Utrikesminister Valtonens anförande vid seminariet Hanalys 2026
Utrikesminister Elina Valtonens inledande anförande vid seminariet Hanalys 2026 den 10 februari 2026 på Hanaholmens kulturcentrum. Ändringar möjliga vid framförandet.
Ärade minister, bästa Maria, riksdagsledamöter, seminariedeltagare, Gunvor, kära vänner,
”I dag är samarbetet mellan Finland och Sverige viktigare än någonsin.”
Detta är inte mina ord.
Det är en mening som har uttalats av politiker, företagsledare och företrädare för civilsamhället – i festtal, i strategier och i offentliga dokument – under flera årtionden. Den har blivit välbekant.
Men det finns skäl att stanna upp.
På officiell nivå har denna insikt också fått ett tydligt uttryck. I den gemensamma regeringsdeklaration som Finland och Sverige undertecknade år 2024 konstateras att den finsk-svenska relationen nu är viktigare än någonsin tidigare i modern tid. Det är en stark formulering – och den är vald med omsorg.
Utan att vilja vara vare sig repetitiv eller fantasilös vill jag ändå säga detta:
För varje dag som går blir meningen bakom citatet mer konkret, mer angelägen och mer verklig. Det gäller speciellt inom utrikespolitik.
Därför är det så fint att vi årligen kan samlas till detta utrikespolitiska forum, Hanalys. Ett speciellt stort tack Maria och ditt team för förra årets Hanalys som för första gången arrangerades i Sverige! (Nu är det muminsvenskan som gäller igen här i Finland).
Bästa vänner,
När Ryssland fortsätter sitt krig mot Ukraina måste vi i Europa vara klara över vad som står på spel. Ryssland försöker med rå styrka återupprätta sina gamla inflytandesfärer, och det utgör det största och mest långsiktiga säkerhetshotet mot vår kontinent. Därför måste vårt stöd för Ukraina vara fast och orubbligt.
Samtidigt behöver vi öka trycket på Ryssland och dess krigsekonomi. Det 20:e sanktionspaketet är centralt. Tillsammans med min svenska kollega har vi också lagt fram ett förslag om ett omfattande förbud mot maritima tjänster för rysk oljeexport. Förslaget finns med i kommissionens förslag - en positiv sak i sig och samtidigt en symbol på Finlands och Sveriges gemensamma påverkansarbete.
Slutligen måste vi skynda på arbetet för att stärka Europas försvar och avskräckning. Europa måste göra mer, och vi tar steg i den riktningen.
Den nya EU‑säkerhetsstrategin måste spegla en föränderlig värld, hantera växande instabilitet och – viktigast av allt – tydligt visa vägen mot ett starkare och mer kapabelt EU.
Nuförtiden talar man alltmer om kopplingen mellan geopolitik och ekonomi. Den kopplingen kan inte ignoreras och kommer snarare att stärkas. Därför måste man i samband med utrikes- och säkerhetspolitik tala om ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft.
Ett konkret exempel på den här kopplingen är frågor om försvar och säkerhet. Ekonomisk tillväxt är avgörande för att kunna finansiera de investeringar som vårt försvar kräver. Försvarsutgifter behöver resurser – och sådana resurser växer inte på träd.
Därför vill jag föreslå några fokusområden som direkt påverkar vår ekonomi och därmed vår säkerhet:
Vi i Norden har redan sedan länge insett värdet av fri marknad och fri rörlighet. Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden trädde i kraft 1954. Den blev en föregångare till den inre marknaden i EU med fri rörlighet för arbetstagare.
Idag, som EU-medlemmar, utgör EU:s inre marknad själva kärnan i EU:s geopolitiska och ekonomiska styrka. Den står för 18 procent av världens BNP, omfattar 450 miljoner medborgare och konsumenter, samt 26 miljoner företag som tillsammans sysselsätter nästan 128 miljoner människor. Det är världens största integrerade marknad.
Vårt mål är därför att stärka den inre marknaden. Det betyder bland annat en sömnlös digital inre marknad där inte endast varor och människor utan även tjänster och kapital kan flyta fritt. I praktiken har vi sett att speciellt vad gäller tjänster och kapital finns det ännu mycket jobb att göra.
Kapitalmarknadsunionen är ett kapitel i sig. Som vi alla vet, stillastående pengar leder till en stillastående ekonomi. För det första, behöver mera kapital som kommer in och för det andra måste få den kapitalet röra på sig. Komissionens förslag om en Spar- och Investeringsunionen är välkomna.
Under de senaste åren har den oroväckande internationella situationen faktiskt lett till att det uppstått fler gränshinder inom vår inre marknad. Vi i Norden har erfarenhet av att lösa gränshinder.
Låt oss därför leda med exempel - vi måste helt enkelt hitta lösningar på gränshinder, både i Norden men även inom den inre marknaden. Här kan Finland och Sverige ta en ledande roll.
Frihandel
Vår ambition är mer öppen och utåtriktad handelspolitik. Ekonomisk tillväxt kräver handel. Det handlar dock lika mycket om ekonomisk säkerhet. Frihandelsavtal och handel gör det lättare att sprida ut värdekedjorna. I sin tur minskar riskerna med beroenden och det stärker vår ekonomiska säkerhet.
I januari fick vi positiva besked om EU:s handelsavtal med Mercosur och Indien. Nu fortsätter vi på den ambitiösa frihandelspolitiken: Malaysia, Thailand, Förenade Arabemiraten och Filippinerna står i tur. Vi bör öven återuppta förhandlingarna med Australien.
Finland och Sverige har tillsammans gjort ett initiativ om närmare samarbete mellan EU och Stillahavspakten och jag är glad att samarbetet har nu börjat.
Bästa vänner,
Sverige är Finlands närmaste partner. Det syns både i våra politiska linjedragningar men även i praktiken. För två veckor sedan höll min kollega Maria ett tal på både Finlands och Sveriges vägnar på utrikesrådet i Bryssel. Det var en pragmatisk - men symbolisk - lösning. Sådant är kännetecknet för vårt samarbete: sakligt, pragmatiskt och utan pompa och ståt.
Även mellan Sverige och Finland finns det dock spänning. På fredag möts Finlands ishockeylejon och Sveriges Tre Kronor i OS i Milano–Cortina, och då handlar det om svett, tårar och full insats. Låt den bästa vinna!
Men bortom den vänskapliga rivaliteten är det, precis som jag inledde med, tydligt: samarbetet mellan Finland och Sverige är idag viktigare än någonsin.
Det strävar vi att fördjupa - varje dag.
Tack.