Världsbankens årsrapport lyfter fram den finländska modellen
World Development-rapporten som fokuserar på utbildning söker lösningar på de svaga inlärningsresultaten i utvecklingsländerna. Rapporten offentliggjordes i Finland den 6. November.
Först de glada nyheterna: beträffande antalet barn som går i grundskola håller klyftan mellan länder med låg och hög inkomstnivå på att minska. En enorm mängd människor har inkluderats i utbildningen på en historiskt kort tid. Till exempel i Bangladesh hade en arbetstagare redan 2010 vanligen fler skolår bakom sig än en arbetstagare i Frankrike 1975. Antalet skolår fram till vuxen ålder har tredubblats i utvecklingsländerna från 1950 till 2010. Det kvantitativa framsteget i det globala utbildningsmålet är alltså enormt.
Sedan tråkigare nyheter: kvaliteten har inte utvecklats i samma takt, utan inlärningsresultaten är för många så svaga att Världsbankens färska World Development-rapport kallar den globala utvecklingens status för en "inlärningskris”.
Rapporten ger exempel bland annat från Kenya, Tanzania och Uganda där tre fjärdedelar av tredjeklassarna inte förstod en enkel skriven mening. Ett annat exempel kommer från den indiska landsbygden där en lika stor andel inte klarat av en enkel subtraktion. De fattigaste grupperna och grupper som av annan orsak är utslagna är i den svagaste ställningen. Hundratals miljoner barn växer upp utan att få ens de grundläggande livsfärdigheterna. Detta placerar dem i en utsatt ställning i samhället i och med att de saknar förutsättningar att läsa platsannonser, läkemedelsrecept eller meddelanden från banken. Deras beslut att köpa och sälja, använda familjens pengar och ansöka om lån grundar sig på svaga matematiska kunskaper.
”Avsaknaden av utbildning kan lätt identifieras i en situation där barnet överhuvudtaget inte har förutsättningar att inleda skolgången. I en situation där barnet är närvarande i klassen varje dag utan att lära sig någonting är avsaknaden däremot dold”, säger Halsey Rogers, ena författaren till rapporten.
Lärarutbildningen en av nyckelfaktorerna
Orsakerna till inlärningssvårigheterna är många. Faktorer som medverkar är bland annat problem till följd av undernäring i barndomen och svag hälsa, skolornas bristfälliga administration och den allmänna utbildningspolitiken. Lärarna är ofta frånvarande och många av dem saknar själva tillfredsställande kunskaper: enligt rapporten var genomsnittslärarens läskunnighet i 14 länder söder om Sahara på samma nivå som de bästa sjätteklassarna. I många länder är det fortfarande vanligt att avbryta skolgången och miljontals barn särskilt i konfliktområden går överhuvudtaget inte i skola.
Hur kan situationen åtgärdas? Rapporten har sökt lösningar genom att undersöka lyckade reformer av skolsystem och exempel på snabb utveckling av utbildningen i olika delar av världen. År 2016 besökte författarna till rapporten Finland, som är känt som ett ledande land i fråga om utbildning, för att bekanta sig med aktörer i branschen. Finland nämns också ofta i rapporten som ett jämförelseobjekt och ett exempel på metoder som har lett till förbättrade inlärningsresultat. Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen var också med i styrgruppen för årets rapport.
”Utbildning är ett av FN:s mål för en hållbar utveckling och en utmaning där Finland har mycket att bidra med på internationellt plan. Finland är känt till exempel för sin högklassiga lärarutbildning. Vårt skolsystem grundar sig på att alla människogrupper beaktas, på likvärdighet och förtroende – de har varit fungerande lösningar för oss", beskriver Heinonen.
Lyckade exempel finns också bl.a. i länder där Finland gjort utvecklingssamarbete, till exempel Vietnam som i nuläget redan har blivit en handelspartner. År 2012 väckte landet sensation med PISA-resultaten då 15-åringarnas åldersklass nådde samma nivå som Tyskland även om de tillhör ett land med lägre medelinkomst. Uppmuntrande modeller som nämns i rapporten är också Malaysia och Tanzania som nyligen tagit i bruk en systematisk approach som betonar omfattande samarbete för att förbättra inlärningsresultaten.
Forskningsdata måste användas som stöd för politiken
Det finns inga enskilda patentlösningar för inlärning. Ändå hittar rapporten exempel som visar att ett helt utbildningssystem kan nå nästa nivå på en mycket kort tid. Numera finns det mer tillgänglig information om fungerande lösningar i skolor, klassrum och inlärningsprocesser än någonsin tidigare. Även om till exempel Finlands recept inte kan tillämpas som sådana i utvecklingsländer, kan de nya didaktiska metoderna, sätten att motivera elever och lärare, skolans förvaltningsmodeller samt teknikerna som underlättar inlärningen utgöra utgångspunkten även i andra länder.
Utifrån fynden ger rapporten tre nyckelrekommendationer för att förbättra inlärningsresultaten globalt:
För det första bör utvärderingen av inlärningen effektiveras. I dagens läge kan endast hälften av utvecklingsländerna mäta inlärningsresultaten efter grundskolan tillräckligt bra. Siffrorna är viktiga, eftersom man med deras hjälp kan ställa upp mål, påverka politiken och hitta de människogrupper som mest uppenbart kommer på efterkälken.
För det andra borde skolan betjäna alla sina elever och minska olikvärdighet. Inlärningsförutsättningar som utvecklas redan före skolåldern borde stödjas med hjälp av näring, stimulans och förskoleverksamhet. Lärarutbildningen borde utökas och tekniker som för undervisningen närmare elevens verkliga kompetensnivå borde tas i bruk. Skolornas förvaltning borde stärkas.
För det tredje måste inlärningen bli allas sak. Hela samhället måste delta i reformen av utbildningssystemet och olika parter ska vara redovisningsskyldiga beträffande resultaten: det bör finnas politisk vilja och resurser för utvecklingen och medborgarna bör kräva bättre inlärningsresultat av beslutsfattarna.
”Oberoende av de skiftande politiska intressena kommer det alltid att finnas en grupp som verkligen bryr sig om utbildningen: barnens föräldrar. Genom att analysera forskningsresultaten och göra allmänheten medveten om dessa kan vi skapa ett politiskt tryck på reformerna. Finland har spelat en central roll i produktionen av denna information, även via denna rapport”, säger direktören för Världsbankens forskningsavdelning Shanta Devarajan.
World Development-rapportens forskningsresultat tillämpas i praktiken i arbetet som Världsbanken och andra viktiga aktörer i branschen gör. Finland stödjer publikationen av rapportserien sedan 2002.