UNDP:s rapport: Arbetslivet i nyckelroll för hållbar utveckling

Två miljarder människor har lyfts ur låga nivåer av mänsklig utveckling under de senaste 25 åren. För att driva utvecklingen framåt behöver vi nu fokusera på arbetet, sägs det i en färsk rapport om den mänskliga utvecklingen från FN:s utvecklingsprogram UNDP.

En snabb teknisk utveckling, fördjupad globalisering, ett åldrande samhälle och en rad utmaningar på miljöområdet gör att arbetets betydelse och arbetssätten förändras i snabb takt. De nya formerna av arbete innebär stora möjligheter för vissa, men också stora utmaningar för andra.

FN:s utvecklingsprogram UNDP:s årliga rapport om den mänskliga utvecklingen (Human Development Report) har i år titeln Work for Human Development och temat är arbete. I rapporten efterlyses åtgärder för att garantera alla ett rättvist och värdigt arbete. Regeringarna sporras att se bortom lönearbetet till den mångfald av arbeten som faktiskt finns, såsom obetalt vårdarbete, volontärarbete och kreativt arbete. Alla dessa är viktiga för den mänskliga utvecklingen.

”Värdiga arbetsförhållanden bidrar till mångfald och till rikedom i rent ekonomiska termer men också mångfald och rikedom i vidare bemärkelse, för den enskilda människan. Alla länder behöver möta utmaningarna på den nya arbetsmarknaden och gripa möjligheterna att förbättra människors liv och möjlighet till försörjning”, betonar chefen för UNDP Helen Clark.

Med bättre hälsa och utbildning och en minskning av den extrema fattigdomen, har två miljarder människor nått en högre mänsklig utvecklingsnivå under de senaste 25 åren. Samtidigt räknas 830 miljoner människor som fattiga arbetare, som lever på under två dollar om dagen. Över 200 miljoner människor, inklusive 74 miljoner ungdomar, är arbetslösa medan 21 miljoner arbetar under slavliknande förhållanden.

I landslistan i indexet över den mänskliga utvecklingen placerar sig Finland på plats 24 av totalt 188 länder och områden. Placeringarna för det finska utvecklingssamarbetets partnerländer varierar från plats 139 (Zambia) till plats 180 (Mocambique). Landsvisa filer finns i slutet av texten.

Bild: UNDP

Kvinnor utför tre av fyra timmars obetalt arbete

Rapporten presenterar en detaljerad uppskattning av arbetsfördelningen mellan män och kvinnor. Medan kvinnor utför 52 procent av allt arbete globalt sett, kvarstår djupa ojämlikheter i hur arbetet fördelas.

Kvinnor löper större risk än män att inte få betalt för sitt arbete, då tre av fyra timmars obetalt arbete utförs av just kvinnor, såsom hushållsarbete och vård av familjemedlemmar. I andra ändan av skalan utför män två av tre timmar av det betalda arbetet.

När kvinnor får betalt tjänar de globalt i genomsnitt 24 procent mindre än män, och endast en av fyra av de högre tjänstemännen är kvinnor.

”För att minska den här ojämlikheten behöver samhällena nya förhållningssätt och riktlinjer, inklusive bättre tillgång till omsorgstjänster. Att säkra lika betalning, möjliggöra föräldraledighet med lön och motarbeta de sociala normer som exkluderar så många kvinnor från betalt arbete är några av de förändringar som behövs. Det skulle göra att bördan av obetalt omsorgsarbete fördelas mera jämlikt och ge flera kvinnor ett genuint val om de vill förvärvsarbeta eller inte”, säger Helen Clark.

Globaliseringen och den digitala revolutionen är tveeggade svärd i arbetslivet

Globalisering och tekniska framsteg gör att arbetslivet blir allt mera polariserat. Rapportens författare Selim Jahan säger att det aldrig har funnits bättre möjligheter att för en välutbildad arbetare. Men tiderna är dåliga för dem som har sämre färdigheter på arbetsmarknaden.

Välutbildade arbetstagare och de som har tillgång till teknik och internet har tillgång till nya typer av arbete och kan välja hur arbetet utförs. I dag finns det sju miljarder mobilabonnemang, 2,3 miljarder människor med smarta telefoner och 3,2 miljarder med internetuppkoppling. Till exempel det ökande behovet av nätreklam, IT-stöd och andra tjänster har skapat nya arbetsplatser.

År 2015 har 81 procent av alla hushåll i de utvecklade länderna internetuppkoppling, men bara 34 procent i utvecklingsländerna och sju procent i de minst utvecklade länderna.

Många rutinarbeten, såsom städ- och kontorsjobb, förväntas försvinna eller ersättas med datorer. Också osäkerhet av andra slag förekommer. Enligt Internationella arbetsorganisationen (ILO) arbetar 61 procent av de anställda i världen utan kontrakt och bara 27 procent omfattas av ett täckande socialskydd.

Hållbart arbete skapar möjligheter för både nuvarande och framtida generationer

Rapporten betonar arbetets nyckelroll när det gäller att nå de nya målen för hållbar utveckling: ”Den typ av arbete som vi utför måste ändras om våra ekonomier och samhällen ska göra verkliga framsteg mot lägre koldioxidutsläpp och en framtid som är hållbar med tanke på klimatet. De här förändringarna kommer att påverka hur morgondagens arbetsmarknad ser ut.”

Genom grön tillväxt kommer nya jobb att skapas, andra förändras och ytterligare andra att försvinna helt. I en idealsituation stöds denna förändring med socialskydd och samhällets skyddsnät.

Enligt rapporten kan arbetsmöjligheterna också bli bättre i och med målen för hållbar utveckling. Den uppskattar exempelvis att runt 45 miljoner nya hälsoarbetare kommer att behövs för att möta de nya hälsomålen. Då skulle den globala hälsosektorn öka i storlek från 34 miljoner anställda 2012 till 79 miljoner 2030.

En ny agenda för arbetet

Enligt rapporten är tre huvudpunkter ytterst viktiga för alla regeringar och samhällen för att de ska kunna maximera den nytta som det föränderliga arbetslivet medför och minimera svårigheterna. Strategier behövs för att skapa arbetstillfällen och säkra arbetarnas välfärd.

I rapporten föreslås en tredelad agenda:

  1. Ett kontrakt mellan regeringen, samhället och den privata sektorn, för att försäkra att alla medlemmar i samhället, särskilt de som arbetar utanför den formella sektorn, får sina behov tillgodosedda i det politiska beslutsfattandet.
  2. En global överenskommelse mellan staterna för att garantera arbetares rättigheter och intressen runt om i världen.
  3. En inkluderande agenda för värdiga arbeten, som arbetar för samlings- och föreningsfrihet, jämlikhet, trygghet och mänsklig värdighet i arbetslivet för alla arbetstagare.

Rapporten om den mänskliga utvecklingen (Human Development Report) som publiceras årligen är en redaktionellt fristående publikation på uppdrag av FN:s utvecklingsprogram UNDP. Indexet över den mänskliga utvecklingen (HDI) har publicerats årligen sedan år 1990, från och med den första rapporten om den mänskliga utvecklingen. Då utmanade indexet för första gången de rent ekonomiska mätningarna av den nationella utvecklingen som gjorts dittills.

Information om Finland och partnerländerna i utvecklingssamarbetet:

kestävä kehitys