EU-länderna oeniga om illegala flyktingar, Finland bifaller inte hård linje
Det råder inte samstämmighet bland EU-länderna hur förhålla sig till illegal invandring. Vissa av medlemsländerna är skeptiska till tanken på att man skall utnyttja ekonomiska sanktioner mot ursprungsländerna. Ländernas statsöverhuvud får ta i tu med ärendet på toppmötet i Sevilla. Ordförandelandet Spanien framförde på måndagen i Luxemburg ett textförslag för de övriga utrikesministrarna, som skulle ha gjort det möjligt att säga upp samarbetsavtal och ekonomiskt bistånd.
Den stränga formuleringen har väckt motstånd åtminstone i Finland, Frankrike och Sverige.
Enligt utrikesminister Erkki Tuomioja motsätter sig Finland en automatik som skulle sammanbinda samarbete och sanktioner. Han gillade inte heller den hotfulla tonen i texten. “Då blir helhetsbilden mera hotande av käpp än invit till samarbete”, sade Tuomioja i Luxemburg.
Finland är vid behov berett att stöda sanktioner. Tuomioja påpekade att ekonomisk hjälp hör till avtal, men frågan är hur långt hjälpen kan sammankopplas med samarbetet. “Humanitär hjälp kommer alltid i första rummet”, sade Tuomioja och pekade som exempel på hungersnöd. Texten hamnar härnäst på statsöverhuvudenas bord, och Tuomioja tror att man kommer att kunna nå ett avtal. EU måste enhälligt besluta i frågan.
Lantbrukstvisten avgörs i höst
Tvisten om Europeiska unionens lantbruksstöd, vilket inverkar på unionens utvidgning, flyttas till hösten. EU-ländernas utrikesministrar överlät på måndagen tidtabellen för stödet till toppmötet i Sevilla. Efter långa förhandlingar kunde man komma överens om en text.
”Vi har framför oss mycket svåra och mångdimensionerade förhandlingar”, konstaterade utrikeshandelsminister Jari Vilén i Luxemburg. Vilén antog också att man kommer att tolka texten på olika sätt i olika länder. I texten konstateras bl.a att det direkta stödet är en del av EUs regelverk, att lantbrukspolitiken kommer att beröra alla medlemsländer - visserligen efter en övergångsperiod - och att det måste fattas ett beslut om stödet.
Britannien, Holland, Tyskland och Sverige är ovilliga att fortsätta med jordbrukspolitiken baserad på nuvarande finansiering efter utvidgningen. Kärnproblemet är om de nya medlemsländerna skall få motsvarande stöd som nuvarande EU-länder. I nyckelställning befinner sig Tyskland, största finansiär av den gemensamma budjeten. Förbundskansler Gerhard Schröder lät under weekenden förstå att Tyskland inte kan acceptera en fortsättning av det nuvarande finansieringssystemet.
Finland gav med stöd av Britannien och Holland EU-komissionen en anmärkning för dålig förvaltningskultur, då komissionen nyligen visade grönt ljus för varvssubventioner. Finland, som på det bestämdaste motsätter sig stöd, tog upp frågan på EU-utrikesministrarnas gemensamma möte i Luxemburg på måndag. Utrikeshandelsminister Vilén förundrade sig över att komissionen bara på några månader ändade åsikt och började locka Frankrike att stöda subventionspolitiken genom att tillfoga flytande jordgas transporterande LNG-tankers till listan över fartyg som är berättigade till stöd.
Tidigare förslag har tidigare fallit i ministerrådet på kvalilficerad minoritet som haft stöd av Frankrike. Fransmännen har velat få just LNG-fartygen på samma lista som frakt- och kemikaliefartyg. Frankrike, som innehar vågmästarroll, har ännu inte meddelat hur man tänker förhålla sig till det nya förslaget. Sin slutliga ståndpunkt har det hållit inne med pga det franska valet. Stödförslaget är riktat mt den sydkoreanska varvsindustrin, som påstås sälja fartyg under produktionskostnaderna.
Beslut om krishantering
EU som bygger upp sin krishanteringskapacitet har kommit överens om hur fördela kostnaderna för operationerna. Medlemsländerna antog en kompromiss enligt vilken man enhälligt kan besluta om kostnaderna fall för fall. Den allmänna principen är dock att varje land självt skall erlägga kostnaderna för sina trupper.
EU beslöt också att inleda ekonomiska-politiska förhandlingar med Iran.
(FNB, UM)