Flyktingläget i Myanmar kräver långsiktiga lösningar

Flyktingläget i Myanmar kräver långsiktiga lösningar  

Det svåra läget för Myanmars rohingyaminoritet har förvärrats och lyfts fram i nyhetsrubrikerna i takt med båtflyktingarna som försökt ta sig till de närmaste länderna. Finlands beskickningar i Yangon och Bangkok följer med läget och deltar i det internationella samfundets åtgärder för att lindra krisen.

En rohingyakvinna och ett barn från Myanmar identifieras av polisen i Aceh i Indonesien den 21 maj.  Bild: Lehtikuva, Afp photo, Romeo GacadEn rohingyakvinna och ett barn från Myanmar identifieras av polisen i Aceh i Indonesien den 21 maj. Bild: Lehtikuva, Afp photo, Romeo Gacad.

Denna veckas fredag ordnar Thailand i Bangkok en regional konferens som siktar in sig på en lösning av flyktingkrisen. Myanmars regering har meddelat att man deltar i den på hög nivå.

Finland uppmuntrat områdets länder att ratificera centrala internationella människorättskonventioner.  Vi uppmuntrar alla områdets länder att intensifiera åtgärderna mot smuggling och människohandel och att sörja för skyddet av offer.

Charge d'affaires Jarmo Kuuttila vid Finlands beskickning i Yangon: Hur försöker Finland och det internationella samfundet påverka den eskalerande flyktingkrisen?

”Problemets lösning finns i Myanmar. Landets regering har sagt sig sträva efter att hitta en hållbar lösning till en förbättring av läget i provinsen Rakhine.  Rohingyanerna bor i huvudsak i Rakhine. ”

”Myanmars regering ser i första hand problemet som en utmaning i anslutning till människosmugglingen och -handeln. Det råder inte full klarhet om Myanmars verkliga intentioner. Det är viktigt att försöka upprätthålla en konstruktiv dialog med regeringen och samtidigt måste man svara på omedelbara humanitära behov för att säkra människoliv. Men även på problemets huvudorsaker – Rakhines utveckling och motsättningarna mellan de etniska grupperna  – måste man finna en hållbar lösning.”

Vilken ställning har rohingyaminoriteten i Myanmar för närvarande?

”Rohingyanerna anser att ett erkännande av den egna etniska identiteten skulle vara viktig. För närvarande använder Myanmars regering namnet 'bengali' om gruppen. I Myanmars grundlag omnämns 135 etniska grupper som befann sig i landet redan för det blev självständigt. Rohingyanerna finns inte omnämnda bland dessa. Listan grundar sig på folkräkningar som britter gjort. Rohingyanerna har inte medborgarskap i Myanmar och således inte möjlighet att åtnjuta grundrättigheter såsom utbildning, hälsovård och rösträtt. Rohingyanerna anses vara utlänningar som bor i landet tillfälligt.”

”Man bedömer att det bor 800 000 människor utan medborgarskap i Myanmar, största delen av dessa rohingyaner. I Rakhine råder det motsättningar mellan buddhisterna som utgör majoritetsbefolkningen och de islamistiska rohingyanerna. Läget mellan dessa två grupper har då och då utvecklats till våldsamheter. Extrembuddhisternas våldsretorik gör situationen värre .”

”Myanmars regering säger sig sträva efter att underlätta rohingyanernas ställning och lindra det spända läget. En lösning av båtflyktingkrisen förutsätter regeringens beslutssamma åtgärder för att hjälpa flyktingarna på havet. Regeringen blir ändå tvungen att balansera mellan humanitär hjälp och humanitärt stöd samt det nästan explosiva allmänna attitydklimatet som strider mot detta.” 

”Hårdnande attityder har medfört att den svåra situationen för Rakhines rohingyaner har blivit bestående. För många som redan bott länge i rohingyanläger har situationen sett hopplös ut.  Den senaste tiden har regeringen dock äntligen lyckats placera en del av människorna i lägren på permanenta adresser. Hjälporganisationerna har enligt bästa förmåga stött denna utveckling. Den kan också förväntas förbättra förutsättningarna för ett långsiktigt utvecklingssamarbete. Motsättningarna och våldet har varit ett effektivt hinder för utvecklingen. ”

Finland har startat ett bilateralt utvecklingssamarbete med Myanmar. Avspeglas flyktingsituationen på Finlands samarbete, Charge d'affaires Jarmo Kuuttila?

Bild: Erja-Outi Heino.
Enligt en uppskattning av Världsbanken lever 37 procent av Myanmars befolkning under fattigdomsgränsen.
Enligt en uppskattning av Världsbanken lever 37 procent av Myanmars befolkning under fattigdomsgränsen.

”Finland kanaliserar inte utvecklingssamarbetsmedel direkt till regeringen. Allt Finlands stöd går för närvarande antingen via FN eller frivilligorganisationer och fokuseras på en förstärkning av myndigheternas kapacitet och kompetens samt på förstärkning av det civila samhällets deltagarmöjligheter.”

”Finland strävar efter att stöda Myanmar i dess demokratiska utveckling och i verkställandet av de mänskliga rättigheterna. Detta är bärande tema i allt samarbete med Myanmar och lyfts fram vid alla officiella möten.”

”Finland idkar ett intensivt samarbete med andra bidragsgivare – och som en del av EU. Om bidragsgivarna i detta läge skulle dra in sitt stöd till Myanmar, lider de som mest behöver hjälp.

Vad har människosmugglingen för roll i eskaleringen av flyktingkrisen? Vad gör man för att hindra människosmugglingen inom området, Finlands ambassadör i Thailand Kirsti Westphalen?

”En betydande del av offren för människohandeln i Sydostasien hör till Myanmars rohingyabefolkning. De är dock inte de enda offren för människohandeln berör också grannländernas medborgare. Många är villiga att ta stora risker för att kunna försörja sin familj.  Dåliga förhållanden och behandling i hemlandet förskjuter människor samtidigt som de rikare grannländerna lockar till sig såväl lagliga som olagliga migranter. Det att rohingyanerna är redo att ansluta sig till dem som åker med människosmugglarna är ett bevis på deras usla situation i Myanmar.”

”De rikare grannländernas oreglerade arbetsmarknader möjliggör människohandel i synnerhet inom jordbruket och livsmedelsindustrin. Speciellt svår är situationen inom ländernas fiskeflotta och fiskeförpackningsindustri. EU-kommissionen gav Thailand en varning i slutet av april för tillåtandet av olagligt fiske och fiskeflottans undermåliga arbetsförhållanden. Såvida Thailand inte korrigerar sitt agerande inom sex månader, kan EU belägga thailändska fiskeriprodukter med importförbud. ”

”Förenta staterna nedklassificerade ifjol Thailand i sin människohandelsklassificering (Trafficking in persons, TIP) till den lägsta kategorin. Såvida Thailand inte lyckas förbättra situationen, kan detta även ge upphov till sanktioner. USA publicerar sin nya bedömning i juni 2015.”

”De kommersiella förbindelserna mellan Finland och Thailand är livliga. Under de två senaste åren har Finlands ambassad i Bangkok hjälpt finländska företag att utreda arbetsvillkoren hos sina underleverantörer.  Finländska firmor fäster i växande takt uppmärksamhet vid företagens sociala ansvar och anständiga arbetsvillkor. ”

Erja-Outi Heino

Skribenten är chef för utrikesministeriets enhet för utvecklingskommunikation.

Tässä palvelussa myös