Utvecklingssamarbetets långsiktighet har förbättrats

Utvärderingarna berömmer Finland för att målen förtydligats och uppmuntrar till att förbättra sambandet mellan utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och fredsarbete samt resultatuppföljningen av klimatfinansieringen.

Utöver de oberoende evalueringarna utvärderas Finlands utvecklingspolitik och -samarbete regelbundet av flera utomstående aktörer. I Finland ges rekommendationerna av Statens revisionsverk och Utvecklingspolitiska kommissionen UPK, ett parlamentariskt och samhälleligt rådgivande organ vars mål är att stärka utvecklingspolitikens genomslagskraft och dialog i Finland. Kommitténs medlemmar kommer från riksdagspartier, intresse- och civilsamhällesorganisationer, UniPID-nätverkets universitet samt olika ministerier och intressentgrupper. Den viktigaste av de internationella aktörerna är OECD:s biståndskommitté DAC, som gör kollegiala utvärderingar av medlemsländerna.

UPK: Finansieringen bör riktas till de fattigaste

Under de senaste åren har UPK:s rapporter behandlat till exempel klimatfinansieringen(Länk till en annan webbplats.) (2022), genomförandet av regeringens utvecklingspolitiska åtaganden(Länk till en annan webbplats.) (2021), livsmedelstryggheten(Länk till en annan webbplats.) (2021), intensifieringen av utvecklingssamarbetet, det humanitära biståndet och fredsarbetet(Länk till en annan webbplats.) (2021) och den biologiska mångfalden(Länk till en annan webbplats.) (2021).

I sin rapport 2021(Länk till en annan webbplats.) utvärderade UPK genomförandet av de utvecklingspolitiska åtagandena i regeringsprogrammet. Enligt UPK stärker den utvecklingspolitiska redogörelsen för de kommande valperioderna(Länk till en annan webbplats.) utvecklingssamarbetets resultat genom att bättre än tidigare beakta att utvecklingspolitikens behov och målsättningar fortsätter över valperioderna. Att de prioriterade områdena i utvecklingspolitiken fortsätter från en regeringsperiod till en annan stärker det långsiktiga tillvägagångssättet och att utbildningen lyfts fram som ett eget prioriterat område utnyttjar Finlands styrkor. 

UPK konstaterar dock att osäkerheten gällande den finländska utvecklingsfinansieringens framtida nivå i praktiken försämrar förutsättningarna för ett systematiskt genomförande av utvecklingssamarbetet. 

Det officiella målet är fortfarande att före 2030 höja nivån på utvecklingsfinansieringen från det nuvarande cirka 0,5 procent av bruttonationalinkomsten till 0,7 procent enligt FN:s rekommendation. I redogörelsen för de kommande valperioderna fastställs dock inga delmål eller någon plan för att uppnå dem. 

Ett särskilt bekymmer är att finansieringen inte riktas till de allra fattigaste länderna och att de olika finansieringskanalerna och -formerna inte kompletterar varandra tillräckligt. UPK önskar också att jämställdhet ska beaktas allt mer i all finansiering. Dessutom betonar UPK att utrikesministeriets personalresurser i tillräckligt hög grad bör styras till utvecklingspolitikens prioriterade områden, till andra centrala teman samt till uppföljningen av resultat och statistik. Vid behov bör man också överväga att utöka personalen. 

UPK anser att det är viktigt att samarbetet mellan utvecklingssamarbetet, det humanitära biståndet och fredsarbetet intensifieras, dvs. att trippelnexus-strategin stärks. Enligt UPK:s rapport om detta tema(Länk till en annan webbplats.) har Finland god beredskap att på ett mer konsekvent sätt stödja samordningen av de olika arbetsformernas styrkor. Genomförandet av detta tillvägagångssätt kräver dock bland annat att tanke- och verksamhetssätten förnyas. 

Enligt UPK har verkställandet av OECD:s biståndskommitté DAC:s rekommendation om en trippelnexus-strategi(Länk till en annan webbplats.) inletts på ett lovande sätt och Finland har beaktat strategin förutom i redogörelsen för de kommande valperioderna även till exempel i riktlinjerna för humanitärt bistånd(Länk till en annan webbplats.). Arbetet får också stöd av nya riktlinjer.

