Liisa Kauppinen fick FN:s människorättspris

Doktor Liisa Kauppinen har under en lång tid arbetat för dövas och funktionsnedsatta kvinnors rättigheter.

Doktor Liisa Kauppinen som länge arbetat för dövas rättigheter fick ta emot FN:s pris för mänskliga rättigheter i New York på internationella människorättsdagen den 10 december. Hon är den första finländaren som får priset.

Liisa Kauppinen. Foto: Reetta Räipiö FN:s biträdande generalsekreterare Jan Eliasson överräckte FN:s människorättspris till Liisa Kauppinen. Foto: Reetta Räipiö

”Det här är en stor överraskning. Jag uppskattar priset väldigt mycket och ser det som ett erkännande för alla väldens döva, användare av teckenspråk, kvinnor, funktionsnedsatta personer och även för finländarna. Jag vill särskilt komma ihåg dem som lever utan mänskliga rättigheter och dem som kämpar för ett bättre liv”, sade Kauppinen.

Kauppinen har en omfattande internationell erfarenhet av arbete för mänskliga rättigheter för döva bakom sig.

Hon har bland annat varit verksamhetsledare för Finlands Dövas Förbund, generalsekreterare för Dövas världsförbund och innehaft olika rådgivande uppdrag inom FN.

Kauppinen har också arbetat för kvinnors och särskilt funktionsnedsatta kvinnors rättigheter.

”Vi har ännu mycket arbete kvar att utföra för att förverkliga de mänskliga rättigheterna i alla länder. FN håller på och sammanställer nya utvecklingsmål som fortsättning på millenniemålen och där borde de allra fattigaste människornas och minoriteters rättigheter tas mera heltäckande i beaktande. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är en av de finaste människorättskonventionerna. Idén är att det inte finns funktionsnedsatta människor och sedan andra människor utan att vi alla är olika men ändå har lika rättigheter", kommenterar Kauppinen.

Det civila samhället betydelsefullt

En av de viktigaste temana i utrikesministeriets strategi för de mänskliga rättigheterna är öppenhet och fördjupat samarbete med det civila samhället.

Enligt utrikesminister Erkki Tuomioja är valet av Liisa Kauppinen till pristagare ett tecken på hur viktiga och betydelsefulla civilsamhällets påverkansmöjligheter är för att främja mänskliga rättigheter.

”Kauppinens starka insats för de mänskliga rättigheterna har i sin tur stärkt Finlands trovärdighet i arbetet för mänskliga rättigheter”, gläder sig minister Tuomioja.

Finland ständiga representant i FN, ambassadör Jarmo Viinanen berättar att Finland i FN:s kommitté för mänskliga rättigheter för närvarande särskilt framhåller jämlikhet, i enlighet med den människorättspolitiska strategin.

Finland betonar kraftigt förverkligandet av kvinnors, funktionsnedsatta personers och ursprungsbefolkningars rättigheter.

I Mandelas och Kings sällskap

Priset delas ut vart femte år för enanstående insatser för de mänskliga rättigheterna. Det delades ut första gången för 40 år sedan när förklaringen om de mänskliga rättigheterna fyllde 20 år.

Bland de tidigare pristagarna finns Eleanor Roosevelt (1968), Martin Luther King (postumt 1978), Nelson Mandela (1988) och Jimmy Carter (1998). I år fick sex personer ta emot priset.

YK
ihmisoikeudet