Finland bedriver ett långsiktigt bilateralt samarbete med utvecklingsländerna utifrån 13 landsprogram eller regionala program. Åren 2019–2021 utgjorde denna samarbetsform 19 procent av det egentliga utvecklingssamarbetet.
I landsprogrammen fastställs prioriteringarna, resultatmålen och de centrala samarbetsprojekten för samarbetet. Arbetets framskridande följs upp kontinuerligt och resultaten rapporteras årligen. Utifrån årsrapporterna utarbetas en syntesrapport som ger en helhetsbild av landsprogrammens effektivitet.
Hur väl arbetet lyckas bedöms enligt hur väl de direkta och långsiktiga resultatmålen uppnås.
Uppnåendet av de direkta resultatmålen förbättrades stadigt 2016–2019, men resultatnivån sjönk betydligt 2020. Orsaken till nedgången var framför allt coronapandemin och konflikter som tillspetsats i partnerländerna och som har fördröjt och förändrat genomförandet av de pågående projekten samt i synnerhet beredningen av nya projekt.
Samma förändring syns i viss mån också i de långsiktiga resultatmålen. Pandemin och konflikterna har haft en betydande inverkan på partnerländernas verksamhetsmiljöer och vänt vissa utvecklingsförlopp bakåt. Till exempel i och med skolstängningarna förvärrades inlärningskrisen ytterligare, särskilt i de fattigaste partnerländerna. Läget i Afghanistan och Myanmar tillspetsades så att man utarbetade tillfälliga handlingsplaner för länderna istället för landsprogram.
Å andra sidan uppnåddes även under pandemiåren 2020–2021 cirka 70–80 procent av både de direkta och de långvariga resultatmålen väl eller måttligt. Detta innebär att dessa mål uppnåddes till minst 60 procent.
Resultaten främjades i synnerhet av det långsiktiga samarbetet samt utnyttjandet av sakkunskap och politisk dialog på sätt som lämpar sig för olika samarbetsformer. Det har varit nödvändigt att anpassa samarbetet till de förändrade förhållandena och detta skapar förutsättningar för bättre resultat även i framtiden. Å andra sidan har anpassningsåtgärderna fördröjt genomförandet av projekten.
I dag sker en allt större del av samarbetet i bräckliga länder. Under 2019–2020 lät utrikesministeriet göra en extern utvärdering av landsprogrammen i bräckliga kontexter. I utvärderingen rekommenderades att man i landsprogrammen i fortsättningen bättre än i nuläget beaktar överraskande förändringar i verksamhetsmiljön samt samarbetet mellan utvecklingssamarbetet, det humanitära biståndet och fredsbyggandet.
I samband med de nya landsprogrammen som godkändes 2021 publicerades de första landsstrategierna, där man utöver utvecklingssamarbetet även beaktar målen för utrikes- och säkerhetspolitiken och de ekonomiska relationerna. Samtidigt ökades flexibiliteten i landsprogrammen och de projekt som ingår i dem så att de bättre reagerar på förändringar i verksamhetsmiljön.
