligheterna till skolgång och bidrar samtidigt till det lokala jordbruket och sysselsättningen. Skolmatssystemet är ett utmärkt exempel på hur det internationella samarbetet kan stöda ländernas egna nationella utvecklingsåtgärder.

Den finländska kompetensen syns också inom klimatarbetet. Finland har bidragit till utvecklingen av väder-, klimat- och varningssystem i utvecklingsländer genom att tillhandahålla expertis och teknik. Meteorologiska institutet och finländska företag är med i projekt som hjälper målländerna att förbereda sig på extremt väder och som samtidigt skapar nya möjligheter för finländsk kompetens. Förra veckan informerade vi om ett meteorologiprojekt i Indonesien vars totala värde är över 24 miljoner euro. Leverantörerna är Vaisala och Meteorologiska institutet.

Den minskade utvecklingsfinansieringen syns också i FN-systemet. Den pågående FN80-reformen innebär betydande besparings- och effektiviseringsåtgärder för att FN även i fortsättningen ska kunna sköta sina uppgifter och producera resultat på landnivå. Det ska dock säkerställas att nedskärningarna inte i oproportionerlig grad riktar sig mot Finlands prioriterade områden. FN verksamhet ska också framöver vara förenlig med Finlands värderingar och intressen.

Med Finlands allmänna finansiering till FN-organen har man åren 2022–2025 bland annat kunnat förhindra cirka 66 miljoner oplanerade graviditeter och räddat livet på 142 000 mödrar och skyddat 820 000 flickor från könsstympning. Finlands stöd har bidragit till att lagstiftningen om bekämpning av våld mot kvinnor har stärkts på olika håll i världen. Över 1,6 miljoner kvinnor har fått tjänster som förbättrar deras utkomst.

För första gången har det egna ekonomiska intresset lyfts fram som ett centralt perspektiv i utvecklingspolitiken. Redogörelsen för internationella ekonomiska relationer och utvecklingssamarbete som tagits fram under denna period lyfter fram ett tätare samband mellan handel och utveckling. Utan hållbar ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen kommer stabiliteten inte att öka i utvecklingsländerna. Därför vill vi stärka utvecklingsländernas egen ekonomiska utveckling samtidigt som vi hjälper dem att skapa en fungerande affärsmiljö. Detta ger också nya möjligheter för finländska företag.

Vårt budskap till partnerländerna är tydligt: samarbetet bygger på ömsesidig nytta. Utvecklingssamarbetet har äntligen förknippats med villkor. Finland samarbetar inte med aktörer som stöder Rysslands anfallskrig och vi förväntar oss att våra partner förbinder sig till principerna för den internationella regelbaserade ordningen.

Landprogrammet för Somalia har avbrutits. Här är det uttryckligen fråga om villkor. Landprogrammet har avbrutits eftersom det mellanstatliga samarbetet inte har gett önskade resultat när det gäller att återsända somaliska medborgare. Med Somalia förs dock diskussioner för att lösa situationen. Fortsatt finansiering kan övervägas om samarbetet kring återsändande börjar löpa på önskat sätt.

Samtidigt som tyngdpunkten under denna regeringsperiod inte längre ligger på bilaterala landprogram, har regeringen beslutat trygga de nationella organisationernas finansieringsnivå. I samband med denna kursändring i utvecklingssamarbetet har jag uppmuntrat civilsamhällesorganisationer att samarbeta mer för att främja den lokala ekonomiska utvecklingen.

EU gemensamma utvecklingspolitik och finansiella instrument är ett viktigt sätt för Finland att utöva globalt inflytande. Det är positivt att EU har börjat granska sina yttre förbindelser mer strategiskt och övergripande.

I enlighet med vårt mål har vi under denna regeringsperiod lyckats styra en betydande mängd EU-delegerade utvecklingssamarbetsmedel så att de nu förvaltas av Finland.

I början av regeringsperioden var det EU-delegerade anslaget cirka tio miljoner euro. Nu är anslaget redan 119 miljoner euro och det beräknas uppgå till över 200 miljoner euro nästa år. Finland förvaltar nu 20 EU-delegerade samarbetsprojekt. Utöver utrikesministeriet deltar också finländska aktörer som klarat EU-bedömningen i projekten.

Den omfattande Global Gateway-strategin för EU utvecklingssamarbete har utvecklats i några år och den börjar stämma väl överens med Finlands mål. Den kombinerar utveckling, investeringar och handel på ett sätt som länge har varit viktigt för Finland. Vi vill bygga upp partnerskap som samtidigt bidrar till både utveckling och ekonomisk tillväxt.

I Paraguay inleds snart under Finlands ledning ett Global Gateway-flaggskeppsprojekt som är värt 3,6 miljarder euro. Projektet främjar Paraguays ekonomiska reform genom hållbar skogsindustri, logistik, ren energi, digital infrastruktur och kompetensutveckling. Det bedöms att projektet ger Finland affärsmöjligheter i miljardklass och hundratals arbetsplatser.

Bästa ambassadörer!

Som utrikesminister Valtonen redan konstaterade i sitt anförande har Finlands stöd till Ukraina varit en av de viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska prioriteringarna under regeringsperioden. Finlands stöd till Ukraina har under anfallskriget uppgått till över 4,6 miljarder euro. Av denna summa utgör utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd 1,2 miljarder euro. I förhållande till storleken på vår ekonomi är vi en av de största givarna. Ukraina är också Finlands största partnerland inom utvecklingssamarbetet och det främsta målet för vårt humanitära bistånd.

Utgångspunkten för vårt stöd är Ukrainas behov i krigsansträngningen. Målet är att förbättra landets resiliens, bidra till återuppbyggnaden och hjälpa Ukraina på dess väg mot EU-medlemskap. Återuppbyggnaden ligger inte långt in i framtiden utan pågår redan. Ett exempel är Wärtsiläs kraftverksprojekt som jag nämnde tidigare.

På samma gång bygger vi upp ett långsiktigt partnerskap. Ukraina har också mycket att ge oss, i synnerhet när det gäller säkerhet, beredskap och samhällets resiliens. Samarbetet stärker båda parterna.

Finland ska vara en aktiv partner i Ukrainas återuppbyggnad och skapa möjligheter för finländska företag att delta i återuppbyggnaden på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt. Energiteknik, digital infrastruktur, utbildning och säkerhetslösningar är områden där finländska företag har mycket att ge.

Ett av de mest betydande initiativen under det senaste året är skyddsrumskoalitionen som skapats av Finland och Ukraina. Olika länder och EU har redan utlovat finansiering på 50 miljoner euro för koalitionen. Koalitionens mål är att försvara civilbefolkningen och stärka samhällets resiliens när Rysslands luftangrepp pågår oupphörligt.

Ärade ambassadörer!

Under regeringsperioden har vi målmedvetet reformerat utrikesministeriets verksamhet. Vi har stärkt exportfrämjandet, skapat tätare samband mellan handel och utveckling och reformerat genomförandet av utvecklingspolitiken. Vårt mål är att skapa allt bättre förutsättningar för finländska företag, investeringar och kompetens att lyckas internationellt.

I detta arbete har er insats varit och kommer att vara oersättlig.

Tack!