Hunger driver människor på flykt
Efter en lång period av positiv utveckling har antalet människor som hungrar åter börjat växa. Det syns både i den interna och i den internationella migrationen.
Mer än 815 miljoner människor får för lite mat, det finns idag 38 miljoner fler undernärda människor än 2015. Finland försöker hjälpa genom att rikta stöd till de värst drabbade länderna genom FN:s livsmedelsprogram WFP. I Etiopien och Moçambique försöker man särskilt förbättra kvinnliga småbrukares produktivitet, avkastning, marknadstillträde och markrättigheter.
Livsmedelsförsörjningen försämras av konflikter, befolkningstillväxt, urbanisering, klimatförändringen och utarmningen av naturresurser och naturens mångfald.
De globala målen för hållbar utveckling ställer nya krav på livsmedelsproduktionen. Det måste produceras mer mat på ett mer hållbar sätt.
Naturresursinstitutet, Helsingfors universitet och Villmanstrands tekniska universitet har antagit utmaningen genom att utföra en studie om hur man kan trygga livsmedelsförsörjningen och näringen i Afrika. Metoderna som föreslås är förbättrande av jordmånen genom lokalt producerat kalk, baljväxter, mikrober och trädjordbruk.
Hunger både orsak till och följd av konflikter
En färsk studie av WFP påvisar kopplingarna mellan migration och matsäkerhet genom intervjuer med flyktingar. Resultaten visar också vad som ligger bakom ökningen av migrationen 2015.
WFP:s huvudekonom Arif Husain som ledde undersökningen ser en tydlig koppling mellan hunger och migration.
”Bristande livsmedelsförsörjning är både en orsak till och en följd av konflikter, och hunger fördjupar konflikter ytterligare”, säger han.
”Forskningsresultaten visar att människor vill bo i sin egen hemtrakt. Om livsmedelsförsörjningen blir bättre och undernäringen minskar, minskar också viljan att flytta till grannlandet eller ännu längre bort. Det behövs stöd både i emigranternas ursprungsländer och i de mottagande grannländerna.”
”Enligt studien borde mer bistånd riktas till dem som flyttat inom landet eller till grannländerna. Om man hjälper flyktingarna så nära deras ursprungsort som möjligt minskar vidareflyttningen, det humanitära biståndet blir mer kostnadseffektivt och ger större socioekonomisk nytta. Den största delen av biståndet borde riktas till Afrika och Mellanöstern.
”De som ger sig av tar så stora risker att orsakerna måste vara ytterst vägande. Ingen ger sig lättvindigt ut för att korsa Sahara eller lastar sin familj på ett fartyg i dåligt skick vetandes att det kanske aldrig når sin destination”, framhåller Husain.
Fart på jordbruket
Enligt WFP:s rapport är undernäring också en av de främsta faktorerna bakom väpnade konflikter.
Människor söker sig till nya områden i jakt på mat, men riskerna och ansträngningen med förflyttningen ökar också hungern. Långa flyktvägar orsakar kostnader och människor skuldsätter sig. När man väl gett sig av måste man ofta flytta flera gånger för att hitta arbete eller få humanitärt bistånd.
En av de grundläggande orsakerna till migrationen från Afrika är det tynande och ineffektiva jordbruket, anser Husain. Av världens fattiga lever nästan 80 procent på landsbygden och får sin utkomst av jordbruk. Majoriteten av världens fattiga är småbrukare eller jordlösa jordbruksarbetare. I Afrika söder om Sahara står kvinnorna för den största delen av jordbruket och matproduktionen.
I Etiopien äger staten allt land, men genom registrering får man bruksrätt till en bit jord som kan gå i arv. Det här är av stor betydelse för människorna och för matproduktionen. I projektet som fått finansiering av Finland har ca 400 000 jordlotter registrerats varav en fjärdedel har gått till ensamförsörjande kvinnor.
Outi Einola-Head
Skribenten är informatör vid utrikesministeriets kommunikationsavdelning
Läs mer om resultaten av Finlands utvecklingssamarbete: 100 kehitystulosta(Linkki toiselle web-sivustolle.):
WFP:s studie:2017 - At the root of exodus: Food security, conflict and international migration(Linkki toiselle web-sivustolle.)