UPK betonar att finansieringen av utvecklingssamarbetet, det humanitära biståndet och fredsarbetet bör vara flexibel, så att en övergripande intensifiering av samarbetet lyckas även i praktiken i de bräckliga områdenas föränderliga behov. Tydliga villkor för flexibilitet bör utvecklas, och organisationerna bör ges noggranna anvisningar om hur finansieringen ska styras till åtgärder som stöder trippelnexus. 

Långsiktighet i klimatfinansieringen

This is an example of quick text to fill the body of the card with some content in order to present it properly in page. We hope you like it.
Finlands offentliga internationella klimatfinansiering har under de senaste åren utvärderats av både Statens revisionsverk och den Utvecklingspolitiska kommittén UPK. I juni 2021 publicerade Statens revisionsverk en revisionsberättelse om styrningen av och resultaten hos Finlands internationella klimatfinansiering och UPK publicerade å sin sida sin egen klimatfinansieringsanalys i januari 2022. 

Statens revisionsverk rekommenderade att utrikesministeriet gör upp en offentlig plan där man motiverar klimatfinansieringens prioriteringar och påverkansmål. Dessutom ska ministeriet enligt Statens revisionsverk stärka uppföljningen, statistikföringen och rapporteringen av de resultat som erhållits med finansieringen. Även UPK konstaterade att Finlands internationella klimatfinansiering behöver en långsiktig och transparent verksamhetsmodell samt en plan för att öka och rikta finansieringen. Båda noterar att styrningen av klimatfinansieringen är splittrad och att ansvarsfördelningen mellan aktörerna behöver förtydligas. 

Rekommendationerna i utvärderingarna beaktades i verkställighetsplanen för Finlands klimatfinansiering, som publicerades i mars 2022.  

Kvaliteten på Finlands utvecklingssamarbete förbättras

This is an example of quick text to fill the body of the card with some content in order to present it properly in page. We hope you like it.
OECD:s biståndskommitté DAC utvärderade våren 2021 hur Finland har lyckats följa de rekommendationer som man fick i sin kollegiala utvärdering av utvecklingssamarbetet 2017. 
 
Finland fick berömlig respons för: 
  • utvecklingssamarbetets kvalitet och verkställande
  • reformen av utvecklingssamarbetet och förankringen av en stark resultatkultur i utvecklingssamarbetet
  • de nya landsprogram och -strategier som man har utarbetat för sina långsiktiga partnerländer inom utvecklingssamarbetet
  • verkställandet av utvecklingssamarbetet även mitt under coronapandemin. 

Det ringa antalet anställda som sköter utvecklingssamarbetet vid utrikesministeriet lyftes fram som ett utvecklingsobjekt.

Koordineringen av det multilaterala utvecklingssamarbetet har stärkts

This is an example of quick text to fill the body of the card with some content in order to present it properly in page. We hope you like it.
 År 2017 gjorde Statens revisionsverk en revision av koordineringen och administrationen av det multilaterala utvecklingssamarbetet. Vid revisionen rekommenderades att utrikesministeriet utvecklar samordningen mellan sina avdelningar och informationssystemen samt utnyttjandet av den information som biståndsorganisationerna producerar. Dessutom rekommenderade Statens revisionsverk att utrikesministeriet koncentrerar sig på ett strategiskt begränsat antal utvecklingssamarbetsmål.

I sin uppföljningsrapport om det multilaterala utvecklingssamarbetet 2020 konstaterade Statens revisionsverk att utrikesministeriet har lyckats utveckla påverkansplanerna och ärendehanteringssystemet efter revisionen. De utvecklingspolitiska målen har förtydligats med hjälp av resultatkartor och -indikatorer, vars mål är att stärka utvecklingssamarbetets långsiktighet och strategiska karaktär. Verksamheten i de organisationer som Finland stöder följs upp till exempel genom att utnyttja organisationernas resultat- och uppföljningsrapporter.