Finland fick rekommendationer om att förebygga våld mot kvinnor och bekämpa hatretorik
Totalt 70 av FN:s medlemsstater utvärderade och gav rekommendationer till Finland under den periodiska granskningen av situationen för de mänskliga rättigheterna i Finland som gick av stapeln i Genève den 3 maj 2017.
Många av rekommendationerna handlade om förebyggande av våld mot kvinnor, diskriminering och hatretorik, om asylsökandes rättigheter och skyddet av samernas och olika minoriteters rättigheter. Rekommendationerna ska nu behandlas vid ministerierna.
Situationen i Finland granskades senast 2012. Nu rapporterade Finland till FN om hur de rekommendationer vi fick då har verkställts. Framsteg har bland annat gjorts när det gäller att förbinda sig till internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna, utbudet av utbildning om mänskliga rättigheter och när det gäller stödtjänster för brottsoffer och minoriteter.
Varierande rekommendationer
Den här gången fick Finland 153 rekommendationer. Några teman återkom i flera av rekommendationerna. Det framfördes önskemål om att regeringen ska vidta kraftfulla åtgärder mot främlingsfientlighet och hatretorik, och fler åtgärder för att förebygga våld mot kvinnor. Likabehandlingen måste stärkas bland annat genom att trygga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, samer och romer.
Flera stater uppmanar Finland att stryka kravet i lagen på att transpersoner som vill fastställa sin könstillhörighet juridiskt måste sakna fortplantningsförmåga.
Hela statsrådets angelägenhet
Det är en av prioriteringarna i Finlands arbete för mänskliga rättigheter under den närmaste framtiden att UPR-granskningen genomförs och lyckas väl. Detta är ett projekt som gäller hela statsrådet och alla förvaltningsområden deltar. Utrikesministeriet är ansvarig myndighet.
Alla ministerier har deltagit i att bereda den nationella rapporten för FN. Därtill har laglighetskontrollanter, delegationer, civilsamhällesorganisationer och forskare haft möjlighet att kommentera rapporten.
Dövas Förbund och Förbundet för mänskliga rättigheter deltog i år som observatörer i delegationen.
Självkritik vid sidan om framhållandet av framsteg hör också till den finländska traditionen. Målet är att den nationella och den internationella verksamheten för de mänskliga rättigheterna ska vara samstämmiga. Finland försöker uppmuntra andra stater att iaktta öppenhet och involvera det civila samhället.
Granskningen av de mänskliga rättigheterna i Finland fick mer uppmärksamhet i offentligheten än tidigare, både i pressen och i sociala medier. Utrikesministeriet ordnade en möjlighet att följa dialogen i FN:s råd för de mänskliga rättigheterna i realtid. Flera organisationer har tagit ställning till rekommendationerna som gavs Finland.
Rekommendationerna spelar roll
Nästa steg är att rekommendationerna behandlas under möten mellan ministerierna och i statsrådets nätverk för kontaktpersoner i frågor som gäller grundläggande och mänskliga rättigheter. Finland ska skriftligen meddela sin ståndpunkt i förhållande till rekommendationerna till rådet för mänskliga rättigheter inför rådets sammanträde i september 2017. Innan det förs en öppen dialog med det civila samhället om rekommendationerna.
Finland har förbundit sig till att ge en frivillig halvtidsrapport om genomförandet av rekommendationerna 2019.
Rauno Merisaari
Skribenten är ambassadör för mänskliga rättigheter och demokrati