EU:s säkerhets- och försvarspolitik bör stärka unionens helhet.
Finlands regering vill ändra på vissa punkter i förslagen om EU:s organ, beslutsfattande och försvarssamarbete. Regeringen slog på fredagan fast sina mål inför de avgörande förhandlingarna som börjar i oktober. Målen ingår i en redogörelse som överlämnas till riksdagen nästa vecka.
Regeringen är beredd att godkänna den planerade presidenten för EU, med förbehållet att balansen mellan EU:s organ bibehålls och jämlikheten mellan medlemsländerna garanteras i stort. Regeringen anser att EU-kommissionen bör ha en röstberättigad medlem från varje medlemsland också i fortsättningen, och dessutom bör arbetsfördelningen inom kommissionen utgå från en rättvis alternering.
Regeringen ställer sig negativ till att en del av medlemsländerna skulle bilda en fastare försvarskärna. Om en sådan ändå skall ges möjlighet, bör dörrarna hållas öppna för de medlemsländer som eventuellt vill ingå i samarbetet senare.
Regeringen anser att EU:s säkerhets- och försvarspolitik skall utvecklas på ett sätt som stärker unionens helhet. Finland uppger sig vara berett att delta aktivt i utvecklandet av en gemensam säkerhets- och försvarspolitik på alla områden som man kommer överens om.
Finland stöder en effektiverad gemensam handelspolitik, men vill under de fortsatta förhandlingarna försäkra sig om att rätten att besluta om basservicen behålls på nationell nivå. EU:s nya grundfördrag bör också nämna att de ytterst glesbebyggda områdena i Finland och Sverige har en särställning.
Helheten avgör
Statsminister Matti Vanhanen (c) gick inte med på att prioritera de finländska önskemålen eller nämna någon särskild knäckfråga.
- Vi hänger inte upp oss på några enskilda frågor. Finland betonar behovet av ett nytt fördrag. Finlands inställning till de enskilda frågorna blir beroende av helheten, sade Vanhanen.
Han hoppades att riksdagen kommer till samma ståndpunkt när det gäller förhandlingsstrategin.
Största delen av framtidskonventets förslag kan godkännas som sådana. Vanhanen framhöll att förslagen gör EU till en öppnare gemenskap samtidigt som maktfördelningen mellan olika organ blir klarare.
Finland kommer att slå sig samman med länder som har liknande intressen i hopp om att kunna påverka fördraget. Vissa stora medlemsländer vill inte röra konventets förslag.
- Vi hoppas på stöd för våra synpunkter. Vi vet att det finns, men det gäller att de länder som vill ha förändringar koordinerar sina förslag, sade utrikesminister Erkki Tuomioja (sdp).
Både Vanhanen och Tuomioja underströk att Finland ser fram riktiga förhandlingar vid regeringskonferensen och ett mer balanserat resultat än det som framtidskonventet presterade.
Folkomröstning inte aktuell
Regeringen var enig om Finlands mål. Enligt statsministern tog man inte upp frågan om en folkomröstning om det nya grundfördraget. Vanhanen anser för egen del att förändringarna inte är av det slaget att de förutsätter en folkomröstning.
Utrikesminister Tuomioja delade hans uppfattning, men tillade att det är en politisk fråga som Finland kan besluta om.
EU-ländernas regeringar börjar i oktober behandla det förslag till EU:s grundlag som framtidskonventet fick klart i somras.
Innan Finlands förhandlingsmål slogs fast diskuterade statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska utskott målen vid ett möte som president Tarja Halonen också deltog i. (FNB)
Statsrådets pressmeddelande(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan)