Kunnande från Finland ska hjälpa Centralasiens fattigaste länder

Det nya programmet för utvecklingssamarbetet med Östeuropa och Centralasien omfattar åren 2014-2017 och koncentrerar sig på regionens fattigaste länder och på teman som Finland har gedigna kunskaper i.

Människor i Tadjikistans huvudstad Dusjanbe. Foto: Laura Rantanen

Utrikesministeriet har uppdaterat sitt program för utvecklingssamarbetet med Östeuropa och Centralasien. Under de närmaste åren kommer Finlands utvecklingssamarbete i dessa områden att koncentrera sig på miljömässigt hållbar ekonomisk tillväxt och främjande av demokrati.

Programmet omfattar elva länder – Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Kazakstan, Uzbekistan, Tadjikistan, Turkmenistan, Kirgizistan, Moldavien, Ukraina och Vitryssland – men verksamheten kretsar kring de allra fattigaste, det vill säga Kirgizistan och Tadjikistan.

Cirka 40 miljoner euro har reserverats för 2014-2017.

Enligt utvecklingsminister Pekka Haavisto satsar man i enlighet med Finlands utvecklingspolitiska program på sådana områden i Östeuropa och Centralasien som Finland besitter specialkunskaper om, och på de länder som är minst utvecklade.

”Dessa är de utvecklingsländer som är närmast Finland geografiskt, och vårt rykte är gott i dem. I EU anser man oss vara sakkunniga när det gäller denna region och man förväntar sig mycket av oss”, sade Haavisto när programmet presenterades i utrikesministeriet den 25 februari.

Utvecklingsminister Pekka Haavisto, ministerns medarbetare Maria Kurikkala, chefen för enheten för Östeuropa och Centralasien Olli Kantanen samt Östavdelningens chef Terhi Hakala gör sig redo att presentera det nya utvecklingssamarbetsprogrammet för intressegrupperna. Foto: Raino Heinonen

Chefen för utrikesministeriets östavdelning, Terhi Hakala, håller med ministern om regionens betydelse. Länderna är grannar med Ryssland och Afghanistan, där Finland är känt som en bra samarbetspartner.

Den största orsaken till utvecklingssamarbete med länder i Östeuropa och Centralasien är ändå den låga utvecklingsnivån.

”Med utvecklingssamarbetets hjälp skapar man en grund för kommersiellt samarbete. Just nu är Kazakstan den starkaste handelspartnern men meningen är att också de övriga länderna ska bli partners”, menar Hakala.

Färre projekt, mera resultat

Grunden för det nya samarbetsprogrammet är det första stadiet av det ramprogram som genomfördes under tiden 2009-2013, kallat initiativet till ett bredare Europa. En utomstående utvärdering visade att projekten gagnat målländerna på många sätt, och därmed beslöt man sig för att fortsätta med utvecklingssamarbetet.

Östavdelningens chef Terhi Hakala presenterade det nya programmet för utvecklingssamarbete med Östeuropa och Centralasien i utrikesministeriets Engelsal den 25 februari. Foto: Raino Heinonen

Förändringarna ligger i att understödet begränsas till de minst utvecklade länderna i regionen samt att antalet teman och projekt krymper.

”Vi strävar efter att utvecklingssamarbetet ska leda till mera resultat och inverkan, och vi reducerar splittringen. Istället för cirka 30 projekt som tidigare, är de nu ungefär tio”, berättade Hakala.

Myndigheter samarbetar

Man satsar på myndighetssamarbete, i synnerhet i det utvecklingssamarbete som bedrivs med de centralasiatiska länderna. Inom ramarna för projekten utbildar finländska sakkunniga motsvarande myndigheter i samarbetslandet, och dessutom hjälper man dem att modernisera statliga verks tillvägagångssätt.

De finländska samarbetsparterna är Geologiska forskningscentralen, Meteorologiska institutet och Finlands miljöcentral.

Riikka Pusa som är projektchef för Meteorologiska institutets projekt i Centralasien belyser utgångsläget:

”Utrustningen för väderobservationer har minskat i Tadjikistan och Kirgizistan, vilket gör det svårare att vara beredd på extrema väderfenomen.  Jordbrukarna antecknar sina observationer i häften. Olika länders väderleksinstanser samarbetar inte med varandra trots att vädret inte bryr sig om några riksgränser.”

Pusa påpekar att myndighetssamarbetet fördelar ansvaret också på mållandets aktörer genast från början, vilket gör att det får effekter på lång sikt.

”Först kunnandet, sedan utrustning – i den ordningen ska det ske.”

Myndighetssamarbetsprojekt utnyttjar finska myndigheters erfarenheter så att målländernas myndigheters kunnande ökar. Bilden är från ett vattenprojekt i Georgien som Finland stödjer. Foto: Karri Eloheimo/SYKE

Jukka Multala från Geologiska forskningscentralen vet att myndighetssamarbete kräver mycket tid och tålamod. Att dela med sig av kunskap mellan myndigheter och åt medborgare är inte vanligt förfarande i Centralasien.

”Samarbetet kräver nya administrativa modeller och nytt beslutsfattande. Arbetet sinkas av samarbetsinstansernas personskiften, eftersom de ledande ofta väljs på politiska grunder”, säger Multala.

Både Multala och Pusa är ändå eniga om att det lönar sig att fortsätta med det fruktbara samarbetet trots svårigheterna. Centralasien är en av de regioner där medeltemperaturen har stigit och kommer att stiga mycket i fortsättningen också.

Klimatförändringens utmaning är man tvungen att bemöta.

Laura Rantanen