Sammanfattning av de fyra förhandlingsomgångarna
Hittills har EU och USA genomfört fyra förhandlingsomgångar, under vilka man nått framsteg på alla tre huvudförhandlingsområden, det vill säga tillträde till marknaden, frågor om reglering och icke-tariffära handelshinder samt globala regler. Här följer en kort överblick över hur förhandlingarna framskridit.
Frågor gällande tillträde till marknaden
Förutom att man diskuterat existerande handelshinder och kartlagt de båda parternas lagstiftning på området har man även gått in på en mer detaljerad nivå gällande marknadstillträdesfrågor med avseende på bland annat investeringar, tjänster, jordbruk och ursprungsbestämmelser samt offentlig upphandling.
Gällande investeringar har parterna fört förhandlingar om tillvägagångssätt, och enligt kommissionen har USA uttryckt att de ämnar föreslå att förhandlingarna förs utgående från deras modellavtal, vilket EU inte kan acceptera. Speciellt investeringsskyddet och mekanismen för tvistelösning mellan investerare och stat har väckt mycket diskussion i offentligheten. EU-kommissionen inledde den 27 mars en tre månader lång offentlig utfrågning kring investeringsskyddet i TTIP för att öka förhandlingarnas transparens och ge samtliga intressenter möjlighet att komma till tals samt för att kunna svara på de farhågor som lyfts fram i den offentliga diskussionen. Så länge utfrågningen pågår kommer man inte att föra skriftliga förhandlingar kring dessa frågor.
Beträffande tjänster har man däremot framskridit till förhandlingar utgående från textförslag. Bland annat gränsöverskridande tjänster, finansiella tjänster, transporttjänster såsom sjö- och flygtrafik, telekommunikationstjänster, elektronisk handel, experttjänster, utbildningstjänster och inhemsk reglering har behandlats. Man har ännu inte kommit så långt att man skulle ha utbytt anbud, eftersom man först måste fatta beslut om bland annat avtalsmodellen för förbindelser gällande tjänster och investeringar.
För jordbrukets och industriprodukternas del har man kartlagt gemensamma ståndpunkter och gjort en lista på oenigheter samt utbytt information om lagstiftning gällande ursprungsbestämmelser, samt diskuterat kommande tullanbud gällande både industri- och jordbruksprodukter. Beträffande jordbruksprodukter har parterna även utbytt åsikter gällande tullkvoter, skyddsåtgärder och samarbete kring livsmedelssäkerhet. Även om man under fjärde förhandlingsomgången nådde samförstånd inom många delområden i fråga om ursprungsbestämmelserna finns det ännu meningsskiljaktigheter mellan parterna i en del centrala frågor.
Offentlig upphandling hör till de centrala förhandlingsfrågorna för Finlands del, och man strävar efter att förbättra finländska företags tillträde till den amerikanska marknaden för offentlig upphandling. Parterna har utbytt åsikter beträffande sina egna upphandlingsregler samt fört diskussioner om utgångsläget för förhandlingarna om avtalstexten. Båda är parter i WTO:s reviderade avtal om offentlig upphandling, GPA, som trädde i kraft i början av april. Under den fjärde förhandlingsomgången diskuterades element i förbindelser på centralförvaltningsnivå och man sonderade situationen på lokal- och regionalförvaltningsnivå. Under förhandlingarna förde EU även USA:s krav på inhemskt ursprung (Buy American-begränsningarna) på tal, som man anser att är diskriminerande. Parterna har väldigt olika praxis och bestämmelser, vilket är utmanande.
Frågor rörande reglering och icke-tariffära handelshinder
Att undanröja handelshinder som beror på olikheter gällande reglering mellan EU och USA är ett av huvudmålen med TTIP-förhandlingarna. Båda parterna är överens om vikten av att föra förhandlingarna framåt på två parallella, ett heltäckande och ett sektorspecifikt, spår. Man har framskridit till detaljerade diskussioner om allmänna element för att öka den förenligheten kring reglering inom samtliga sektorer samt om regleringssamarbete inom vissa ekonomiskt betydande sektorer. Man förhandlar om samtliga frågor gällande reglering: transparens, förenhetligande av regleringen, tekniska handelshinder (TBT), sektorvisa åtgärder samt hälso- och växtskyddsåtgärder (SPS).
För SPS-bestämmelsernas del har man bestämt att man ska utnyttja bestämmelserna i det gällande bilaterala veterinärmedicinska avtalet, och man har fortskridit till att diskutera verkställandet av avtalet samt hur man bäst kunde infoga det i det kommande avtalet. Parterna har även förtydligat sina respektive processer kring reglering för olika SPS-områden. Avsikten är att i fortsättningen framföra artikelspecifika förslag.
Gällande tekniska handelshinder, TBT, har man diskuterat öppenheten i regleringen, bedömning av uppfyllande av krav och internationella standarder. Man har framskridit till detaljerade förhandlingar, och båda parter har framlagt textspecifika förslag.
Sektorspecifika förhandlingar har förts gällande bland annat bilar, kemikalier, kemi, läkemedel, medicinsk apparatur, kosmetik, textiler samt informations- och kommunikationsteknologi.
