Den periodiska granskningen av läget för de mänskliga rättigheterna i Finland – civilsamhällets kommentarer
Finland förbereder sig inför den tredje periodiska granskningen om läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Den nationella rapporten håller på att färdigställas och ska behandlas av FN:s medlemsstater i maj. Under ett diskussionsmöte som ordnades av utrikesministeriet före jul konstaterade frivilligorganisationerna att de är nöjda över de framsteg som gjorts, men önskade att missförhållandena ska föras fram tydligare i rapporten.
FN:s universella periodiska granskning (Universal Periodic Review) är en dialog mellan FN-staterna och en mekanism för inbördes utvärdering. Med hjälp av denna granskar rådet för de mänskliga rättigheterna regelbundet de mänskliga rättigheterna i medlemsstaterna under cirka fyraåriga granskningsperioder.
Den tredje periodiska granskningen av läget i Finland sker i Genève den 3 maj 2017. Under dialogen framför FN-staterna frågor och rekommendationer till den stat som granskas. Varje dialog baserar sig på dokument som sammanställts på förhand: den nationella rapporten och sammandrag av slutsatser och rekommendationer från FN:s människorättsorgan och andra aktörer, till exempel civilsamhällets synpunkter.
I den nationella rapporten, som sammanställts vid utrikesministeriet, redogörs i främsta hand för vad Finland gjort för att genomföra de rekommendationer som gavs i samband med den föregående periodiska granskningen år 2012. Sedan den föregående granskningen har Finland satt i kraft konventionen om funktionshindrade personers rättigheter och dess fakultativa protokoll samt fakultativa protokoll till flera andra konventioner.
En del av rekommendationerna kräver emellertid långsiktigt arbete under flera år och då är det svårare att bedöma resultaten. Finland har vidtagit vissa åtgärderna bland annat för att förhindra marginalisering och våld mot kvinnor och för att främja utbildning om mänskliga rättigheter. Samtidigt är man medveten om att det finns mycket att förbättra när det gäller dessa och även andra delområden inom de grundläggande och mänskliga rättigheterna.
Ris och ros av civilsamhället
Många frivilligorganisationer efterlyste en skarpare och mer heltäckande framställning av problemen i genomförandet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna.
Organisationerna är bland annat bekymrade över hur nedskärningarna i statsekonomin påverkar människor i utsatt ställning, bristerna i lagförslagens konsekvensbedömning när det gäller de mänskliga rättigheterna, de asylsökandes ställning och rättigheter, nedskärningarna i utvecklingssamarbetet och i allmänhet obalansen mellan de planerade förbättringsåtgärderna och de allt för små resurserna.
Den jämlika äktenskapslagen fick beröm, men samtidigt kritiserades bland annat bristerna i den så kallade translagen och att kvinnliga par inte får fertilitetsbehandling.
En av styrkorna med det periodiska granskningssystemet är öppenheten och dialogen också mellan staten och civilsamhället. Organisationerna berömde själva möjligheten att bidra till rapporten och de åtgärder som redan genomförts.
Finland har många goda praxis att dela med sig, progressiv lagstiftning och politiska program som kan inspirera också andra stater. Organisationerna berömde också bland annat regeringens jämställdhetsprogram, den nya teckenspråkslagen och utrikesministeriets avsikter att föra statistik över jämställdhetseffekter i sitt utvecklingssamarbete.
Finland kan sätta ribban högt
Det periodiska granskningsförfarandet inleddes 2008 under FN:s råd för de mänskliga rättigheterna och har utvecklats till det mest synliga och politiskt mest betydande instrumentet för att utvärdera hur de mänskliga rättigheterna verkställs. Förfarandet stärker hela FN:s struktur för de mänskliga rättigheterna. Alla FN:s 193 medlemsstater har deltagat i granskningen.
Under den tredje granskningen som inleds i maj 2017 har Finland än en gång möjligheten att agera som ett positivt exempel för andra medlemsstater och sätta ribban högt. Finland är bland de första staterna som granskas och den första västerländska staten. En nyhet i den finländska rapporten är att rekommendationerna får ”trafikljus” som enkelt visar i vilket skede genomförandet är.
Civilsamhällets aktörer kan skicka in sina skriftliga kommentarer till utkastet till Finlands tredje nationella rapport senast den 9 januari 2017 till adressen kirjaamo.um(at)formin.fi och krista.oinonen(at)formin.fi.
Mer information om rapporten av utrikesministeriets rättstjänst: OIK-40(at)formin.fi
Mer information om förfarandet under de periodiska granskningarna av utrikesministeriets politiska avdelning: POL-40(at)formin.fi
Juhana Immonen
Skribenten är politices magister och fullgör civiltjänst vid utrikesministeriet