Nya riktlinjer för Finlands deltagande i krishantering
Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska utskott antog den 13 november en övergripande krishanteringsstrategi för att effektivera Finlands deltagande i krishantering. Syftet med strategin är att Finland också i fortsättningen aktivt ska delta i såväl militär som civil krishantering. Strategin ska samtidigt göra Finlands verksamhet i krisområdet effektivare. Samordningen och samarbetet mellan militära och civila aktörer måste därför förbättras.
Krishanteringen alltmer krävande
Finland deltar i krishantering för att bära internationellt ansvar men också för att bygga upp sin egen säkerhet. Krishanteringen har blivit alltmer krävande. Afghanistan, Tchad och Darfur är några exempel. I stället för att övervaka fredsavtal har soldaterna allt oftare i uppdrag att skydda civila.
Krishantering ingår i ett långsiktigt internationellt stöd som behövs i bräckliga stater som drabbats av interna konflikter. Utmärkande för dagens krishantering är att både militära och civila aktörer från olika internationella organisationer arbetar samtidigt i ett krisområde. Strategin som nu antogs hjälper den finländska krishanteringsverksamheten att anpassa sig till de nya utmaningarna.
Ökat samarbete ger effektivare utnyttjande av resurser
För att det ska vara möjligt att nå hållbara resultat i krisområdet måste alla tillgängliga medel utnyttjas, såväl militär och civil krishantering som utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ökat samarbete ger bästa möjliga totala effekt. Krishantering, utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd måste dock fortsättningsvis ha klara principer och en tydlig rollfördelning.
Finland vill effektivera Europeiska unionens yttre åtgärder
En utgångspunkt för den finländska övergripande krishanteringsstrategin är att effektivera Europeiska unionens yttre åtgärder. Finlands mål är att utveckla Europeiska unionen till en stark främjare av internationell säkerhet och en effektiv krishanteringsaktör. Europeiska unionens möjligheter att möta de allt större utmaningarna inom krishanteringen ska därför stärkas.
Särskild vikt måste fästas vid koherens och komplementaritet i unionens säkerhets- och försvarspolitik och unionens utvecklingspolitik i krisområden.
Finland deltar aktivt i unionens krishanteringsinsatser och i utvecklingen av nödvändig civil och militär beredskap och kapacitet.
Samarbete mellan internationella aktörer måste främjas
I krisområdena verkar en stor mängd internationella organisationer och aktörer. Hållbara resultat förutsätter samarbete och samordning mellan aktörerna. Det internationella samfundets olika aktörer, metoder och biståndsformer måste stödja varandra. Gemensamma mål ska definieras så tydligt och realistiskt som möjligt för varje kris. Det praktiska samarbetet i insatsområdet måste utvecklas. Finland arbetar särskilt för att utveckla och öka Europeiska unionens samarbete med FN, Nato och Afrikanska unionen.
Mottagarstatens egna säkerhetsstrukturer och rättsstatsutveckling ska stödjas
Den övergripande krishanteringsstrategin betonar mottagarstatens förmåga att ansvara för sin egen inre och yttre säkerhet. Det internationella samfundet ska verka för att detta sker så fort som möjligt. Även Finland betonar i sin verksamhet vikten av att utveckla mottagarstatens egna säkerhetsstrukturer, såsom polisen och försvarsförvaltningen.
I Kosovo gör Finland en stark insats i EU:s rättsstatsuppdrag som stöder utvecklingen av landets polis-, rätts-, gränsbevaknings- och tullsystem. I Afghanistan och de palestinska områdena stöder Finland utvecklingen av civilpolisen. Nytt inom den militära krishanteringen är deltagandet i utbildningen av den nationella armén i Afghanistan.
Den övergripande krishanteringsstrategin föreslår att Finland i fortsättningen ska öka sin beredskap att delta i liknande uppdrag. Det förutsätter också att finansieringsarrangemangen för stödåtgärder inom säkerhetssektorn utvecklas.
Mänskliga rättigheter och jämställdhet ska beaktas i krishanteringen
Mänskliga rättigheter och jämställdhetsfrågor är en viktig del av den finländska övergripande krishanteringsstrategin. Särskild vikt ska fästas vid kvinnors och flickors ställning och vid att stärka deras deltagande. Finland stöder därför bland annat kampen mot sexuellt våld i konflikter. Vi har dessutom skickat flera experter i mänskliga rättigheter och jämställdhet till krishanteringsinsatser.
Krishanteringspersonalen måste få mer utbildning i humanitär rätt och frågor som rör mänskliga rättigheter och jämställdhet. Det ska också råda nolltolerans när det gäller missbruk och brott mot mänskliga rättigheter bland personalen i krishanteringsuppdrag.
Strategin bygger på riktlinjerna i den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen
Den övergripande krishanteringsstrategin utarbetades av en arbetsgrupp som utrikesministeriet tillsatt. Medlemmarna representerade utrikesministeriets politiska avdelning och utvecklingspolitiska avdelning, statsrådets kansli, inrikesministeriet, justitieministeriet, försvarsministeriet och huvudstaben. Strategin bygger på riktlinjerna i statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse.