Världsbankens chefsekonom följer Gandhis spår
Världens länder borde värderas enligt den fattigaste femtedelen av sin befolkning och hur den utvecklas, säger Världsbankens nya chefsekonom, Kaushik Basu från Indien.
Världen kan förändras. Så lyder Världsbankens nya chefsekonoms budskap.
”Man kan inte fastna i tanken att världen nu en gång för alla är sådan som den är. De tio rikaste människorna i världen tjänar mer än hela Etiopiens befolkning tillsammans. Om det är så här, är det någonting som är fel”, konstaterar Kaushik Basu.
Basu, som tillträdde sin tjänst i oktober, är den andra av Världsbankens chefsekonomer som kommer från ett utvecklingsland.
Han är doktor i ekonomi och har en hisnande cv: bland annat har han fungerat som chefsrådgivare i ekonomi för den indiska regeringen, varit gästprofessor vid toppuniversitet som Harvard och Princeton och producerat ungefär 160 artiklar.
Sociala normer påverkar utvecklingen
Ett av Basus verk är boken Beyond Invisible Hand som kom ut 2010. Den kritiserar det rådande ekonomivetenskapliga tänkesättet som tror på en hejdlös kapitalism, som om inga alternativ fanns.
”Många av felen i vårt sätt att tänka beror på svagheter i den ekonomiska vetenskapen. Ofta när man tänker på ekonomisk tillväxt och utveckling, talar man endast om ekonomipolitik. Men sociala normer, kulturer och politiska institutioner har också väldigt stor inverkan på den ekonomiska utvecklingen”, påpekar han.
Basu anser att moraliska egenskaper också är förutsättningar för ekonomisk utveckling, så som förtroende, pålitlighet och ärlighet.
Om de finns är den ekonomiska verksamheten smidigare.
”Norden och Skandinavien utgör exempel för hela världen när man talar om betydelsen av små sociala värderingar”, säger han.
Basu besökte Finland denna vecka och träffade utvecklingsminister Heidi Hautala bland andra.
Utvecklingsländerna gör industriländerna starkare
Basu påpekar att utvecklingsländerna har drabbats hårt av de senaste tidernas ekonomiska kriser.
Han menar att industriländerna bäst hjälper dem genom att ta sig själva ur krisen, men det är också viktigt att de fortsätter ge bistånd.
”En kris är illa var som helst i världen, men i utvecklingsländerna måste man dessutom beakta att miljoner och åter miljoner människor kan sjunka ner i djup fattigdom. Man ska också komma ihåg att på kriser följer höjda priser, vilket har förödande effekter i utvecklingsländerna”, påpekar han, och tillägger: ”Starka ekonomier i utvecklingsländerna kan vara till glädje för de rika länderna också.”
Många utvecklingsländer köper idag sina produkter från industriländerna – exempelvis säljer Finland mycket varor till Kina.
Det är viktigt att hjälpa utvecklingsländerna också därför att deras ekonomi stärker industriländernas ekonomi.
Basu tror inte att enbart ekonomisk tillväxt räcker för att utplåna fattigdomen. Han har kommit med ett förslag som går ut på att tillväxt och utveckling borde granskas ur denna synvinkel: Hur förbättras varje lands fattigaste femtedels inkomster och välmående?
”Det är i själva verket Gandhis gamla tes. I politiken bör man beakta de fattiga och begrunda vad besluten innebär för de allra fattigaste. Jag har lagt till kriterier som gör denna tanke mätbar i ekonomiska termer”, avslutar han.
Teija Laakso / maailma.net
Arbetsplatser behövs också i rika länder
Tidigare i höst gav Världsbanken ut sin årliga World Development Report. Budskapet i den var att det viktigaste sättet att reducera fattigdomen är att skapa arbetsplatser.
Världsbankens chefsekonom Kaushik Basu påpekar att det viktigaste när man försöker skapa arbetsplatser inte nödvändigtvis är arbetsmarknadspolitiken, utan ett gynnsamt ekonomiskt klimat.
Utvecklingsländernas befolkningar växer hela tiden, och därmed ökar behovet av arbetsplatser, men Basu är också orolig över sysselsättningssituationen i de rika länderna.
”Fattiga länder kan troligtvis under en tid utnyttja sina lägre löner, och skapa sysselsättning och tillväxt, men de rika börjar känna av pressen på arbetsmarknaderna. Också i rika länder måste man tänka på inkomstfördelningspolitiken”, sammanfattar han.
Teija Laakso / maailma.net