UNMIK:s direktör Harri Holkeri: "Praxis först, definitionerna sedan"
"Kosovos framtida status avgörs inte i Wien eller Belgrad utan, såsom tydligt anges i FN:s resolution, av säkerhetsrådet".
Vid EU:s toppmöte i Thessaloniki i juni åtog sig Pristina och Belgrad att inleda en dialog om de praktiska frågorna. För detta behövdes även en symbolisk gest, såsom det möte som man efter en lång tids armbrytning lyckades sammankalla i Wien i tisdags. Holkeri betonade det internationella samarbetets betydelse för att få Serbiens och Kosovos representanter till förhandlingsbordet.
"Utan det internationella samfundets insatser hade mötet i Wien aldrig kommit till stånd", betonade Holkeri. Han ansåg att mötet var en politisk nödvändighet. "Med konståkningstermer kunde man säga att det konstnärliga utförandet inte var bästa möjliga, eftersom delegationerna delvis var bristfälliga, men att tekniken var så gott som perfekt", beskrev Holkeri. "Under rådande omständigheter kan man emellertid inte vänta sig några stora genombrott angående definitionen av Kosovos ställning. Men för egen del kan jag konstatera att det inte är fråga om en omöjlig uppgift."
I början av november skall fyra olika arbetsgrupper inleda sitt arbete. De skall förhandla om frågan om försvunna personer, återflyttarnas ställning och energi- samt transport- och telekommunikationsfrågor. Alla dessa delområden har ett direkt inflytande på medborgarnas dagliga liv.
Utöver dialogen arbetar Holkeri med tre centrala grupper av frågor. Den första gäller områdets rättsligtjuridiska förhållanden, skapandet av en rättsstat och förbättrande av säkerhetsläget. Den andra stora utmaningen är bibehållandet av den etniska mångfalden i Kosovo. Den tredje gruppen är de ekonomiska frågorna. Produktionsinvesteringarna i Kosovo har varit obetydliga, privatiseringsprogrammet är väsentligt försenat och arbetslöshetsnivån överstiger 50 %. Det råder alltså ingen brist på arbetsuppgifter.
Som representant för det internationella samfundet försöker Holkeri "göra sig själv obehövlig så snabbt som möjligt". Han påpekade att detta förutom FN även gäller de Nato-ledda fredsbevarande trupperna, områdets Kfor-trupper, i vilka även en bataljon finländare ingår. Samarbetet mellan UNMIK och Kfor beskrev Holkeri som harmoniskt. I detta sammanhang hänvisade Holkeri även till debatten om ett eventuellt Nato-medlemskap som för närvarande pågår i Finland.
"Jag har följt med det okomplicerade och ändamålsenliga samarbetet mellan Natos högkvarter och den finländska bataljonen. Debatten i Finland har förvånat mig - man svarar på frågor som ingen har ställt oss", förundrade sig Holkeri.
Följande möte på hög nivå tror Holkeri att kommer att hållas någon gång under nästa år, men någon närmare tidtabell kunde han inte ge. "Först måste vi se om arbetsgrupperna kommer till något slutresultat. Genomförandet av dessa slutsatser kommer att vara den viktigaste uppgiften inom ramen för denna process", konstaterade Holkeri.