Evaluering visar: Handelsfrämjande bistånd kräver finslipning

År 2008 fick det handelsfrämjande utvecklingssamarbetet sitt eget handlingsprogram. Genomförandet har gått fint, även om det finns utrymme för förbättringar, konstateras det i en evaluering som är under arbete.

Finland stödjer den privata sektorns utveckling i Zambia. Christine Mulundika är ordförande för Zambias kvinnoföretagare och uppmuntrar andra kvinnor att bli företagare. Foto: Jenni Gästgivar

Saana Consulting Ltd:s arbetsgrupp har granskat en stor mängd utvecklingsprojekt när de utvärderade programmet Handelsfrämjande utvecklingssamarbete som satte igång år 2008.

21 internationella och 14 multilaterala projekt synades, och två hundra personer intervjuades. Från partnerskapsländerna var Laos, Thailand och Vietnam med från Asien, och Zambia, Tanzania och Namibia från Afrika.

”Från noll till gott nuläge är en framgång i sig”

Inte långt efter EU:s strategi Aid for Trade, som antogs år 2007, tog Finland som ett av de första länderna fram ett handlingsprogram för utvecklingssamarbete som betonade handelsfrämjande.

”Från noll till gott nuläge är en framgång i sig”, ansåg utvärderingsgruppens ledare Kate Bird när hon presenterade evalueringens resultat i Helsingfors.

Den snabba starten och de suddiga definitionerna på handelsfrämjande utvecklingssamarbete har emellertid lett till oklarhet angående det nya begreppets innebörd, konstaterade Bird. Ibland tror folk att det handlar om att främja Finlands handel och att understödet är bundet till finska intressen. Det är också viktigt att tydligt och klart definiera finländskt mervärde, anser hon.

Enligt en vidsynt tolkning kan man säga att nästan en tredjedel av utvecklingssamarbetet stödjer utvecklingsländernas handel (AfT). Därför är det viktigt att skilja åt verklighetens och statistikens AfT, ansåg handelsrådet Kent Wilska från utrikesministeriets handelspolitiska avdelning, som deltog när Finlands handlingsprogram utarbetades.

Så väl bland dem som förverkligar utvecklingsprojekt som bland utrikesförvaltningens egen personal rådde oklarhet om vilken betydelse de egna projekten hade för helheten, och vilket samband de har med förstärkandet av utvecklingsländernas handel.

”Vi behöver en skärpt strategisk approach och färre projekt”, underströk Bird och uppmuntrade till att man systematiskt skapar kontakter mellan olika aktörer och funktioner.

Ta erfarenheter av innovativa projekt i bruk

”Projekten är nu som vitt spridda färgklickar på en duk, de möts aldrig. Exempelvis energiprojekten i Sydostasien sysslar med intressanta nya saker men länkar till innovationssektorn saknas”, beskrev hon.

Bird efterlyste också systematisk insamling och utnyttjande av erfarenheter och mera rådgivning.

”Kvalitetssäkringen är inte tillräckligt stark och rådgivningen kommer ofta för sent.”

Många av den preliminära rapportens rekommendationer, så som kvalitetssäkringen och resultatinriktningen har anknytning till allt utvecklingssamarbete, konstaterade både utvärderarna och utvecklingspolitiska avdelningens chef Jorma Julin, som kommenterade rapporten.

”Vi måste förstärka samarbetet med hela det finländska samhället”, påpekade han.

Utvecklingspolitiska experten Tytti Nahi från Kepa (Servicecentralen för utvecklingssamarbete) meddelade att de finska frivilligorganisationerna var glada över att utvärderingen gjordes.

Utgående från utvärderingens rekommendationer beslutar utrikesministeriet om åtgärder, och rapporterar om deras förverkligande om ungefär två år. När evalueringsrapporten är klar publiceras den i ministeriets evalueringsserie.

• Evalution of Finland's Aid for Trade (powerpoint 4,7 Mt)