Utrikesminister Erkki Tuomiojas uplysning till riksdagen med anledning av naturkatastrofen i Asien
Statsminister Matti Vanhanen fem andra ministrar i regeringen avgav torsdagen den 3 februari en så kallad upplysning till riksdagen om förvaltningens och myndigheternas verksamhet efter flodvågskatastrofen i Asien.
Utrikesminister Erkki Tuomiojas upplysning
Flodvågskatastrofen i Asien är vår tids största naturkatastrof. Ingenstans i världen, inte heller i Finland, var man tillräckligt förberedd för en katastrof av denna storleksordning. Utrikesministeriets krisberedskap sågs över efter händelserna den 11 september 2001, men nu uppstod en situation, där över tio gånger flera finländare än i någon tidigare kris utan förvarning blev nödställda.
Det är nödvändigt att man utvärderar krisens alla skeden och erfarenheterna av den. Ansvaret för detta tillfaller den undersökningskommission som tillsatts för ändamålet. För utrikesministeriets del har den interna granskningen på uppdrag av mig gjort en utredning över utrikesförvaltningens verksamhet under krisen. Trots att UM:s organisation förmådde inleda den omfattande insatsen omedelbart utan att invänta särskilda beslut i ärendet från ledningen, har det uppdagats att det under krisens kritiska första dagar fanns tydliga brister i beredskapsorganisationen och i ledningens verksamhet.
Dessa brister i krisarbetets ledning och framför allt i den interna och externa informationsförmedlingen hämmade inte inledandet av omedelbara åtgärder och ledde inte till förlust av liv. Den ångest och det lidande som de människor som förgäves väntade på information om sina anhöriga blev tvungna att utstå är emellertid något som uppriktigt bör beklagas. Det viktigaste är nu att man agerar effektivt och snabbt för att avhjälpa de brister som uppdagats och förbättra krisberedskapen.
I samband med katastrofen i Asien blev man tvungen att konstatera att EU inte har beredskap att effektivt åtgärda följderna av omfattande naturkatastrofer som inträffar långt utanför Europas gränser. Vid rådets möte i måndags behandlades ett förslag till EU:s handlingsprogram för att förbättra beredskapen för snabba insatser. Det finns ett behov av att utveckla larm-, bistånds- och informationsförmedlingssystemen samt de gemensamma konsulära tjänsterna i olika nödsituationer.
Parallellt med detta fortsätter arbetet för att effektivera EU:s civila krishantering, som i första hand är avsedd för åtgärder efter en väpnad konflikt. Inom ramen för denna utvecklas kapaciteten att snabbt inleda en mera mångsidig verksamhet i nära samarbete med de militära krishanteringsinsatserna. EU strävar även efter att främja den multifunktionella beredskapen och möjligheterna att inrätta väl sammanfogade civila snabbinsatsteam (Civilian Response Teams), som skall förbättra unionens förmåga att reagera snabbt med civila resurser i krishanteringssituationer. I detta ingår polisens, förvaltningens, övervakningens och övrig sakkunskap.
Regeringen reagerade på Asienkatastrofens akuta humanitära behov via FRK och tre FN-organisationer. UM fattade sina beslut i den takt som organisationerna begärde bistånd.
Sammanlagt har Finland i detta skede beslutat bevilja 20 miljoner euro i humanitärt bistånd till offren för jordbävningen och flodvågorna i Sydostasien. Biståndet kanaliseras via FN-organisationerna, Röda Korset, Kyrkans utlandshjälp, Fida International rf och Rädda Barnen rf. Dessutom har regeringen beslutat frigöra 30 miljoner euro för återuppbyggnad under 2005-2007, vilket innebär att vår sammanlagda satsning i detta skede uppgår till 50 miljoner euro. Den allt mer omfattande biståndsverksamheten koordineras av en samordningsgrupp som leds av UM. En del av det humanitära biståndet kommer att finansieras i form av ett tillägg till utvecklingssamarbetsmedlen.
För att stöda de katastrofdrabbade ländernas egna återuppbyggnadsplaner bör man inrätta återuppbyggnadsfonder i samband med internationella organisationer och finansinstitut. Dååteruppbyggnadsbehovet har preciserats kommer Finland att överväga kanalisering av bilateralt återuppbyggnadsstöd till katastrofområdet, särskilt till Sri Lanka och Indonesien.
Under de nordiska statsministrarnas besök i Thailand diskuterades möjligheten att visa vår tacksamhet till enskilda thailänningar för deras hjälp särskilt i Phuketområdet. Som bäst undersöker vi möjligheterna att kanalisera stöd via Finlands Röda Kors, till exempel för att iståndsätta och utrusta områdets sjukhus.
Statsministerns och de övriga ministrarnas upplysningar(Linkki toiselle web-sivustolle.)