Globala regler
De globala reglerna omfattar frågor kring immaterialrättigheter (IPR), energi, tullar och underlättande av handel, konkurrens samt hållbar utveckling.
Finlands ståndpunkt är att avtalet bör uppgöras i enlighet med EU:s konkurrenslagstiftning. Parterna har hittills inte fortskridit till skriftlig behandling av konkurrensfrågorna, utan man har diskuterat statsägda bolag och fusioner samt utrett parternas inställning till konkurrensrätt, reglering av statsunderstöd samt statsbolag.
Man har ännu inte fattat beslut om huruvida avtalet kommer att innefatta ett skilt kapitel om energifrågor, och än så länge inte fört direkta avtalsförhandlingar utan främst förberedande och klargörande diskussioner i ett försök att hitta ett gemensamt sätt att närma sig energifrågorna. Den gemensamma målsättningen är en strävan till förutsägbarhet inom energi- och råvarumarknaden för att därmed försäkra tillförlitliga leveranser. Man har även fört diskussioner om tillämplig lagstiftning inom EU och NAFTA, och de tre kontrollorganen i USA (FERC, BOEM och energimyndigheten) har i enlighet med EU:s önskemål gett information om exporttillstånd för LNG, marknadstillträde för tredjeparter och offshore-säkerhet. EU:s målsättning är att avtalet skulle täcka såväl typiska som atypiska energifrågor och innefatta alla centrala energiprodukter såsom råolja, naturgas, elenergi och förnybar energi. I förhandlingarna söker man även en lösning på USAs exportbegränsningar gällande olja och gas, till exempel LNG. Det finns en möjlighet att krisen i Ukraina påskyndar dessa förhandlingar.
Gällande immaterialrättigheter (IPR) har man ännu inte fortskridit till egentliga förhandlingar om texten, utan man håller fortsättningsvis på med en kartläggning av helhetsbilden och gestaltar vilka allmänna delar avsnittet kommer att innefatta. Förhandlingarna försvåras av att parterna har väldigt olika system men stöds samtidigt av det faktum att båda parterna har ett starkt skydd för immaterialrättigheter. Man har ännu inte fattat beslut om vilka frågor som kommer ingå i förhandlingarna i fortsättningen.
I fråga om hållbar utveckling har man inlett diskussioner om eventuella förpliktelser gallande miljöfrågor, även om diskussionerna fortfarande är på en ganska allmän nivå. Både EU och USA presenterade under den fjärde förhandlingsomgången sin praxis och fann samförstånd i många frågor. Man diskuterade bland annat båda parters rätt att upprätthålla en strikt miljölagstiftning, respekt för internationella miljöavtal samt hållbar användning av naturresurser (till exempel diversitet, utrotningshotade arter, skogar och fiskeri). USA har lyft fram rationaliseringen av miljöskadliga stöd, speciellt stöd för fossila bränslen och fiskeri. Båda parter eftersträvar en liberalisering av marknaden för miljöprodukter och -tjänster. Diskussionerna kring handelns och arbetslivets reglering går småningom in på mer detaljerad nivå, men man har ännu inte inlett skriftliga förhandlingar utan diskussionerna har förts utgående från mer allmänna papper. Båda parterna har signalerat intresse för att inkludera samhällsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) i avtalet, något som EU har erfarenhet av från tidigare handelsavtal.
Beträffande målsättningarna gällande tullsamarbete och underlättande av handeln verkar båda parter ha en gemensam syn på att målsättningarna bör vara så ambitiösa som möjligt, och man utreder möjligheterna att ingå förbindelser som är mer långtgående än Världshandelsorganisationen WTOs nya avtal om förenklade handelsprocedurer. Man har även utbytt information och fört klargörande diskussioner i vissa enskilda frågor, såsom procedurer kring beslutsfattande och klagande, serviceavgifter, ekonomiskt betydande tullförfaranden samt utvecklandet av principen om all service från en instans.
Små och medelstora företag
Enligt den konsekvensbedömning som EU-kommissionen gjort skulle små och medelstora företag dra avsevärd nytta av frihandelsavtalet, och det planeras att avtalet ska innefatta ett skilt kapitel om små- och medelstora företag. Det skulle vara det första i sitt slag som EU-avtal. Avsikten är att hjälpa små- och medelstora företag att förstå avtalet och kunna dra nytta av det samtidigt som man förstärker samarbetet mellan USAs förvaltning och EU-kommissionen.
Tvistelösning
Man har fört förhandlingar gällande det allmänna kapitlet om tvistelösning utgående från EU:s textförslag. Förslaget reflekterar de tvistelösningsregler som ingått i andra frihandelsavtal EU ingått på sista tiden. Man har delvis lyckats överbrygga parternas skillnader i synsätt samt dessutom öka förståelsen för betydelsen av olika angreppssätt för tvistelösning. Under nästa förhandlingsomgång kommer diskussionerna att fortsätta utgående från en textsammanställning. Avsikten är att speciellt fokusera på frågor gällande verkställandet och skiljemannaförfarandet.