EU har svårt att nå enighet om Ryssland
Luxemburg, 11. 10. (FNB)
Förhandlingarna om relationerna mellan Ryssland och EU stampar på stället. EU har svårt att ena sina led samtidigt som Ryssland är allt ovilligare att diskutera säkerhets- och rättsfrågor. Enligt diplomatkällor kommer samarbetsavtalet mellan EU och Ryssland knappast att bli färdigt enligt tidtabellen.
Osäkerheten om hur relationerna utvecklas var tydlig under EU:s utrikesministermöte i Luxemburg på måndagen. Ryssland behandlades knappt alls trots att samarbetsavtalet borde undertecknas redan om en månad under EU:s och Rysslands toppmöte i Haag i Nederländerna.
Utrikesminister Erkki Tuomioja (sdp) sade att EU skulle vilja göra framsteg inom avtalets alla huvudområden - ekonomi, säkerhet, forskning, utbildning och kultur.
- Det finns ingen orsak att överdramatisera läget. Det torde dock vara klart att man inte når något genombrott under det kommande toppmötet, men man håller heller inte på att sjunka ned i någon kris, sade Tuomioja.
Osäkerheten märks trots det också av att Ryssland tydligen ännu inte bekräftat att man kommer att delta i toppmötet.
Gemensam linje saknas
EU ländernas led är i alla fall till en viss mån splittrade. Litauen kallade 11 EU-länders utrikesministrar till ett möte om Rysslandsrelationerna på söndagskvällen. Tuomioja sade att man under mötet efterlyste en enhetligare Rysslandspolitik.
Många nya EU-länder anser att Ryssland behandlar dem som mindre viktiga samtalsparter än de gamla medlemsländerna.
- Ryssland borde acceptera att vi inte längre är en ockuperad stat. Vi vill ha samma hövliga behandling som EU:s gamla medlemsländer får, sade Estlands utrikesminister Kristiina Ojuland efter det inofficiella mötet.
Hon sade också att EU-länderna borde se på frågor i ett bredare perspektiv än endast sina egna intressen. EU borde kunna tala med en "samlad röst" om unionen skall kunna vara en trovärdig samtalspart.
Ojuland ansåg att oron över Rysslands-relationerna klart vuxit. Hon beskrev det brev som kring hundra politiker och påverkare nyligen skickat till EU som träffande.
I brevet varnar de för att varken EU:s eller Natos nuvarande politik hindrar Rysslands centralstyre från att undergräva den demokratiska utvecklingen i landet.
Enligt brevskrivarna har Rysslands demokratiska institutioner alltid varit svaga och ömtåliga, men att president Vladimir Putin försvagat dem ytterligare.
I brevet, som undertecknats av bland annat Tjeckiens före detta president Vaclav Havel, Sveriges förre statsminister Carl Bildt och USA:s tidigare utrikesminister Madeleine Albright, krävs en ny strategi för Rysslandsrelationerna.
Trycket ökar även i Finland
Rysslandsdiskussionen intensifieras även i Finland. Nyhetsbyrån AP berättade på måndagen att Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov har sänt en protest till de finländska myndigheterna om tjetjenrebellernas webbsida, som senaste vecka uppenbarade sig på en server som hör till en kund till TeliaSonera.
Tuomioja bedyrade emellertid på måndagen att inget sådant meddelande kommit från Ryssland. Han påpekade emellertid att webbsidan har stängts och betonade samtidigt att dylika sidor som uppmanar till våld under inga omständigheter kan godkännas.
Ytterligare krydda fick diskussionen av Helsingin Sanomats gallup, enligt vilken över 60 procent av finländarna förhåller sig ganska eller mycket negativt till Ryssland.
Tuomioja sade att finländare över lag förhåller sig mera kritiskt till stormakter - oberoende av vilken stormakt det är fråga om. Han hänvisade även till att antalet tillfrågade varit litet, men påpekade dock att den höga procenten kräver en närmare analys.
EU på väg häva vapenexportförbudet till Kina
EU-länderna börjar böja sig för ett slut på vapenexportstoppet till Kina. Storbritannien, som kraftigt har motsatt sig att förbudet hävs, meddelar nu att landet är redo att ändra ståndpunkt. Att EU-utrikesministrarna på måndagen i Luxemburg beslutade att häva motsvarande exportstopp till Libyen bidrar till att påskynda beslutet.
Utrikesminister Erkki Tuomioja (sdp) bekräftade att nästan alla EU-länder är redo att häva förbudet. Han tror ändå inte att det blir av före toppmötet mellan EU och Kina som ska ordnas i början av december.
- Finland har länge ansett att exportstoppet är ett ineffektivt vapen, sade Tuomioja. Enligt honom är EU:s kutym att varje vapenexportansökan bedöms separat ett bättre alternativ. Då ansökan behandlas kan man alltid beakta säkerhets- och människorättssituationen i vederbörande land, vilket till och med kan innebära skärpta kriterier.
Tuomioja påpekade att det var ett känt faktum att vissa länder som stöder ett vapenembargo har sålt vapenteknologi till Kina. Särskilt Storbritannien har nämnts i detta sammanhang.
Vapenexportförbudet togs i bruk efter att demokratirörelsen i Kina brutalt slogs ned på den Himmelska fridens torg i Peking år 1989. Utöver Storbritannien har Sverige, Danmark, Holland och Danmark motsatt sig att förbudet hävs.
Sanktionerna för Libyen hävdes
Avskaffandet av vapenembargot för Kina torde påskyndas av att motsvarande embargo för Libyen hävdes vid utrikesministermötet i måndags.
- Inte heller i Libyen har situationen gällande mänskliga rättigheter förbättrats så mycket att detta skulle ha förutsatt att embargot hävs. Det är snarare fråga om att landets samarbetsvilja kraftigt har ökat, bedömde Tuomioja.
Samarbete för dömande av krigsförbrytare krävdes av länderna i västra Balkan
EU:s utrikesministrar diskuterar Europeiska rådet i november