EU och USA ska hjälpa de fattigaste länderna - på Finlands initiativ
EU-länderna har gett sitt enhälliga stöd till det finländska initiativet till ett transatlantiskt partnerskap för hållbar utveckling. Initiativet ska stärka de fattigaste ländernas ställning genom tätare samarbete mellan EU och USA. Initiativet syftar till en dialog på politisk nivå, starkare samordning och praktiskt samarbete. Det övergripande utvecklingspolitiska initiativet har redan tidigare fått ett mycket positivt mottagande av USA, och nu meddelade EU:s blivande ordförande Sverige redan sin avsikt att under sitt ordförandeskap ta upp projektet på toppmötesagendan. Det transatlantiska utvecklingsinitiativet behandlades vid en middag för utvecklingsministrarna vid EU:s rådsmöte för allmänna frågor och yttre förbindelser i Bryssel den 19 maj.
EU och USA är de överlägset viktigaste biståndsgivarna i världen. De ger 80 procent av det officiella biståndet och rentav 85 procent av det humanitära biståndet. Då biståndsvolymen årligen uppgår till omkring 100 miljarder euro är det oerhört viktigt att EU och USA arbetar för samma utvecklingspolitiska mål.
"Det har förekommit friktion av olika slag i de transatlantiska förbindelserna, bland annat inom säkerhetspolitik och handelspolitik, men i utvecklingspolitiken har vi gemensamma värderingar och intressen och ett samarbete är möjligt", konstaterade utrikeshandels- och utvecklingsminister Paavo Väyrynen vid en presskonferens i Bryssel.
Det finns alltså förutsättningar för samarbete, vilket också bevisas av de mycket positiva signalerna initiativet fått av USA. Men vad handlar initiativet helt konkret om? "Initiativet skulle göra det möjligt att ge de fattigaste länderna effektivare stöd och stärka deras ställning. Det skulle öppna marknader för produkter från de fattigaste länderna och locka mer investeringar till dem", är några av punkterna på Väyrynens långa lista över de praktiska verkningarna av det transatlantiska samarbetet.
De fattigaste länderna åsidosatta
När utvecklingsminister Väyrynen bearbetade det finländska initiativet upplevde han det som särskilt problematiskt att de allra fattigaste länderna ofta blivit åsidosatta. Det är huvudsakligen de stora växande ekonomierna såsom Kina, Indien och Brasilien som för utvecklingsländernas talan. "Nu söker vi förhandlingskraft för att kunna stödja de allra fattigaste länderna", säger Väyrynen.
"De fattigaste länderna har försummat den produktiva infrastrukturen, inklusive matproduktionen", säger ministern bekymrat. EU och USA ska enligt initiativet tillsammans försöka rätta till bland annat den här bristen. De fattigaste länderna har blivit svårt åsidosatta också i kampen mot klimatförändring. "Ändå finns det också i de fattigaste länderna utmärkta möjligheter till exempel till att utnyttja icke odlingsbar mark i produktionen av biobränsle i enlighet med principen om hållbar utveckling", påpekar Väyrynen.
Hållbar utveckling är ledstjärnan
Väyrynen betonar särskilt vikten av hållbar utveckling i utvecklingspolitiken. "Utvecklingen ska vara hållbar både när det gäller miljö, ekonomi och samhälle." Enligt Väyrynen går det bra att förena hållbar utveckling med en stärkning av den privata sektorn i utvecklingsländerna. "Om vi lyckas med det kommer det att ha en stor global inverkan", anser minister Väyrynen.
Initiativet skulle innebära ett övergripande utvecklingspolitiskt samarbete, gallra bort överlappningar genom bättre samordning och därmed göra utvecklingspolitiken och biståndet effektivare. Det praktiska samarbetet skulle också bland annat omfatta element som främjar regional integration och effektivare bekämpning av klimatförändring. En mycket omfattande helhet, det vill säga.
"Det kraftiga stödet för initiativet vittnar delvis om att många är kritiska mot den nuvarande situationen", konstaterar Väyrynen. Hans största oro är att initiativet i de fortsatta förhandlingarna kommer att inskränkas och därmed få mindre effekt. Nu ser situationen dock lovande ut. Det omfattande bakgrundsarbetet som gjorts bland annat i huvudstaden, i förhandlingar med USA och vid EU-representationen i Bryssel kan mycket väl bära värdefull frukt.