Utrikesminister Tuomioja: Helsingforsprocessen ett konkret svar på globaliseringens utmaningar

Helsingforsprocessen är utrikesministeriets konkreta svar på globaliseringens utmaningar, konstaterade utrikesminister Erkki Tuomioja i sitt tal på tisdagen i riksdagens nya tillbyggnad till cheferna för Finlands utrikesrepresentationer som samlats i Helsingfors. Globaliseringsredogörelsen, som utarbetats under utrikesministeriets ledning, avges inom kort till riksdagen, men för att kontrollera globaliseringen finns redan en Helsingforsprocess, som inletts i Finland och som förväntas erbjuda ett verkligt mervärde för att lösa världsomspännande problem.

Det kännetecknande för Helsingforsprocessen är enligt Tuomioja framför allt det stora antalet olika intressentgrupper. Det är ett betydligt framsteg om dessa med utgångspunkt från sina egna analyser kommer fram till gemensamma rekommendationer och lösningsmodeller. Finland håller som bäst på att samla ihop en grupp bestående av ett tiotal likasinnade länder som skall ta på sig ansvaret för att de rekommendationer som avges under Helsingforsprocessen även genomförs. Gruppen av likasinnade har inte ännu samlats, men efter höstens FN-vecka har ärendet säkerligen redan framskridit, berättade Tuomioja. Helsingforsprocessen kulmineras i slutet av nästa år i en stor internationell konferens i Helsingfors.

Finlands och utrikesförvaltningens utmaningar idag består av den åldrande befolkningen, sysselsättningsläget och globaliseringen. Kinasyndromet och dess syssling Estlandssyndromet har orsakat polemik bland finländarna, men i själva verket har endast relativt få arbetsplatser försvunnit utomlands. Kinesernas och esternas ökade välstånd är inget problem för Finland, eftersom vår målsättning uttryckligen är att välfärden skall fördelas mera rättvist. Man bör komma ihåg att nya arbetsplatser även skapar ny efterfrågan, sade Tuomioja.

För att svara på utmaningarna behövs en djupgående utvärdering av utrikespolitiken, konstaterade Tuomioja. Regeringen håller nu för första gången på att bereda ett immigrationspolitiskt program som svar på den förändrade befolkningsstrukturen. Vi finländare anser det vara självklart att vi har rätt att studera och arbeta utomlands eller att flytta söderut som pensionärer som klimatflyktingar, men för att vi skall kunna klara oss även i framtiden bör även vi ge utlänningar samma möjlighet, konstaterade Tuomioja och lovordade utrikesministeriets samarbete med olika medborgarorganisationer i immigrationsärenden. Asylpolitiken är däremot en annan sak, påpekade Tuomioja. Alla som försöker komma in i landet och som konstateras vara i behov av skydd skall i enlighet med internationella åtaganden beviljas asyl.

Även om EU:s nya konstitutionella fördrag inte godkänns i alla medlemsstater avstannar inte utvecklingen av unionens utrikes- och säkerhetspolitik, försäkrade Tuomioja. Man kom redan i ett tidigt skede av förhandlingarna överens om de gemensamma artiklarna gällande utrikes- och säkerhetspolitiken och den nya politiken tillämpas inom så gott som alla områden, endast utrikesministerposten har ännu inte tillsatts officiellt.

Tuomioja konstaterade att beredningen den säkerhetspolitiska redogörelse som skall avges till riksdagen och som nu är på slutrakan har gått lättare än tidigare, trots att man "fällt mycket skog i diskussionens namn". Tuomioja hänvisade till den bild av rådande meningsskiljaktigheter mellan försvars- och utrikesministeriet som förekommit i offentligheten angående anslutningen till Ottawakonventionen som förbjuder personminor. Tvärtom råder djup enighet om att vi kommer att ansluta oss till konventionen, det är bara detaljernaangående tidtabellen för anslutningen som vi ännu måste komma överens om, konstaterade Tuomioja.

Tuomioja vid representationschefsmötet (inspelning):