Minister Blomqvists tal vid ambassadörsmötet 2022

"Under denna säkerhetspolitiskt utmanande tid har styrkan i vårt samarbete framgått tydligt. Våra länder har haft ett mycket nära samarbete och vi har stöttat varandra. Att alla nordiska länder håller på att bli medlemmar i Nato innebär ett nytt skede i det nordiska samarbetet. Vi har nu fått upp farten, och denna bör vi dra nytta av och upprätthålla."

Ärade ambassadörer, bästa kollegor, bästa vänner,

Det är ett särskilt stort nöje att på detta forum igen få träffa er ansikte mot ansikte. Efter två år av distansarrangemang är jag ännu nöjdare nu när det är möjligt att återgå till en mer direkt interaktion. Som vi vet har en så direkt dialog och ett så direkt samarbete som möjligt en nyckelroll i många frågor. De underlättar arbetet med att främja den gemensamma agendan. Detta gäller givetvis även det nordiska samarbetet.

När vi senast träffades ansikte mot ansikte – i början av regeringsperioden – konstaterade jag att det nordiska är en av regeringsprogrammets röda trådar. Nu, på de sista ambassadörsdagarna under denna regeringsperiod, kan jag konstatera att de senaste årens exceptionella tider också på olika sätt har ökat det nordiska samarbetets betydelse.

Coronapandemin innebar visserligen utmaningar, då resebegränsningarna prövade hörnstenen i vårt samarbete, den fria rörligheten. Men pandemin visade samtidigt behovet och vikten av samarbete. Det förändrade säkerhetsläget efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina har visat hur viktigt det är med samarbete. Under denna säkerhetspolitiskt utmanande tid har styrkan i vårt samarbete framgått tydligt. Våra länder har haft ett mycket nära samarbete och vi har stöttat varandra. Att alla nordiska länder håller på att bli medlemmar i Nato innebär ett nytt skede i det nordiska samarbetet. Vi har nu fått upp farten, och denna bör vi dra nytta av och upprätthålla.

Värderade ambassadörer,

Den fria rörligheten sattes på prov under pandemin. De tillfälliga inreserestriktionerna och delvis olika nationella strategierna ställde det nordiska samarbetet inför nya utmaningar. Men vi hjälpte varandra i en svår tid, och pandemin var en påminnelse om hur beroende vi är av varandra.

Det nuvarande säkerhetspolitiska läget har också betonat vikten av vårt nordiska samarbete: vi har sett hur central den nordiska sammanhållningen är. Med det kommande NATO-medlemskapet inleds en ny fas i det nordiska samarbetet, som också understryker vikten av nordisk integration.

Enligt vår gemensamma nordiska vision ska vi vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030, och en viktig del i arbetet med att nå integrationsmålet är att man aktivt löser olika gränshinder mellan våra länder och förhindrar nya från att uppstå.  

Bästa åhörare,

De nordiska statsministrarna slog 2019 fast att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. Gränshindersarbetet är av stor betydelse när det gäller att uppnå detta integrationsmål. Även enligt vårt eget regeringsprogram ska Norden vara världens bäst integrerade region i världen.

I det nordiska gränshindersarbetet avses med gränshinder sådana lagar, offentliga regler eller förfaranden som hindrar individers fria rörlighet eller företagens möjligheter att verka över gränserna i Norden. I slutet av våren inleddes en gränshindersutredning som ska presentera det gränshindersarbete som utförts i Finland under regeringsperioden.

När det gäller bakgrunden till utredningen vill jag särskilt nämna effekten av coronapandemin. Under pandemin uppstod nya, mestadels tillfälliga "coronastörningar". När vi nu håller på att lämna pandemin bakom oss, är det bra att kontrollera om coronastörningarna eventuellt har skapat nya egentliga gränshinder. De nya förfaringssätt som infördes under pandemin, såsom den stora ökningen av distansarbetet, har också kunnat blottlägga gränshinder som man inte märkt tidigare. Det är nödvändigt och till nytta att få en uppdaterad helhetsbild av läget efter pandemin i fråga om gränshindren.

