Hållbar utveckling och öppen handelspolitik
Under ambassadörsdagarna talade utrikeshandels- och utvecklingsminister Paavo Väyrynen om den stora förändringen för utvecklingspolitikens verksamhetsbetingelser, som visar att det utvecklingspolitiska programmet som Finland utarbetade för tre år sedan är väldigt aktuellt. Beträffande handelspolitiken konstaterade ministern att protektionismen har lyft sitt huvud, delvis på grund av den ekonomiska krisen.
I sitt anförande till de finska ambassadörer och chargé d’affaires som samlats i Helsingfors ville utrikeshandels- och utvecklingsminister Paavo Väyrynen ta upp tre aktuella teman. Först gratulerade han republikens president Tarja Halonen och Finland till att president Halonen nyligen utnämndes till en av två ordförande för FN:s panel för hållbar utveckling. Minister Väyrynen tror att detta uppdrag kommer att öppna möjligheter för Finland att återinföra den agenda för miljö och hållbar utveckling som redan för tjugo år sedan låg till grund för miljökonferensen i Rio.
Det andra aktuella temat som Väyrynen tog upp var det transatlantiska utvecklingspartnerskapet mellan USA och EU. Partnerskapet fick sin början i och med ett initiativ från Finland i början av år 2009. Samarbetet har inletts, och i det första skedet har man främst koncentrerat sig på mattrygghet, klimatförändringens utvecklingskonsekvenser och millenniemålen. Helt på sistone har också hälsoteman tagits upp.
Som ett konkret exempel nämnde minister Väyrynen FN:s tioårsuppföljningskonferens som äger rum i september, och i vars förberedelser Europeiska unionen och USA har samarbetet klart mera än tidigare.
Det tredje temat ministern tog upp var det initiativ som han lade fram vid utvecklingsministrarnas möte i Luxemburg nyligen, och som går ut på att EU borde utarbeta en global strategi för sig själv, som skulle utgöra ramen för EU:s alla yttre åtgärder och som skulle beakta unionens inrikespolitiks externa dimensioner. Enligt ministern fick initiativet ett gott emottagande.
Minister Väyrynen konstaterade att Europeiska unionen är en världsmakt inom handelspolitik och utvecklingspolitik. Också inom miljöpolitiken har EU blivit den riktningsvisande aktören. Väyrynen anser att EU:s kommande globalstrategi borde utgå från dessa starka sidor.
Ministern berättade också om sitt diskussionsinitiativ för att grunda ett råd för hållbar utveckling inom FN. Som konkret exempel på Finlands arbete för att främja hållbar utveckling nämnde han Institutet för hållbar utveckling, som har inrättats i Dar es Salaam och som är ett viktigt steg för den finska Afrikapolitiken. Institutets uppgift är att hjälpa Tanzania och Östafrika att främja hållbar utveckling.
En annan färsk orsak till glädje som minister Väyrynen talade om var budgetmanglingens resultat: i en situation där många länder skär ned sina anslag för utvecklingssamarbete lyckas Finland höja sina med 108 miljoner euro för nästa år. Det betyder över 11 % mer än ifjol.
Även om ODA-stödet (det offentliga biståndet) utvecklas gynnsamt räcker det inte ensamt till utan annan finansiering behövs också. Väyrynen berättade att han tillsatt en arbetsgrupp som ska undersöka hur man kunde höja den så kallade tredje sektorns andel av utvecklingsfinansieringen. En av de frågor arbetsgruppen synar är om det vore möjligt att återinföra skatteavdrag för donationer till utvecklingssamarbete.
Beträffande handelspolitik påpekade minister Väyrynen att protektionismen har lyft sitt huvud på olika håll i världen; inte i stor skala men i alla fall. Ministern betonade att Finland har agerat mönstergillt när det gällt att driva på öppen handelspolitik. För Finland är den viktigaste frågan nu hur man får i gång investeringarna så fort som möjligt. Ministern beklagade att Världshandelsorganisationen WTO:s förhandlingsrunda inte har rört på sig. Dagens stämningar beskrev han som försiktiga: det talas till och med om att genombrottet kommer att ske så sent som år 2013.
Som avslutning behandlade minister Väyrynen närområdessamarbetet. Enligt honom har tal där hela närområdessamarbetet ifrågasätts kommit att bli ett årligt fenomen före budgetmanglingen. Han konstaterade att det visserligen finns rum för kritik i närområdessamarbetet men att det som helhet betraktat borde försvaras. Inom närområdessamarbetet betonas allt mer sådana samarbetsformer som gagnar Finlands intressen, påpekade ministern. Samarbetet kommer att gälla ekonomiskt samarbete allt mer i framtiden.