Global grundtrygghet skulle minska på ojämlikheten
FN:s grundtrygghetsinitiativ kräver basservice och ekonomisk grundtrygghet för alla jordens människor.
En bred sammanslutning av internationella aktörer utarbetar en global utvecklingsagenda för tiden efter 2015.
Målet är att reducera ojämlikhet på alla möjliga områden i form av ett grundtrygghetsinitiativ som FN står bakom.
”De senaste 40 åren har utvecklingssamarbetets mål varit att minska på fattigdomen. Nu har man insett att stigande BNI inte automatiskt hjälper de sämre lottade. Därför måste man i fortsättningen konkret koncentrera utvecklingssamarbetet så att ojämlikheten minskar”, säger Timo Voipio från utrikesministeriet. Han är rådgivare i social utveckling.
Initiativet utgår från att alla människor har rätt till grundtrygghet, och ställer krav på så väl grundläggande service som ekonomisk grundtrygghet.
Utan grundtrygghet vågar exempelvis inte en fattig kvinna som odlar kassava gå över till att odla majs, som är ett osäkrare kort, även om majsen ger mera näring och kanske högre inkomster.
Ny teknologi hjälper åldringar i avlägsna trakter
Man har redan lyckats skapa intressanta och fungerande system i samband med social trygghet.
I Brasilien beviljas mammor i barnfamiljer utkomststöd förutsatt att barnen går i skola och på hälsokontroll. Systemet gör att fattigdomen minskar också på lång sikt genom att barnens hälsa och utbildning förbättras.
Indiens system med nationell sysselsättningsgaranti garanterar alla svårt fattiga landsbygdsinvånare hundra dagar av sysselsättningsarbete, om till exempel skörden misslyckas.
”Det har en kolossal betydelse för den ekonomiska psykologin för det ger människor förtröstan”, säger Voipio.
I Östafrika har mobilbanksystemet revolutionerat livet för många. Där sköter man betalningarna med mobiltelefonen.
Om man vill ha ett bankkort bekräftas samtidigt ens identitet. Tack vare bankkortets biometriska kännetecken kan till exempel gamla kvinnor långt ute på den kenyanska landsbygden ta ut sin månatliga pension från en skåpbil bara genom att ge sina fingeravtryck.
Finland spelar central roll
Finland har understött processen som gjort att FN-organisationerna står bakom grundtrygghetsinitiativet, både som sakkunnig och som finansiär.
”Aktörernas åsikter var motstridiga i början, men efter tio år av intensivt expertarbete har vi lyckats få dem att arbeta för en gemensam agenda”, berättar Timo Voipio.
Enligt honom har Finland starkare än någon annan internationellt förbundit sig att reducera ojämlikhet och betona de mänskliga rättigheterna som fundament.
”I den riktningen vill vi också dra med det globala samfundet.”
Finland deltar aktivt, förutom i FN:s grundtrygghetsinitiativ, också i förhandlingar som rör G20-ländernas och EU:s globala socialskydd.
”Vi presenterar skräddarsydda alternativ för utvecklingsländer, och förbinder oss att tillsammans stödja ifrågavarande lands val.”
Ingen genväg till social trygghet
Enligt Voipio är det utmanande hur man ska utnyttja erfarenheter hos länder vilkas välstånd nyligen har ökat i länder som fortfarande är mycket fattiga.
Den största utmaningen står ändå utvecklingsländernas beslutsfattare för.
”De är tvungna att ta omänskligt svåra beslut, exempelvis om den sociala tryggheten först ska gälla gamla människor, barn eller sjuka.”
Johanna Latvala