Bästa vänner,

Som ni mycket väl vet var Finland ordförande för Nordiska ministerrådet i fjol. En av våra främsta prioriteringar var att utveckla samarbetet inom försörjningstrygghet och beredskap. I november ifjol godkände de nordiska statsministrarna ett gemensamt uttalande om samarbete inom beredskapsfrågor. Statsministrarna framhåller betydelsen av beredskapsarbete och samarbete i en instabil och svårförutsägbar omvärld.

Under vårt ordförandeskap påbörjades det också ett forskningsprojekt som redogör för nuläget och kartlägger möjliga nya samarbetsområden inom beredskapsfrågor. Studien görs av Utrikespolitiska institutet och publiceras nu i slutet av augusti.  Studien kommer att erbjuda intressanta och nyttiga synvinklar som kan användas i den fortsatta utvecklingen av arbetet. 

Det arbete inom beredskap som inleddes i fjol på Finlands initiativ har i år fortsatt aktivt under det nuvarande ordförandelandets, Norges, ansvar. Vi samarbetsministrar har bildat en kontaktgrupp med uppgift att följa och göra sammanfattningar om arbetet inom de olika sektorerna. Hur samarbetet framskrider ska rapporteras till statsministrarna och Nordiska rådet i början av november, när rådet har sessionsvecka i Helsingfors. 

I juni antog vi samarbetsministrar tillsammans en deklaration i vilken vi betonade vikten av att det nordiska perspektivet beaktas i alla beslut och vikten av vårt eget ansvar för att lyfta fram det nordiska perspektivet. I deklarationen slår vi fast att ordförandeskapet under varje krissituation på eget eller ett annat nordiskt lands initiativ ska se till att samarbetsministrarna träffas för att bidra till snabb och god kommunikation och till att de nordiska perspektiven tillgodoses på bästa möjliga sätt.

Bästa åhörare,

I min egenskap av jämställdhetsminister vill jag också lyfta fram några viktiga observationer om dessa frågor. Under denna regeringsperiod har vi genomfört betydande jämställdhetsprojekt, såsom familjeledighetsreformen, som trädde i kraft nu i augusti, och helhetsreformen av sexualbrottslagstiftningen, som antogs av riksdagen i juni. Finland vill vara ett ledande land inom jämställdhet, och bland annat dessa reformer är en del av arbetet för detta. Några av er har kanske redan hunnit berätta om dessa reformer i era stationeringsländer.

I juni i år godkände regeringen den andra jämställdhetspolitiska redogörelsen i Finlands historia. Redogörelsen slår fast riktlinjerna för Finlands nationella och internationella jämställdhetspolitik fram till slutet av 2020-talet. Den innehåller sju strategiska mål. Målen baserar sig på en lägesbild av jämställdheten och på en prognos om framtida jämställdhetsfrågor.

Enligt det första övergripande målet ska Finland vara jämställt och fritt från könsdiskriminering på samhällslivets alla områden. Jämställdhet omfattar olika politikområden och är en bevakad nationell prioritet. Finlands lagstiftning, politiska åtgärder och service stöder jämställdhet och ett fullt tillgodoseende av de mänskliga rättigheterna. I Finland kan var och en tryggt uttrycka sitt kön utan rädsla för diskriminering. Till utgångspunkterna i redogörelsen hör även könsmångfald. 

Tyvärr är antigender-rörelsen fortfarande väldigt stark. Detta har vi alla säkert lagt märke till i detta arbete. Vi måste målmedvetet fortsätta våra ansträngningar både på hemmaplan och inom utrikespolitiken. Det är viktigt att vi stärker myndigheternas kunskap och informationsutbyte om frågan och att vi stärker allianser mellan aktörer som främjar kvinnornas och regnbågsmänniskornas rättigheter. Låt oss tillsammans förverkliga detta löfte i den jämställdhetspolitiska redogörelsen: Finland främjar systematiskt jämställdhet och mänskliga rättigheter internationellt.

