Varumärkesprojektet är mycket viktigt för Finland
Martti Ahtisaari, Jorma Ollila och Kjell Westö var eniga om vikten av projekten för att utveckla varumärket Finland och Finlandsbilden vid utrikesministeriets paneldebatt i Björneborg den 15 juli. Panelen inledde utrikesministeriets program som MTV3:s huvudpartner vid SuomiAreena-diskussionerna som äger rum samtidigt med jazzfestivalen i Björneborg den 15-17 juli.
Paneldebatten "Ikuisen poudan maa - Suomi-brändi 2020" (Det eviga uppehållsvädrets land – varumärket Finland 2020), som behandlade Finlandsbilden och varumärket Finland, var en publiksuccé. Debattörer var president Martti Ahtisaari, styrelseordförande Jorma Ollila och författaren Kjell Westö. Debattledare var verkställande direktör Suvi-Anne Siimes.
Varumärket kräver ständigt arbete
President Ahtisaari ansåg att varumärket kräver ständigt och systematiskt arbete. Han berättade att han stödde tillsättandet av en arbetsgrupp för att utveckla varumärket. Jorma Ollila utsågs att leda projektet, som planerats av utrikesministeriet. Ollila lyfte fram sina egna erfarenheter från 1990-talet då namnet Finland knappt var till någon nytta i Nokia-marknadsföringen, om än inte heller till skada. Orsaken är att Finland inte är särskilt känt utomlands.
Författaren Westö hade liknande erfarenheter och konstaterade att Finland är det mest okända nordiska landet. Westö anser att vi måste arbeta för att skapa en Finlandsbild men också för Finlandsbilden hos dem som känner Finland och finländarna, eftersom uppfattningarna om oss kan vara rätt inrotade och inte alltid så smickrande. Även Westö betonade vikten av ett ständigt varumärkesarbete. Ahtisaari sammanfattade att mycket återstår att göra för Finland och finländarna.
Ärlighet och kreativitet är finländarnas styrkor
Panelen var enig om finländarnas styrkor. De är pålitlighet, ärlighet och kreativitet. En finländsk handskakning kan man lita på, konstaterade Jorma Ollila. Utifrån våra egna styrkor har vi goda möjligheter att bygga upp en Finlandsbild och historier om Finland, ansåg han. President Ahtisaari lyfte fram den finländska kulturen, som är en viktig del av Finlandsbilden. Han nämnde också de nordiska värderingarna och jämställdhetstraditionen samt utbildning och hälsovård och den mycket positiva situationen inom forskning och utveckling.
Bland utmaningarna för finländarna nämnde panelen bristen på självkänsla och behovet av att utveckla öppenhet och kommunikationsförmåga. Vi är inte heller särskilt bra på att tolerera framgång och olikhet. Ollila påpekade att vi inte ska skylla på spegeln om bilden vi ser inte behagar. Vi är inte särskilt bra på att berätta våra egna historier, resonerade Ollila. Han ansåg att projektet för att utveckla varumärket Finland till en stor del handlar om ett projekt för nationell självkänsla.
Svårt att förklara Finlands utrikespolitiska linje
Jorma Ollila ansåg att det är en utmaning att förklara Finlands utrikespolitiska linje för dem som inte känner vårt land väl. Ändå ses Finland som en överlevare som klarat sig trots historiska utmaningar. Martti Ahtisaari påpekade att Finland är det enda grannlandet som Ryssland har okomplicerade relationer med.
En framtida utmaning för Finlandsbilden och varumärket är enligt debattörerna att vårt land blir alltmer mångkulturellt. Det är en nyckelfråga, ansåg Kjell Westö. Jorma Ollila berättade att knappa 2 000 av Nokias 23 000 anställda i Finland är utlänningar. De ser självfallet Finland som ett litet, kallt och avlägset land, men å andra sidan som ett jämlikt land där man kan främja sin karriär.
Ett land behöver ett anseende för att locka investeringar
När publiken fick svara på varför ett land behöver ett gott anseende fick alternativet "för att locka investeringar" mest stöd (56,8 procent) före utrikespolitisk påverkan (26,5 procent), kulturexport (9 procent) och turistfrämjande (7,7 procent). Debattörerna var eniga om att de fyra hänger samman. Åhörarnas svar ansågs dock vara klart då ett gott varumärke är centralt för att locka investeringar.
Slutligen ansåg panelen att också Finlandsbildens framtid ligger hos de unga. Dagens unga är mer språkkunniga och internationella än unga var förr, och i det avseendet verkar framtiden ljus.