Värderingar och principer styr utvecklingssamarbetet

De mänskliga rättigheterna, jämställdhet, jämlikhet och klimatförändringen syns allt mer i Finlands utvecklingssamarbete.
Utdrag

Grunden för Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete är mänskliga rättigheter och fem övergripande mål. Med hjälp av dem styrs Finlands utvecklingssamarbete och därmed den globala utvecklingen i en allt mer hållbar och rättvis riktning.  

De genomgripande målen är (i) jämställdhet, (ii) jämlikhet med betoning på inklusion av personer med funktionsnedsättning, (iii) klimatresiliens, (iv) utsläppssnål utveckling och (v) miljöskydd med betoning på tryggande av den biologiska mångfalden. Främjandet av dessa mål och ett människorättsbaserat förhållningssätt garanterar också att utvecklingssamarbetet inte får negativa effekter. 

Utgångspunkten är tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna

Åren 2019–2021 beaktade sammanlagt 96 procent av finansieringsbesluten de mänskliga rättigheterna eller främjade dem aktivt. Andelen av de mest ambitiösa projektens, dvs. projekt som ingriper i utmaningar kring de mänskliga rättigheterna, steg från sju till över tretton procent 2015–2017. 

Under rapporteringsperioden fästes särskild uppmärksamhet vid människorättsbaserat utvecklingssamarbete inom den privata sektorn. Med stöd av Finland erbjöd organisationen Shift utbildning i genomförandet av FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter för samarbetspartner inom den privata sektorn. I och med detta har till exempel Finnfund och Finnpartnership stärkt beaktandet av principerna i sin verksamhet. 

Ökad finansiering för jämställdhet 

Andelen finansiering för utvecklingssamarbete som främjar jämställdhet har ökat betydligt under de senaste åren. Av alla de nya finansieringsbeslut som fattades 2019–2021 främjade 76 procent jämställdhet som huvud- eller delmål, medan motsvarande andel 2015–2017 var cirka 50 procent.

Jämställdhet främjas allt mer i alla samarbetsformer. Jämställdhetsanalyser och delmål som främjar jämställdhet inkluderas mer systematiskt än tidigare även i projekt där jämställdhet inte är ett huvudmål, till exempel inom klimatarbetet och utbildningssektorn.  

I enlighet med EU:s riktlinjer är Finlands mål att 85 procent av de nya utvecklingssamarbetsprojekten stegvis ska innehålla mål som främjar jämställdhet. Utrikesministeriet färdigställer en plan för att uppnå detta mål. 

Personer med funktionsnedsättning bör beaktas bättre  

Finlands starka globala roll i att påverka främjandet av rättigheter för personer med funktionsnedsättning har stärkts under de senaste åren bland annat i och med åtagandena från toppmötet Global Disability Summit(Länk till en annan webbplats.). Trots detta har anslagen som främjar rättigheter för personer med funktionsnedsättning legat kvar på endast några procent av hela finansieringen av utvecklingssamarbetet under den nuvarande och föregående regeringsperioden. 

Under 2019–2021 har andelen projekt som beaktar tillgänglighet ökat från 17 procent till 24 procent jämfört med 2015–2017. Även om det skett framsteg i beaktandet av tillgänglighet i synnerhet i civilsamhällesorganisationernas projekt, är omfattningen och förståelsen av tillgänglighet samt inkluderandet av personer med funktionsnedsättning i utvecklingssamarbetet fortfarande på en svag nivå. Personer med funktionsnedsättning hamnar ofta utanför verksamheten i många samarbetsformer, såsom i projekt inom den privata sektorn och multilaterala organisationer.   

Ökat ingripande i utmaningar kring mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheternas synlighet i finansieringsbesluten. Administrativa kostnader och kostnader för anskaffningar samt kostnader i anslutning till det allmänna utvecklingsarbetet klassificeras inte, eftersom de endast har en indirekt koppling till främjandet av de mänskliga rättigheterna.1

60,83 % Beaktar de mänskliga rättigheterna

21,24 % Främjar de mänskliga rättigheterna

13,54 % Ingriper i utmaningar kring de mänskliga rättigheterna

4,39 % Ospecificerade

0 % Människorättsblinda

Finansieringen för att främja jämställdhet växer tydligt*

  • * Se not2
  • ** Se not3

Ladda ner datafilen

Personer med funktionsnedsättning bör beaktas bättre

Klimatfinansieringen i ett stabilt tillväxtspår  

Under innevarande regeringsperiod håller Finlands offentliga internationella klimatfinansiering på att nästan fördubblas jämfört med föregående regeringsperiod. Andelen finansieringsbeslut som främjar både begränsningen av klimatförändringen och anpassningen till den har ökat bland alla finansieringsbeslut. 

För att säkerställa ett långsiktigt klimatarbete publicerade utrikesministeriet i början av 2022 den första planen för verkställandet av Finlands offentliga internationella klimatfinansiering. Förutom nivån och inriktningen på finansieringen fastställs i planen bland annat målen, inriktningen och uppföljningen av finansieringen samt hur man ska få in allt större mängder privat finansiering vid sidan av den offentliga klimatfinansieringen.  

Biologisk mångfald ett växande tema

I Finlands utvecklingssamarbete har finansieringen av tryggandet av den biologiska mångfalden minskat kraftigt under de senaste åren. Detta har uppmärksammats till exempel av Utvecklingspolitiska kommissionen och OECD. 

I och med den utvecklingspolitiska redogörelsen för de kommande valperioderna(Länk till en annan webbplats.) som riksdagen godkände våren 2022 kommer temat att stärkas både som ett prioriterat område och som ett genomgående mål. Den nya prioriteringen bör ingå i framtida finansieringsplaner.  

Finlands internationella klimatfinansiering har ökat

Ökad finansiering som stöder anpassningen till klimatförändringen

Klimatfinansieringen indelas i finansiering för att begränsa klimatförändringen och finansiering för att anpassa sig till den.

Minskad finansiering för biologisk mångfald