Tiden ute för millenniemålen: Den extrema fattigdomen halverades men mycket arbete återstår

Tiden ute för millenniemålen: Den extrema fattigdomen halverades men mycket arbete återstår

Tiden för FN:s millenniemål håller på att ta slut. Den senaste uppföljningsrapporten är från 6 juli och den visar att även om målen har varit en internationell framgångssaga på flera sätt så har utvecklingen skett ojämnt, och det ökade antalet konflikter har förorsakat bakslag bland annat för barnens utbildning.

Alla FN:s medlemsländer godkände de åtta utvecklingsmålen är 2000. Det målmedvetna arbetet och de klara och tydliga målsättningarna har lett till resultat.  Det första målet nåddes i förtid, redan 2010 – målet att halvera antalet människor som lever i extrem fattigdom.

”När vi synar resultaten vet vi nu att det går att eliminera den extrema fattigdomen under nästa generation”, sade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon när rapporten offentliggjordes i New York.

”Millenniemålen har haft en betydande effekt och kampanjen har lärt oss hur regeringar, den privata sektorn och det civila samhället kan jobba tillsammans och få till stånd revolutionerande genombrott”, tillade han.

MDG_Tavoite1
Kom och ät! Det första millenniemålet var att halvera svälten och den extrema fattigdomen.

Fattigdomen, utbildningen och många andra mål tog stora steg framåt

För bara tjugo år sedan led nästan hälften av utvecklingsländerna av extrem fattigdom. I dag är antalet människor som lever i extrem fattigdom mindre än hälften när man jämför med år 1990: de var 1,9 miljarder år 1990 och 836 miljoner år 2015.

Också när det gäller utbildningen har en betydande förändring gällande jämställdheten mellan könen skett: idag börjar lika många flickor som pojkar i grundskolan i de flesta länderna. Dessutom har kvinnor fått politiskt fotfäste under de gångna 20 åren i nästan 90 procent av de 174 länder från vilka man har samlat in fakta. De kvinnliga parlamentsledamöternas andel i snitt har nästan fördubblats.

Dödligheten bland barn under fem år har minskat med mer än hälften sedan år 1990, då ungefär 90 barn per tusen dog innan sin femte födelsedag. Mödradödlighetsgraden har också minskat med 45 procent globalt.

När det gäller sjukdomar som hiv/aids och malaria har man åstadkommit rekordresultat: över 6,2 miljoner malariadödsfall kunde undvikas under åren 2000-2015, och förebyggandet, diagnosticeringen och vården av tuberkulos besparade uppskattningsvis 37 miljoner människoliv mellan åren 2000 och 2013.

Så många som 2,1 miljarder människor har fått bättre sanitära förhållanden. Antalet människor som inte har tillgång till ändamålsenliga avträden har minskat med nästan hälften sedan år 1990. 4,2 miljarder människor har idag tillgång till rent vatten medan de år 1990 bara var hälften så många, det vill säga 2,3 miljarder.

Det offentliga bistånd som de utvecklade länderna gav till utvecklingsländerna ökade med 66 procent från år 2000 till år 2014, då det uppgick till 135,2 miljarder US-dollar.

Etiopia_Zenzelmankyläkoulu_KirsiPere
Den här flickan går i skola i byn Zenzelma i Etiopien. Finland har understött utvecklingen av skolsystemet i Etiopien. Foto: Kirsi Pere

Konflikter hotar utvecklingen

Trots konflikterna har utvecklingen skett ojämnt mellan länderna och inom deras gränser. Konflikterna utgör fortsättningsvis ett stort hot mot den mänskliga utvecklingen eftersom bräckliga stater och stater som lider av konflikter vanligtvis också lider av den svåraste fattigdomen. I konfliktdrabbade länder ökade procenten barn som inte går i skola från 30 procent till 36 under år 2012.

Det är också viktigt att minnas att ungefär 800 miljoner människor fortfarande lever i extrem fattigdom och svälter. Trots framstegen är fortsättningsvis ojämställdheten mellan könen anmärkningsvärd, och kvinnor utsätts fortfarande för diskriminering i arbetslivet och ekonomin samt när beslut tas, både offentligt och privat.

De globala koldioxidutsläppen har ökat med över 50 procent från nivån år 1990. De otillräckliga vattenresurserna påverkar nu mer än 40 procent av jordens befolkning och enigt prognoser kommer siffran att stiga. Mycket arbete återstår alltså.

För finländarna är det viktigaste att fattigdomen minskar

För finländarna är det viktigaste målet att fattigdomen ska minska och svälten upphöra. Den enkät som utrikesministeriet lät Taloustutkimus göra och som publicerades den 3 juli visar att över 70 procent av finländarna är av den åsikten. Näst viktigast ansågs det vara att alla får tillgång till grundskoleutbildning och att jämställdheten och kvinnornas ställning förbättras. Var fjärde hade hört talas om millenniemålen.

Finland har för sin del bidragit till att målen skulle nås. Exempelvis i Etiopien, som är ett av Finlands långvariga samarbetsländer, har Finlands hjälp lett till att tre miljoner människor har fått tillgång till rent vatten. I Etiopien firade man att målet för rent dricksvatten hade nåtts redan i våras.

När finländarna ställdes frågor om de nya hållbara målen för utveckling var man inne på samma linje: viktigast för finländarna är att svälten upphör och att människor får tillgång till mat och rent vatten, samt att fattigdomen utrotas.

Etiopia_vesi_OutiEinola-Head
Med Finlands hjälp har över tre miljoner etiopier fått tillgång till rent vatten. Landet firade att millenniemålet hade uppnåtts i våras. Foto: Outi Einola-Head

De nya målen för hållbar utveckling och den nya agendan avgörs i september

Till millenniemålens efterföljare håller man nu på att ta fram nya målsättningar för hållbar utveckling och en ny agenda. Helheten är mera omfattande och ambitiös den här gången. Målet är att extrem fattigdom äntligen ska utrotas överallt och i alla sina former. Viktigt är också att utvecklingen är hållbar ur alla synvinklar: människors välmående, den ekonomiska tillväxten samt miljön och jordklotets bärkraft. En central förändring är att målsättningarna gäller industriländerna också, även Finland.

Beslutet om målen och agendan tas vid FN:s toppmöte 25-27 september.

För mera information: Johanna Karanko, chef för enheten för FN:s utvecklingsfrågor, tfn 0295 350 712, johanna.karanko@formin.fi, ansvariga tjänstemannen Heli Mikkola, tfn 0295 350 975, heli.mikkola@formin.fi.

Muualla verkossa