Bästa vänner,

I mars deltog jag i New York i en session för FN:s kvinnokommission i New York. Huvudtemat för mötet var arbetet för att uppnå jämställdhet samt kvinnors och flickors egenmakt i kontexten av klimatförändringar och miljö- och katastrofrisker. Vi nordiska jämställdhetsministrar gav tillsammans ett åtagande om ett grönt och jämlikt Norden.

Vårt starka budskap var att klimatförändringen är en könsfråga. Vi måste intensifiera våra ansträngningar för att säkerställa könsperspektivet i all klimat-, miljö- och katastrofhanteringspolitik. Finland betonar ett angreppssätt som reformerar könsstrukturerna. Anpassningen till klimatförändringen måste baseras på en bedömning av könskonsekvenserna. Jag hoppas att ni alla för egen del kommer att föra detta budskap vidare och att ni beaktar det till exempel i de projekt som ni genomför lokalt i era stationeringsländer.

Bästa vänner,

I detta sammanhang vill jag lyfta upp det fina varumärke som Norden och samarbetet mellan våra länder är. Enligt vad jag hört från flera stationeringsplatser intresserar och inspirerar det nordiska alltmer, oavsett om det handlar om ambitiösa klimatmål, tekniska innovationer eller den sociala modellen. Jag vill fortfarande uppmuntra er att dra nytta av detta intresse och stärka det nordiska som en väsentlig del av bilden av Finland.

Det praktiska nordiska samarbetet fungerar som ett bra skyltfönster i världen. Det finns också ekonomiskt stöd tillgängligt för detta arbete: Nordiska ministerrådet beviljar medel för de nordiska ambassadernas samprojekt och för Nordic Talks internationella profilerings- och kommunikationsprojekt utanför Norden. Projekten ska vara kopplade till prioriteringarna i Vision 2030: ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden.

Bästa vänner,

I tider av osäkerhet framhävs betydelsen av ett brett nordiskt samarbete. Vi har krig i Europa igen efter Rysslands brutala attack mot Ukraina, vi känner ännu efterdyningarna av coronapandemin, vi ser jämställdhetsarbetet och det regelbaserade multilaterala systemet utmanas, och vi måste lyckas med den gröna omställningen. Våra gemensamma nordiska värderingar och vårt nordiska samarbete behövs.

Det är bra att komma ihåg att även inför svåra utmaningar är de nordiska länderna vår närmaste referensgrupp när det gäller värderingar, man kan säga att de är vår familj. Tillsammans är vi starkare bland annat när vi söker hållbara energilösningar och sätt att begränsa av klimatförändringen.

Tillsammans kan vi också förbereda oss så effektivt som möjligt för följande kriser. De senaste två åren har fått oss att inse hur viktig och värdefull den nordiska solidariteten är. När vi stärker vårt samarbete kan vi dra full nytta av de lärdomar vi fått under de gångna åren, både positiva och negativa. Detta arbete har redan påbörjats.

Denna regeringsperiod har präglats av särskilt intensivt nordiskt samarbete, och vi har fått se att vårt samarbete är starkt. Nu är tidpunkten den rätta för att aktivt fortsätta utveckla samarbetet. För detta har vi ett starkt stöd från medborgarna.  Enligt en undersökning som gjordes sommaren 2021 anser 86 procent av befolkningen i de nordiska länderna att det nordiska samarbetet är viktigt eller mycket viktigt. 60 procent vill att samarbetet ska utökas – endast en procent vill att det ska minskas. I enkäter har det framkommit att säkerhetsfrågorna samt miljö och klimat är områden där invånarna i de nordiska länderna vill öka samarbetet mellan våra länder.

Tillsammans är vi starkare och åstadkommer mer. Vi arbetar målmedvetet för att förverkliga visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region.

Bästa ambassadörer, jag vill rikta ett stort tack till er för era utmärkta arbetsinsatser för både det nordiska samarbetet och jämställdhetsfrågorna under dessa år. Jag önskar er alla ett mycket givande ambassadörsmöte!