Fredsanvisningar i hand - vad borde en fredsförhandlare ge akt på?
Effektiva anvisningar för fredsmedling hör till de konkreta resultaten av Finlands och Turkiets freds-medlingsinitiativ. ”Det verkliga värdet av anvisningarna kommer att mätas på fältet ”, konstaterade utrikesminister Tuomioja då han offentliggjorde den finska versionen.
Den 16 april ordnade utrikesministeriet ett publiceringsevenemang för den finska versionen av FN:s anvisningar för effektiv fredsmedling (United Nations Guidance for Effective Mediation). Utrikesminister Erkki Tuomioja öppnade evenemanget där deltagarna var finländska fredsmedlingsvänner.Publik vid publiceringsevenemanget 16.4.2014
FN:s anvisningar för effektiv fredsmedling presenterar åtta centrala grundprinciper för fredsmedling och tillhandahåller praktiska råd för fredsmedling. Anvisningarna publicerades sommaren 2012 som bilaga till FN:s generalsekreterares fredsmedlingsrapport efter att FN:s generalförsamling sommaren 2011 på initiativ av Finland och Turkiet hade godkänt en första fredsmedlingsresolution. I fredsmed-lingsresolutionen ingick det en begäran ställd till FN:s generalsekreterare om att anvisningar för effek-tivare fredsmedling ska uppgöras. Effektiva anvisningar för fredsmedling hör till de konkreta resultaten av Finlands och Turkiets fredsmedlingsinitiativ.
I den andra fredsmedlingsresolutionen, godkänd hösten 2012 vid FN:s generalförsamling, uppmuntras alla aktörer att utnyttja anvisningarna i fredsmedling och i utvecklingen av medlingsförmågor. I den tredje resolutionen som det för närvarande förs förhandlingar om i New York strävar Finland efter att ytterligare stärka anvisningarnas ställning.
FN:s anvisningar för effektiv fredsmedling på finska: Tehokkaan rauhanvälityksen ohjeistus: Yhdistyneet Kansakunnat, 25.6.2012 (avautuu uuteen ikkunaan) (PDF, utrikseministeriet, 16.4.2014)
The United Nations Guidance for Effective Mediation(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan) (PDF)
(25 June 2012, www.peacemaker.un.org)
Utrikesministeriets avdelningschef Kirsti Kauppi som var ordförande på evenemanget konstaterade att vi förutom över den finska versionen också kan vara stolta över att anvisningarna grundar sig på vårt initiativ och är en del av vårt normativa arbete.
Enligt chefen för fredsmedlingsverksamheten vid Samväldet, Nita Yawanarajah kräver inlärning av fredsmedling tid och anammande av standarder och etik. Yawanarajah berättade om sitt arbete vid FN med Elisabeth Rehn i Bosnien på 1990-talet då det inte fanns några anvisningar för fredsmedling. Nu stöder anvisningarna medlarna och allt beror inte längre på person och individuellt kunnande.
Yawanarajah bedömde att vi nu behärskar taktiken bättre men strategin då? Vem borde utveckla en internationell fredsmedlingsstrategi i Syrien eller Darfur? Behövs det förutom ett nationellt också ett internationellt ägarskap? Hur ska det internationella samfundet koordineras och behövs medling även där? Hur ska man uppnå en situation där det internationella samfundet har ett gemensamt strategiskt synsätt för hur en viss konflikt ska lösas? Yawanarajah önskade att Finland ska fästa uppmärksamhet vid dessa frågor.Europeiska utrikestjänstens rådgivare för fredsmedling Tomas Henning berättade varför EU utöver FN utför fredsmedling och utanför sitt eget område. För det första är EU i sig själv ett exempel på konfliktlösning vilket bevisas av det Nobelpris EU erhållit. Därför finns det en efterfrågan på integrationserfarenhet även på andra håll. För det andra är EU närvarande i praktiken överallt i världen. EU utför sällan medling på hög nivå, men till exempel Europeiska unionens särskilda representanter utför vardaglig medling mer lokalt varje dag. För det tredje är EU en stor finansiär, men genom Lissabonfördraget även en mer betydande politisk aktör.
Elisabeth Rehn höll en kommenterande taltur och enligt henne må medlarnas och deras teams insatser vara vilka som helst men äran för ett fredsavtal måste parterna ta åt sig eftersom det nat-ionella ägarskapet är mycket viktig efter ett avtal.