Myanmars miljöförvaltning satt på prov – Finland stödde behovskartläggning
Myanmars miljöförvaltning står inför väldiga utmaningar när landets ekonomi öppnats upp för omvärlden. Med stöd från Finland kartlades ifjol miljöförvaltningens utvecklingsbehov ingående, i samarbete med FN:s utvecklingsprogram UNDP och Myanmars naturresurs- och miljöskyddsministerium.
Jord- och skogsbruk, fiske och gruvdrift har haft stor betydelse för Myanmars utveckling och ekonomiska tillväxt. Men följden har blivit att naturråvarorna snabbt minskat och miljöproblemen förvärrats.
Skogsarealen har krympt på grund av avverkning, och det samma gäller fiskebeståndet som lider av överfiske. Den okontrollerade urbaniseringen har i sin tur medfört egna problem – exempelvis ineffektiv avfallshantering, vars följder är tydliga i gatubilden.
Hjälp med lagstiftning och styrning
Myanmars miljöförvaltning har idag inte kapacitet att bemöta alla miljöproblemen.
Många utvecklingspartner har understött Myanmars miljöförvaltning under de senaste åren. Man har uppnått flera goda resultat, till exempel när det gäller MKB-lagstiftningen (miljökonsekvensbedömning) och MKB-riktlinjerna.
I fjol genomförde Finland, Myanmars naturresurs- och miljöskyddsministerium tillsammans med UNDP en täckande kartläggning över utvecklingsbehoven för att miljöförvaltningen i Myanmar ska bli effektivare. Finlands stöd uppgick till 200 000 euro.
Det var Finlands miljöcentral (SYKE) som ledde kartläggningen. Syftet var att skapa en grund för systematiskt och koordinerat samarbete mellan olika aktörer; ett slags vägkarta för en fungerande miljöförvaltning.
I fortsättningen fokuserar Finlands samarbete kring naturresurserna på stöd till hållbart skogsbruk.
Vad avslöjade kartläggningen?
Slutledningarna från kartläggningen bekräftar tidigare uppfattningar: det handlar i stor utsträckning om svårigheterna med god förvaltning i den mycket komplicerade och snabbt skiftande verksamhetsmiljö som Myanmar utgör. Miljömyndigheterna har inte tillräcklig kunskap, personal eller finansiering.
Det är till exempel besvärligt att tillämpa MKB-förfarandet i praktiken eftersom myndigheterna saknar tillräcklig sakkunskap och tillräckliga resurser för att behandla MKB-rapporterna. Datahanteringen är inte uppdaterad och ofta saknas nödvändiga fakta om miljöns tillstånd, eller så finns den inte lättillgänglig när beslut ska tas.
Det är svårt för folk att få information om miljöns tillstånd och om planer som påverkar miljön, och det civila samhället har fortsättningsvis bara begränsade möjligheter att delta i beslutsfattandet. Miljökännedomen är allmänt dålig, och människor vet nödvändigtvis inte hur deras verksamhet påverkar miljön.
Administrativt förutsätter miljöskydd övergripande planering, brett samarbete och inkluderande beslutsprocesser, men i Myanmar är samarbete mellan olika ministerier svårt att bedriva i praktiken. Landet har ännu ingen övergripande plan, konsekvent lagstiftning eller nödvändiga institutionella strukturer för miljöskydd.
Kartläggningen har redan använts
Kartläggningen av miljöförvaltningens behov har redan utnyttjats i hög grad i två strategiskt viktiga frågor: när det gällt att förstärka ministeriets miljöskyddsavdelning och dess strategiska planering, samt när den av UNDP stödda bredare nationella miljöriktlinjen utarbetades (National Environmental Policy).
Den nationella miljöriktlinjens syfte är att säkerställa att miljöaspekter beaktas i allt beslutsfattande och att myndigheterna har tillräckliga resurser och nödvändig kompetens för det. Den eftersträvar också att säkra det civila samhällets och företagssektorns lämpliga deltagande för att främja utveckling som är hållbar ur miljöperspektiv.
Det är meningen att den nationella miljöriktlinjen ska finslipas under de kommande månaderna, bara den nya regeringen har kommit i gång.
Maria Suokko
Skribenten tjänstgör som specialsakkunnig inom utvecklingssamarbete vid Finlands förbindelsebyrå i Yangon.
Kartläggning av Myanmars miljöförvaltning: Needs Assessment for Effective Implementation of the Environmental Conservation Law in Myanmar (PDF 124 sidor, 3 Mbyte)