FN:s nya generalsekreterare förväntas ta sig tid för fredsmedling

Förenta nationernas vängrupp för fredsmedling (Friends of Mediation) hoppas att FN:s nya generalsekreterare ska ta sig tid för fredsmedling. Gruppen sammaträdde i samband med generalförsamlingens högnivåvecka i New York.

Foto: Niki Miettinen.

Medlemsländerna och organisationerna som ingår i FN:s vängrupp för fredsmedling samlades i New York den 22 september under ledning av Finlands utrikesminister Timo Soini och Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu.

Gruppen, där Finland och Turkiet är ordförande, grundades för sex år sedan, år 2010. Dess syfte är främja fredsmedling som metod för att lösa konflikter, och att utveckla fredsmedlingen. Gruppen bereder också generalförsamlingens resolutioner som rör fredsmedling. Den senaste antogs av generalförsamlingen den 9 september.

Detta var gruppens sjunde högnivåmöte. Tre nya länder har anslutit sig till gruppen ‒ Honduras, Österrike och Slovakien ‒ och nu har den 52 medlemsländer. Enligt generalsekreteraren för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Lamberto Zannier är det ett tecken på att Finlands och Turkiets insats för fredsmedlingen har lyckats.

Humanitära konflikter kan endast övervinnas genom långsiktiga politiska lösningar

Mötets huvudtema var hur fredsmedlingen kan utvecklas för att man ska undvika humanitära kriser och mänskligt lidande till följd av konflikter.

FN:s undergeneralsekreterare för politiska frågor Jeffrey Feltman som höll det inledande anförandet konstaterade att fredsmedling är ett både humant och kostnadseffektivt sätt att undvika konflikter och upprätthålla fred. Han berättade att FN:s sekretariat under de senaste åren tagit betydande steg för att utveckla fredsmedlingsverksamheten. Verksamheten borde emellertid prioriteras ytterligare för att de humanitära kriser som orsakas av konflikter ska kunna bemötas på ett hållbart sätt.

Flera ministrar framhöll i sina anföranden fredsmedlingens potential när det gäller att rädda människoliv, och beklagade den resursbrist och budgetunderskott som verksamheten samtidigt lider av.

FN:s appell om finansiering för konfliktförebyggande och fredsmedling är 25 miljoner dollar per år. Summan kan låta stor, men den är obetydlig om man beaktar att samma länder använder 25 miljarder dollar varje år till att lindra humanitära kriser. Kring 80 procent av de humanitära kriserna beror på konflikter.

När FN:s nya generalsekreterare tillträder vid årsskiftet har vängruppen en möjlighet att framhålla hur den önskar att organisationens fredsmedlingsverksamhet ska vidareutvecklas. Gruppens har höga förväntningar på att generalsekreteraren ska bereda utrymme i sin kalender för fredsmedling.

Omfattande samarbete, ingripa i bakomliggande orsaker och lära genom exempel

Foto: Lasse Keisalo.

Utrikesminister Soini påpekade att hållbar fred förutsätter att olika delar av samhället involveras i fredsprocessen. Finland arbetar till exempel genom ett nordiskt kvinnligt medlingsnätverk och ett medlingsnätverk för religiösa och traditionella ledare för att olika samhällsaktörers kapacitet ska utnyttjas och att dialogen ska stärkas.  Det har hållits två internationella konferensen om nationella dialoger och fredsmedling i Helsingfors. Den tredje konferensen ordnas våren 2017.

Under mötet diskuterades olika metoder för att förhindra att motsättningar eskalerar. För att konflikter ska kunna undvikas helt måste man ingripa i de bakomliggande orsakerna, såsom social och ekonomisk ojämlikhet.

Man kan också minska motsättningar genom att utveckla olika varningssystem och mekanismer för tidigt ingripande.

Terrorism och våldsamma extrema rörelser togs upp som faktorer som komplicerar konflikter och som kräver nya sätt att tänka och agera. Det behövs bättre samarbete och starkare strukturer. Det är något som många regionala organisationer satsar på. Afrikanska unionens kommissionär Smail Chergui och Islamiska konferensorganisationens särskilda sändebud i Centralafrikanska republiken Cheikh Tidiane Gadio berättade att det grundats nya enheter för fredsmedling vid organisationerna.

Att utbyta erfarenheter och lära sig av olika medlingssituationer lyftes fram som viktiga sätt att utveckla fredsmedlingen. Fredsavtalet mellan Columbias regering och gerillarörelsen Farc framhölls som ett gott exempel på hur långsiktigt arbete och att involvera olika parter i fredsprocessen ger resultat.

Mervi Kultamaa

Skribenten är fredsmedlingssamordnare vid utrikesministeriets politiska avdelning.

YK
rauhanvälitys