Tillräcklig livsmedelsproduktion kräver effektiv odling

Afrikas jordbruk är föremål för många ekonomiska förväntningar, men också för pressen från klimatförändringen och befolkningstillväxten. Produktionen borde bli effektivare. Programmet FoodAfrica tar fram kunnande och metoder för att lösa problemen.

Ruokaturva, maisema. Kuva: Mila Sell. 80 procent av den mat som äts i Afrika har producerats av småodlare. I framtiden borde man producera maten effektivare, men på ett hållbart sätt. Det kräver jordbruksforskning. Foto: Mila Sell.

Få saker är så vardagliga och ändå livsviktiga och globalpolitiska som livsmedel, och hur man producerar dem.

Världens fattigaste äter närproducerat, vilket beror på att majoriteten av utvecklingsländernas befolkning lever på självförsörjande jordbruk.

”80 procent av den mat som äts i Afrika är producerad av småodlare. Därför är det oerhört viktigt om man odlar livsmedel på åkrarna eller någonting annat”, konstaterar Mila Sell, som är koordinator för Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomis projekt FoodAfrica.

Enligt Världsbankens statistik är mer än 40 procent av den afrikanska kontinentens yta lämplig för jordbruk. Man kan dessutom utöka den i viss mån, men problemfritt är det inte eftersom klimatförändringen och befolkningstillväxten, bland annat, hela tiden ställer till med nya utmaningar för livsmedelsproduktionen.

”Den centrala frågan är hur mycket mat vi borde producera i proportion till den markyta som finns att tillgå. I praktiken borde vi producera effektivare men på ett hållbart sätt, vilket förutsätter forskning”, påpekar Sell.

Information väsentlig

Forskningsprogrammet FoodAfrica, som fokuserar på tryggad tillgång till mat, finansieras av utrikesministeriet och genomförs i samarbete mellan fyra internationella forskningsinstitut, Helsingfors universitet, Hämeen ammattikorkeakoulu och flera lokala samarbetspartners. Det är indelat i sju ”arbetspaket” i sex väst- och östafrikanska länder.

Projektforskningen ska ta fram grundläggande fakta som kan tillämpas när jordbruket utvecklas. Ett av målen är att framställa information som kan utgöra grunden för politisk påverkan och politiska beslut, ett annat är att ta fram kunskap och praktiska metoder för odlarna.

Vart och ett av FoodAfricas sju paket bildar var sin helhet. I Uganda och Ghana undersöker man exempelvis hur odlarna bättre kunde utnyttja mobiltelefoner för att få information om odling och marknader, i Benin studerar man barnens näringsintag och möjligheten att utnyttja lokala växter för att höja näringsnivån, och i Kenya hur man kan förhindra mögelgifter att bildas på foderväxter.

Kvinnornas löner kommer familjerna till godo

Förutom att Mila Sell koordinerar FoodAfrica skriver hon på sin avhandling i samband med programmet. En av hennes centrala utgångspunkter är kvinnornas roll i jordbruket.

Ruokaturva. Kuva: Kirsi Koivuporras-Masuka. I sin avhandling granskar Mila Sell också kvinnornas roll i jordbruket. Foto: Kirsi Koivuporras-Masuka.

Sells undersökning är en av tio avhandlingar som produceras i samband med FoodAfrica, och en del av ett arbetspaket vars syfte är att utnyttja mobiltelefoner mer. Kvinnors roll och ställning beaktas dessutom genomgående i hela programmet.

”Till exempel i Uganda domineras jordbruket mer och mer av kvinnor. Av kvinnorna på landsbygden arbetar ungefär 90 procent med jordbruk medan männens andel bara är 50 procent.”

Enligt undersökningen är män effektivare jordbrukare eftersom de har mera resurser: rätten att äga mark tillfaller oftast männen, och de ha möjlighet att få lån.

”Det har bevisats att kvinnor är minst lika effektiva om de får likadana resurser. En betydelsefull skillnad tillkommer: kvinnorna använder sina inkomster till familjens bästa i större utsträckning än männen. Därför är det synnerligen viktigt att kvinnor får bättre förutsättningar att utöva lönsamt jordbruk”, avslutar Sell.

Kirsi Koivuporras-Masuka

Den 16 oktober är det internationella matdagen.

maaseutu