Förståelse för religioner nödvändigt i utrikespolitiken

Under ett seminarium om religionsfrihet och utrikespolitik framfördes en förhoppning om bättre ”religionsläskunnighet”, det vill säga bättre förståelse för religioner. En ingående förståelse för religioner ansågs vara en viktig faktor för en lyckad utrikespolitik.

Seminarium om religionsfrihet. Foto: Lauri Saksa.
Foto: Lauri Saksa.

Under ett seminarium som ordnades av utrikesministeriet den 14 september talade olika experter om religion, religionsfrihet och hur de är kopplade till utrikespolitiken.

I sitt öppningsanförande konstaterade professor Elina Vuola från Helsingfors universitet att man särskilt i media beklagligt ofta stöter på förenklingar eller att religioner överskattas som förklarande faktorer till problem. Vuola anser att man måste ha förståelse för att religioner är mångdimensionella och att meningsskiljaktigheterna ofta är större inom religioner än mellan dem.

”Ibland är kravet på sekularism så häftigt att det får religiösa drag.”

Men inte heller sekularismen kan undvika moral- och värdefrågor, påpekade Vuola. Som exempel nämnde hon de franska borgmästarnas iver nyligen att i sekularismens namn förbjuda burkini-baddräkter på allmänna badstränder. Religion förklarar med andra ord inte allt, men det är en betydande kulturell faktor.

Religiösa rötter syns i det europeiska integrationsprojektet

Chefen för Utrikespolitiska institutet Teija Tiilikainen tog upp religioners inverkan på politiska kulturer och system.

Hon anser att de religiösa rötterna syns bland annat i olika förhållningssätt till det europeiska integrationsprojektet.  I de katolska länderna där den kristna kulturens enhet har betonats ses integrationen som något positivt.

I det protestantiska och lutherska Finland har man förhållit sig negativt till många politiska system. I länder med en kalvinistisk tradition har det åter funnits en individualistisk kultur med små gemenskaper och man har förhållit sig ytterst skeptiskt till statsmakten.

Religionsfriheten som mänsklig rättighet

Seminariets huvudtalare doktor Andrew Bennett från den kanadensiska tankesmedjan Cardus framhöll vikten av religionsfrihet. Han anser att västvärlden i sitt arbete för de mänskliga rättigheterna just nu borde satsa särskilt på religionsfriheten eftersom det pågår omfattande förföljelser på grund av religion i världen.

”Också i Toronto riktas den största delen av hatbrotten mot judar, och inte till exempel mot sexuella minoriteter”, påpekade Bennett. Han framhöll att majoriteten av världens befolkning lever i länder där religionsfriheten begränsas av staten eller av fientligheten mellan olika befolkningsgrupper.

För Bennett är religion en grundläggande mänsklig rättighet. Det betyder inte att andra mänskliga rättigheter ska försummas. Vissa rättigheter måste prioriteras i vissa förhållanden.

”Synen på främjande av religionsfrihet som en form av kolonialism är inte historiskt hållbar. Till exempel när FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna utarbetades deltog företrädare från flera olika religioner", påminner Bennett.

Religionsfrihet ska främjas genom samarbete

Under seminariet diskuterades vilka påverkansmöjligheter utrikesförvaltningen har när det gäller att främja religionsfrihet. Vad kan man till exempel göra om representanterna för en stat meddelar att ”Tack, men nej tack. Vi vill inte diskutera saken.”

Finland är inte ensam i sådana situationer. Enligt seminariedeltagarna borde verksamheten samordnas med andra, särskilt de övriga EU-staterna, men också mera omfattande med likasinnade stater. EU:s riktlinjer angående religionsfrihet erbjuder ett bra verktyg för att öka påverkansmöjligheterna.

De möjligheter som multilaterala forum erbjuder diskuterades också. Särskilt de periodiska granskningar som utförs av FN:s råd för de mänskliga rättigheterna kunde vara ett bra verktyg för att främja frågor som rör religionsfrihet, eftersom de är jämlika och öppna.

Seminariet arrangerades i samarbete med Finlands ekumeniska råd och Finska missionssällskapet.

Förutom olika enheter från utrikesministeriet deltog också många företrädare för forumet USKOT och olika trossamfund. Utrikesministeriet har för avsikt att fortsätta samarbetet med civilsamhällets företrädare om frågor som rör religionsfrihet.

Juhana Immonen

Skribenten är civiltjänstgörare vid utrikesministeriets enhet för människorättspolitik.