Minister Väyrynen uppmanar näringslivet att delta i utvecklingssamarbetet
”Det finska näringslivets organisationer skulle kunna delta mera, och bidra till att den ekonomiska grunden för utveckling skapas”, anser utrikeshandels- och utvecklingsminister Paavo Väyrynen som talade vid medborgarorganisationernas seminarium om utvecklingssamarbete i Ständerhuset i tisdags.
Enligt Väyrynen hjälper man människor ur fattigdomen och ger stater möjligheter att satsa pÅ övrig utveckling om man satsar pÅ ekonomisk verksamhet.
”Det mest värdefulla med utvecklingssamarbetet är verksamheten pÅ gräsrotsnivÅn för den ger upphov till hopp. Största delen av de fattiga lever av landsbygdens naturtillgÅngar. Där kan man fÅ förbättringar till stÅnd med smÅ medel. SÅ skedde hos oss ocksÅ för inte sÅ länge sedan”, pÅminde ministern.
Vid det föregÅende seminariet diskuterades förhÅllandet mellan Parisdeklarationen och organisationernas utvecklingssamarbete, och nu ville man ocksÅ ha synpunkter pÅ den frÅgan. ”Jag har inga svar, bara frÅgor”, sade minister Väyrynen och uppmanade till diskussion.
Komplementaritet ocksÅ pÅ landsnivÅ
”PÅ mina resor har det flera gÅnger blivit uppenbart att vÅra representationer inte känner till vad de finländska organisationerna i landet sysslar med”, nämnde Väyrynen. Informationsutbyte är viktigt bÅde med tanke pÅ arbetsfördelning och komplementaritet, eftersom representationerna kanske delvis finansierar motsvarande lokala organisationer med sina anslag för lokalt samarbete.
När det gäller Finlands utvecklingssamarbete som helhet uppnÅs arbetsfördelning och komplementaritet, menar ministern, emedan medborgarorganisationernas arbete kompletterar det offentliga arbetet, exempelvis när det gäller gräsrotssamarbetet inom utbildningssektorn och den sociala sektorn. Det här skulle kunna vara verklighet pÅ landsnivÅ ocksÅ.
”Här har partnerskapsorganisationerna en nyckelposition, största delen av medlen styrs via dem”, pÅpekade ministern.
Parisdeklarationen är en viktig process ocksÅ för organisationerna. ”Vi vill vara med och bestämma kriterierna”, underströk Servicecentralen för utvecklingssamarbete, Kepas, kampanj- och kommunikationsdirektör Mika Railo. Enligt honom är relationerna mellan medborgarorganisationer och statsmakt okomplicerade i Finland och det övriga Norden, men situationen är en annan i mÅnga andra länder.
Mod att tala om befolkningsfrÅgor
FrÅgan om befolkningens tillväxt och dess inverkan pÅ utvecklingen togs upp under diskussionerna. Väyrynen menade att befolkningspolitiken har blivit ett tabubelagt ämne som man inte kan tala om, trots att befolkningstillväxtens tryck pÅ resurserna är stort pÅ mÅnga hÅll i världen. ”Vi mÅste vÅga ta ställning till den här frÅgan och prata om den”, sade han. Ett tecken pÅ att sÅ hÅller pÅ att ske ansÅg Väyrynen att man kan skönja i FN-kretsar.
Hilkka Vuorenmaa som är Befolkningsförbundets utvecklingspolitiska koordinator sade att balanserad befolkningsutveckling har börjat behandlas pÅ internationell nivÅ.
”Finland skulle kunna betona frivillig familjeplanering, den är nyckeln till befolkningsutvecklingen”, föreslog hon.
Railo frÅn Kepa pÅpekade att ekonomikrisen drabbar de mest sÅrbara grupperna hÅrdast, grupper vilkas ställning Finlands genomgÅende utvecklingspolitiska teman fäster uppmärksamhet pÅ. Evalueringen av dessa genomgÅende teman visar att arbetet inte fullständigt har lyckats. ”MÅlen uppfyller inte sig själva, vi behöver en tydligare vision och lite mera pengar, samt utbildning bÅde inom ministeriet och pÅ medborgarorganisationsfältet”, ansÅg Railo.
Röster i publiken pÅminde om de kommande generationerna; snart är hälften av jordens befolkning yngre än 30 År. ”Vi mÅste pÅverka den generation som hÅller pÅ att växa upp nu. Om vi missar den möjligheten blir det svÅrt att reparera skadorna senare.”
De finländska organisationernas verksamhet fick beröm av minister Väyrynen. ”I stort sett är jag mycket nöjd och jag tror att vÅr organisationsverksamhet hÅller en hög standard, ocksÅ internationellt sett. Men det finns alltid rum för förbättringar”, sporrade han.
Väyrynen berättade ocksÅ upp vinterns arbetsuppgifter. Han besökte Sydafrika och Zambia, och stimulerade därmed relationerna till tvÅ sydafrikanska länder.
I Zambia är en av hörnstenarna för samarbetet, vid sidan av miljöfrÅgor och landsbygdens utveckling, att smÅföretagarverksamheten fÅr bättre förutsättningar. Det mÅlet har beröringspunkter med landsbygdsutvecklingen ocksÅ, menar Väyrynen.
”OcksÅ i vÅra viktigaste samarbetsländer kan vi hÅlla ögonen öppna för nya riktningar och använda oss av moderna samarbetsmetoder. Zambia har det bästa utgÅngsläget inför framtiden av vÅra Åtta viktigaste partners.”
Marja-Leena Kultanen