Resultat även under exceptionellt svåra tider

Verksamhetsmiljön har försvårats

Den period som resultatrapporten omfattar har på många sätt varit exceptionell. Coronapandemin, konflikter, ökande auktoritärt styre och klimatförändringen samt påtvingad migration har vänt utvecklingens riktning globalt och lokalt – även i Europa. Dessutom påverkar den internationella politiken och konkurrensen mellan stormakterna också utvecklingspolitiken. Till exempel Kinas ökade roll och inflytande syns såväl i landets närvaro i den globala södern, i dess kandidaturer till FN-organ som i finansieringen. Kina utmanar också det nuvarande multilaterala systemet med sina egna utvecklings- och säkerhetsinitiativ.

Förändringarna har betonat utvecklingspolitikens betydelse som en del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. I krissituationer som drabbar utvecklingsländer finansieras en betydande del av Finlands stöd med anslag för utvecklingssamarbete. 

Som en följd av coronapandemin har skillnaderna mellan rika och fattiga länder samt rika och fattiga inom länderna ökat ytterligare. Pandemin lyfte fram brister i både staternas kristålighet och försörjningsberedskap. Finland svarade snabbt på de internationella behoven. År 2021 donerade Finland covid-19-vaccin till ett värde av 15,6 miljoner euro för distribution via COVAX AMC-mekanismen och stödde mekanismen med 15,2 miljoner euro via vaccinalliansen Gavi. 

De pågående utvecklingssamarbetsprogrammen anpassades till att motsvara den förändrade situationen till exempel inom undervisnings- och vattensektorerna. Dessutom styrde Finland medel till humanitärt bistånd. Tack vare internationellt stöd och solidaritet fick många utvecklingsländer stöd för de ekonomiska konsekvenserna av pandemin och undvek att bli insolventa.

Värdebaserad utvecklingspolitik

Utvecklingssamarbete är ett medel, inte ett mål. Finlands mål är att stödja utvecklingsländerna så att de i fortsättningen själva kan ansvara för sina medborgares välfärd och utkomst samt för stabiliteten i samhället. Därför stöder Finland strukturella reformer på systemnivå – från att stärka skolsystemet till att utveckla den sociala tryggheten och beskattningen samt främja internationellt företagsansvar. 

Utvecklingssamarbete är ett medel, inte ett mål.

De utvecklingspolitiska frågorna är ofta de samma som har diskuterats också i utvecklingen av det finländska samhället. Finland har i egenskap av nation byggt upp till exempel tjänster för moderskapshälsa, energieffektivitet samt många teknologiska och sociala innovationer som nu kan spela en viktig roll i uppnåendet av målen för hållbar utveckling. 

Arbetet bygger alltid på en stark värdegrund, enligt vilken främjandet av mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, demokrati, fred, frihet, jämlikhet och jämställdhet styr all utvecklingspolitisk verksamhet i Finland. Den globala ökningen av auktoritärt styre har ytterligare understrukit betydelsen av demokrati- och rättsstatsarbete samt stärkandet av det civila samhällets funktion i utvecklingsländerna. 

En betydande del av Finlands utvecklingssamarbete riktas till så kallade bräckliga länder och situationer där behovet av hjälp är störst. Enligt uppskattningar lever upp till 2/3 av världens fattigaste människor i bräckliga eller vålds- eller konfliktdrabbade länder. Att agera i fattiga och svaga länder medför oundvikligen risker för arbetet. Förutseende och hantering av dessa risker är en central del av verkställandet av samarbetet.

Genom utvecklingspolitik främjas de värden och mål som är centrala för Finland.

Att stödja människor som lever under svåra förhållanden och som befinner sig i de mest sårbara situationerna är ofta svårast, dyrast och mest osäkert. Trots det är det enligt målen och principerna för Finlands utvecklingspolitik det allra viktigaste för att vi ska kunna åstadkomma en bestående förändring. 

Långsiktighet, kontinuitet och förutsägbarhet ger resultat

Under rapporteringsperioden har man i Finland stärkt utvecklingspolitikens långsiktighet och konsekvens. I enlighet med den utvecklingspolitiska redogörelsen för de kommande valperioderna koncentrerar Finland arbetet på fem prioriterade områden: (i) kvinnors och flickors rättigheter, (ii) utbildning, (iii) hållbar ekonomi och människovärdigt arbete, (iv) fredliga, demokratiska samhällen och (v) klimatförändringen, den biologiska mångfalden samt hållbar förvaltning och användning av naturresurser. 

