En frihet i fara

En frihet i fara

Mediefriheten är allt mer hotad i EU, dess närområden och runtom i världen. Färska exempel på detta är repressiv lagstiftning, våld mot journalister och spridningen av statligt kontrollerad propaganda och vilseledande information. Dylika åtgärder inskränker reportrarnas arbete och hotar deras liv och begränsar också medborgarnas deltagande i samhället och undergräver själva grunden för demokrati.

I år, när tryckfrihetsförordningen fyller 250 år, arbetar Sverige och Finland tillsammans för att på bästa möjliga sätt försvara yttrandefriheten och mediefriheten i Europa och ute i världen.

Mediefriheten säkerställdes i Sverige och Finland för 250 år sedan, när den svenska riksdagen utfärdade världens första tryckfrihetsförordning. Processen påverkades starkt av Anders Chydenius, en svensk riksdagsman hemma i Karleby, som idag hör till Finland. Genom förordningen avskaffades censuren av alla tryckta publikationer, gjordes alla officiella handlingar tillgängliga för allmänheten och gavs medborgarna rätt att delta i den politiska debatten. Förutom att tryckfrihetsförordningen försvarar yttrandefriheten, har den på ett avgörande sätt bidragit till utvecklingen av våra moderna och innovativa nordiska samhällen.

Samtidigt som vi firar förordningens 250 år beklagar vi att de grundläggande rättigheter och friheter som förordningen värnar om allt oftare blir hotade runtom i världen. På många håll undergrävs demokratin och rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna kränks och deras universella karaktär förnekas. I centrum för dessa utmaningar finns ett angripet medielandskap. Journalister och människorättsförsvarare bli offer för repressiv lagstiftning. Vissa stater använder allt mer resurser för att sprida uppenbar propaganda och vilseledande information. Journalister trakasseras, hotas, dödas och förföljs. De skyldiga ställs alldeles för sällan inför rätta. I många fall kan rädslan för hot och hämndåtgärder leda till självcensur bland journalister och mediearbetare.

Dessa utvecklingslinjer kräver ökade ansträngningar för att främja yttrandefriheten och mediefriheten. Detta inbegriper även åtgärder för bättre mediekompetens och ökat stöd till fria och oberoende medier världen över.

Många internationella organisationer och icke-statliga organisationer har fört fram sin oro över den försämrade mediemiljön. OSSE:s representant för mediefrihet, en viktig stöttepelare inom området, har vid flera olika tillfällen uttryckt sin oro över dagsläget i fråga om yttrandefriheten i medierna inom OSSE.

Det nyligen grundade teamet för strategisk kommunikation i EU har upprepade gånger lagt fram exempel på rysk propaganda och vilseledande information som inte begränsas enbart till förvrängda sanningar och försök att påverka den allmänna opinionen. Åtgärderna verkar också ha för avsikt att undergräva själva begreppet objektiv information, och därmed stämpla all information som vinklad eller som ett instrument för politisk makt. Dylik propaganda och vilseledande information riskerar att äventyra förtroendet för medier och institutioner och sprider skallande ekon på nätet om konspirationsteorier och halvsanningar riktade mot opponenter och journalister. Detta försvagar allmänhetens förtroende för de institutioner på vilka våra demokratiska samhällen är byggda. Därför arbetar vi med våra nordiska och baltiska grannar för att utbilda journalister i undersökande journalistik och för att understöda fria och oberoende medier i de områden som är särskilt utsatta för vilseledande information och propaganda.

Medielandskapet förändras snabbt, vilket skapar både möjligheter och utmaningar för yttrandefriheten och mediefriheten. I många länder är övergången från traditionella dagstidningar och tv till digitala distributionskanaler redan ett faktum. Internet och sociala medier ger människorna möjlighet att utöva sin åsikts- och yttrandefrihet och sin rätt till tillgång till information. I dagens värld är vi tack vare de tekniska framstegen och de sociala medierna alla potentiella ”journalister”. Frihet och ansvar går hand i hand när det är fråga om att utöva sin åsiktsfrihet.

Ny teknik kan vara en drivkraft för den demokratiska utvecklingen. På samma sätt kan tekniken också användas som en kanal för att sprida propaganda och desinformation. Kritiskt tänkande och källkritik är avgörande i detta sammanhang. Media spelar en viktig roll när det gäller att dra strecken mellan punkterna, så att medborgarna själva kan bedöma vad som är sant och falskt.

De nordiska länderna är på intet sätt immuna mot de hot som yttrandefriheten utsätts för. Hatiska uttalanden och radikalisering, särskilt på nätet, väcker allt större oro också i våra samhällen.

Daish använder extremt våldsamma bilder i sociala medier för att påverka den allmänna opinionen och provocera våra samhällen i syfte att öka radikaliseringen och rekrytera nya anhängare. Fenomenet med att publicera bilder och videor av brutalt våld och avrättningar på sociala medier skapar rädsla och ökar polariseringen i våra samhällen, vilket ytterligare ökar slagkraften i extremisternas skildringar.

Den svenska och finska tryckfrihetsförordningens 250-årsjubileum påminner oss om den långa väg vi gått för att främja yttrandefriheten. Mot bakgrund av det som händer på andra håll i världen står det dock klart att vi inte kan stanna här. Regeringarna i Sverige och Finland förbinder sig att arbeta allt hårdare, tillsammans med företrädare för medierna och det civila samhället, för att främja yttrandefriheten i världen.

Timo Soini, Finland
Margot Wallström, Sverige