Informationsförmedling i kristider - vinterkriget och 2000-talets informationssamhälle
Vinterkriget hörde till de första informationskrigen och under krigsmånaderna följde världens massmedier intensivt med finländarnas kamp. Så här beskrev statssekreterare Pertti Torstila händelserna för 70 år sedan vid seminariet ”Informationsförmedling i undantagsförhållanden – från vinterkrig till informationskrig” på Helsingfors universitet torsdagen den 26 november. Seminariets talare tog upp informationsförmedlingen i vinterkriget men också de nya slag av utmaningar som modern informationskrigföring för med sig.
Seminariet på Helsingfors universitet arrangerades av utrikesministeriet tillsammans med försvarsministeriet, huvudstaben, MTV3 och föreningen TK-Tiedotuskilta. Inbjudna talare var bland andra professor Laura Kolbe och överstelöjtnant Jari Rantapelkonen. Publiken var flertalig och bland de inbjudna gästerna fanns bland andra minister Max Jakobson, general Jaakko Valtanen och fil.dr Jukka Tarkka.
Finland i blickpunkten för internationella medier
Sovjetunionens anfall mot Finland för 70 år sedan ställde snabbt vårt land i centrum för den internationella uppmärksamheten och utländska krigskorrespondenter reste hit i stora skaror. Det var uppehåll i krigsoperationerna på annat håll och därför riktades uppmärksamheten mot vinterkriget. Amerikanen Gordon F. Sander berättade vid seminariet om den internationella journalistkårens erfarenheter i Finland under kriget. Sanders verk om vinterkrigets historia ges ut i Finland i februari.
Utrikesministeriets pressavdelning hade i uppgift att ta hand om de utländska journalister som kom till Finland. Pressrummet på hotell Kämp blev deras centrala träffpunkt under vinterkriget.
”Pressen vädrade blod”, sade Lasse Lehtinen i sin presentation som behandlade krigspropaganda och psykologiskt underhåll. Suget efter bilder och nyheter var enligt honom stort, och det internationella intresset var ur Finlands perspektiv också av politisk betydelse. Under 1930-talet hade man småningom förberett sig för ett propagandakrig och Lehtinen bedömer att Finland lyckades med sin krigspropaganda under vinterkriget minst lika väl som med de egentliga krigshandlingarna.
Journalisternas guide vid fronten
Hugo L. Mäkinen med amerikafinska rötter agerade under vinterkriget kontaktperson för utländska journalister i Finland. Vid seminariet visades en videointervju med honom. Mäkinen underströk att journalisterna han träffade förhöll sig välvilligt till Finland, men de hade tidvis en bristfällig uppfattning om de lokala förhållandena. Mäkinen berättade om en bild som stannat kvar i hans minne från järnvägsstationen i Rovaniemi: I regnkappa och lågskor stod en engelsk krigskorrespondent ute i den stränga kölden.
Kriget som en nationell myt och ett varumärke
Laura Kolbe sade att Finlands försvarskamp mot diktaturen förenade västvärlden och att det här också återspeglades i den internationella nyhetsbevakningen av vinterkriget. Uppfattningen om vinterkriget har präglats av en stark föreställning om ett berättigat krig. Vinterkrigets betydelse i historiekulturen i Finland har ändå varierat under årtiondena och i sitt inlägg dryftade Kolbe myten om vinterkriget och krigets moraliska dimensioner ur vår egen tids perspektiv. Den finländska talkoandan, till exempel, som blomstrade i vinterkriget kunde enligt henne komma väl till pass i dagens satsningar på varumärke.
Från vinterkrig till informationssamhälle
De senaste årtiondenas snabba tekniska utveckling och övergång till informationssamhälle har fört med sig nya slags hotbilder. De har lett till att modern informationskrigföring i många avseenden skiljer sig från vinterkriget som fördes för 70 år sedan.
Överstelöjtnant Jari Rantapelkonen som behandlade ämnet vid seminariet sade att de nya hotbilderna har tvingat staterna att ompröva sitt förhållande till krig. Kriget låter sig inte längre materialiseras till en plats och de abstrakta hoten utgör i informationssamhället en utmaning för den nationella försvarsmakten.
Rantapelkonen tog konflikten mellan Israel och Hizbollah i Mellanöstern 2006 som exempel på ett modernt informationskrig. Där försökte man påverka den politiska situationen med propagandamaterial som producerats för massmediernas behov. I konflikter av den här typen måste parterna vid sidan av den militära styrkan också ta hänsyn till den växande betydelsen av sociala medier och andra liknande processer.