Situationen för de mänskliga rättigheterna i Finland väcker intresse i andra länder

Representanter för de utländska ambassaderna i Finland fick ställa frågor om de mänskliga rättigheterna i Finland och frågorna förebådar en spännande dialog i rådet för mänskliga rättigheter i maj.

Den månghövdade publiken var särskilt intresserad av asylsökandes rättigheter och förebyggandet av våld mot kvinnor. Bild: Juhana Immonen

Finland har fullt upp med förberedelserna inför granskningen av situationen för de mänskliga rättigheterna i FN:s råd för de mänskliga rättigheterna. Det är en central del av den universella periodiska granskningen (Universal Periodic Review, UPR) när andra stater under en mellanstatlig dialog, får ställa frågor om de grundläggande och mänskliga rättigheternas tillstånd i Finland och ge rekommendationer om hur situationen kan förbättras.

Under de två senaste granskningsomgångarna har Finland fått sammanlagt 104 rekommendationer. Rekommendationerna har gällt bland annat rasism, hatretorik, diskriminering och våld mot kvinnor. Finland är inte i närheten av de länder som fått flest rekommendationer, det finns länder som fått fem eller sex hundra. Under den tredje omgången kommer sannolikt antalet rekommendationer att öka.

Utmanande frågor leder till förbättringar

Granskningen och dialogen om situationen för mänskliga rättigheter i Finland hålls i Genève den 3 maj. Då får Finlands expertdelegation, under ledning av social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila, sannolikt svara på kvistiga frågor och ta emot fler rekommendationer. Under ett informationsmöte i utrikesministeriet den 3 april fick representanter för de utländska ambassaderna i Finland ställa utmanande frågor om de brister som upptäckts under tidigare granskningar.

I informationsmötet deltog representanter från nästan varje kontinent och man behandlade rättigheter för asylsökande, samernas ställning och förhållandena för häktade personer. Också våldet mot kvinnor väckte frågor – Finland anses ändå vara en föregångare när det gäller jämställdhet.

De kritiska frågorna tas tacksamt emot. De visar att andra länder är intresserade och väl insatta i frågor som rör Finlands grundläggande och mänskliga rättigheter. Framförallt är det idén och andan i FN:s periodiska granskning – en öppen, kritisk och interaktiv attityd och krävande frågor hjälper länderna att identifiera problem och förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna.

Juhana Immonen

Skribenten fullgör civiltjänst vid utrikesministeriet.

YK
ihmisoikeudet