I enlighet med redogörelsen fokuserar Finland i sin utvecklingspolitik på sådana starka områden där just Finland har goda möjligheter att stödja hållbar utveckling och som har särskild betydelse för att sinsemellan sammanhängande hållbara mål ska uppnås.

Arbetet inom de prioriterade områdena styrs av så kallade resultatkartor som beskriver vad som eftersträvas både på kort och lång sikt och vilka faktorer som påverkar uppnåendet av målen. Resultatkartorna och tillhörande uppföljningsmätare finns i bilaga 5 till denna rapport. Datasystemet som togs i bruk 2019 är till hjälp vid uppföljningen av resultaten.

Samarbetets helhetsbild har förändrats

Rapporten berättar också om förändringen av utvecklingssamarbetets karaktär i Finland. Detta, liksom effekterna av nedskärningarna 2016, syns med fördröjning i resultaten. Antalet traditionella projekt som Finland själv förvaltar har minskat och tyngdpunkten har förflyttats till samarbete via internationella organisationer, finansiella institut och EU. Förändringen syns bland annat i att flera samarbeten inom vatten-, skogs- och livsmedelssektorerna, som traditionellt varit starka i Finland, har upphört. Samtidigt har betydelsen av politisk påverkan i riktning mot multilaterala organisationer, finansiella institut och EU ökat.

För att Finland för sin del ska kunna svara på de ständigt föränderliga kraven på utvecklingssamarbetet måste olika samarbetsformer utnyttjas på bästa möjliga sätt. Samtidigt måste man inom utrikesförvaltningen fästa särskild uppmärksamhet vid riktningen och allokeringen av resurser, stärkandet av kompetensen och utbildningen av personalen även i fortsättningen. 

Anslagen har ökat

Den utvecklingspolitiska redogörelsen för de kommande valperioderna siktar på att trygga de resurser som använts för utvecklingssamarbetet. Finland har i FN förbundit sig till målet att använda 0,7 procent av bruttonationalinkomsten till utvecklingssamarbete. 

Den innevarande valperioden har gett ett starkt stöd till utvecklingspolitiken. Under 2019-2021 ökade anslagen i jämn takt så att de 2021 nådde samma nivå som före nedskärningarna 2016. 

När man tittar på utbetalningarna för utvecklingssamarbete under rapporteringsperioden har utvecklingen av den offentliga förvaltningen, samhället och undervisningen i utvecklingsländerna bibehållits som det största verksamhetsområdet. Civilsamhällesorganisationernas samarbete har ökat stadigt under regeringsperioden och medlen för förebyggande av konflikter och för humanitärt bistånd har ökat. Under åren 2019–2021 riktades 76 procent av utrikesministeriets finansiering för utvecklingssamarbete till åtgärder som innehöll mål som främjar jämställdhet. Även utvecklingssamarbetets människorättsbaserade karaktär har stärkts. 

Av utbetalningarna för utvecklingssamarbetet har andelen så kallat annat utvecklingssamarbete ökat sedan 2016. Ökningen förklaras i synnerhet av den utvecklingspolitiska finansieringen i form av lån och investeringar, med vilken man stöder klimatåtgärder i synnerhet i utvecklingsländerna samt i vidare bemärkelse den ekonomiska utvecklingen och den privata sektorn. Det kapital som investerats i dessa återbetalas på lång sikt.

Beröm från OECD

Under de senaste åren har systemen för administration av utvecklingssamarbetet och riskhanteringen effektiverats. Även öppenheten i fråga om användningen av medel har stärkts. I slutet av 2021 publicerade utrikesministeriet webbplatsen OpenAid.fi, som berättar vart, hur och när Finlands utvecklingssamarbetsmedel har använts.   

Reformerna har gett Finland beröm från OECD:s biståndskommitté DAC. Tack vare smidigt utformade system har Finland kunnat reagera flexibelt och effektivt på utmaningar som beror på faktorer som står utanför vår kontroll. Tillsammans med sina partners har Finland åstadkommit konkreta resultat som förbättrar funktions- och kriståligheten hos människorna och samhällena i utvecklingsländerna. DAC konstaterar att detta beror på långsiktiga prioriteringar i Finlands utvecklingspolitik, vårt flexibla sätt att agera tillsammans med våra partner samt vår förmåga att påverka globala aktörer.