Skogar kartläggs med metod av finskt ursprung i tiotals länder
Finland, som har satsat på FN-samarbete, hör till toppexperterna på skogssektorn i tropiska länder. Ett nyligen avslutat pilotprojekt producerade global uppföljningsprogramvara för mätning av kolsänkor.
”Finlands första egna riksskogstaxeringar gjordes för ungefär hundra år sedan. Finland har en längre nationell tidsserie än någon annan och kartläggningar har gjorts redan i över tio omgångar”, säger Vesa Kaarakka, rådgivare inom skogssektorn, och räknar upp de faktorer som gör Finland till en efterfrågad partner på skogssektorn också i utvecklingsländerna.
Först fanns skogarna – sedan kom tekniskt kunnande och geografisk information. De hittade snabbt varandra, och snart hade Finland just den kombination som FN-organisationen FAO, som ansvarar för skogsfrågor, behövde för att stöda utvecklingsländerna i mätningen av kolsänkor i enlighet med klimatavtalet från Paris.
År 2009 inleddes FAO:s och Finlands gemensamma pilotprojekt, som omfattade fem länder, där Tanzania, Ecuador, Zambia, Peru och Vietnam var med. I tre av dessa realiserades den första landsomfattande skogsinventeringen i ländernas historia. I Tanzania var det fråga om den mest omfattande kartläggning som gjorts i ett utvecklingsland. I våras meddelade FAO att också det sista projektlandet, Zambia, hade avslutat sitt stora arbete, och kallade resultaten banbrytande.
Pilotländerna har nu i användning metoder och verktyg med vilka de kostnadseffektivt kan följa med skogarnas tillstånd samt de kol- och biomassamängder som är bundna i dem. Både det internationella samfundet och utvecklingsländerna som förvaltar sina skogar drar nytta av exakt information om skogarna.
”Via den internationella klimatmekanismen kan länderna senare få finansiell kompensation för sina kolsänkor, vilket inte vore möjligt utan ett fungerande uppföljnings- och rapporteringssystem”, berättar Kaarakka.
”Från skogsmätningsområdena har det samlats in ekonomisk-samhällelig information om skogarnas betydelse, användningen av olika trädslag och om inkomsterna från dessa. Detta är till hjälp för projektländerna när de planerar hur de kan använda skogarna också för att stöda sin ekonomiska tillväxt.”
Ett villkor är att informationen är öppen
Avskogningen framskrider skrämmande snabbt i flera tropiska länder. Till exempel i Myanmar är avskogningen den tredje snabbaste i världen. Just där håller Finland på att inleda nästa landsomfattande inventerings- och kartläggningsprojekt, som sätter i gång under år 2017.
I Myanmar kommer resultaten från det avslutade pilotprojektet att utnyttjas, såsom skogsprogramvarupaketet Open Foris, som utvecklades medan projektet pågick. Paketet innehåller verktyg som kan användas i allt från skogsmätning till behandling, analysering och rapportering av materialet.
”Utvecklandet av metodologin var en viktig del av FAO:s och Finlands samarbete också med tanke på det globala verksamhetsfältet. I dag används Open Foris på ett eller annat sätt i över 50 länder”, berättar Kaarakka.
Viktigt var också att användningen av programvaran baserar sig på en öppen och fri källkod – därav namnet ”Open”. Kunskap är makt, och enskilda aktörer kan också ha själviska intressen av att få tillgång till den kunskap som samlas ín genom skogskartläggningen.
”Ett villkor för att vi ska finansiera projektet har hela tiden varit att allt material och all producerad kunskap ska kunna användas av alla som behöver dem ända från global nivå ner till det nationella beslutsfattandet och gräsrotsnivån. Här har Finland lyckats väl.”
Forskningsinstituten stöder
I kartläggningsprojekten har Finland som stöd ett omfattande sakkunnignätverk. Till exempel Naturresursinstitutet LUKE har redan länge bidragit med sitt kunnande i utvecklingsprogrammen. I Myanmar stöds utbildningen i branschen av Helsingfors universitets högskolesamarbete i regionen.
I projekten har tidvis också finska sakkunniga på den privata sektorn varit med. Till exempel företaget Arbonaut från Joensuu har deltagit i utvecklandet av en mobil tillämpning för informationsinsamling som använts i FAO:s projekt. Reaktor, som är ett företag för innovativa tekniklösningar, konstruerar för sin del en lösning av ett nytt slag för insamling av global statistik över skogsresurserna. Finska namn dyker upp också på FN-nivå: FAO:s globala skogstaxeringsprogram leds av Anssi Pekkarinen, som tidigare var forskare vid Skogsforskningsinstitutet.
Åren 2009–2017 stödde Finland pilotprogrammet för fem länder med totalt 15,25 miljoner euro, för kartläggningen i Myanmar har reserverats 9,5 miljoner euro under åren 2017–2021. Av större betydelse än eurobeloppen är dock den erfarenhet, det internationella nätverk och den know-how som uppkommit under årens lopp.
”Man kan nog säga att Finland, som är ett litet land, på detta område är en stor aktör. Man kunde till och med kalla oss en stormakt på skogskartläggningar”, summerar Kaarakka.
Eija Palosuo
Skribenten är informatör vid utrikesministeriets kommunikationsavdelning.