Torka ökar biståndsbehovet i Afrika
Behovet av humanitärt bistånd i världen är rekordstort. Det beror på väpnade konflikter, utdragna flyktingkriser och El Niño-fenomenet, som drabbat södra Afrika särskilt hårt. Den 19 augusti firas internationella dagen för humanitärt arbete.
El Niño har under det gångna året orsakat torka, översvämningar och andra extrema naturfenomen runt om i världen. I södra Afrika gör torkan livet svårt för ca 60 miljoner människor. I juli utlyste organisationen Southern African Development Community (SADC) katastroftillstånd på grund av torkan. SADC vädjar till biståndsgivare för att få humanitärt bistånd till de behövande så fort som möjligt.
”Årets El Niño har varit speciellt svår. Enligt klimatexperter gör klimatförändringen naturfenomen som El Niño vanligare och värre”, förklarar FN:s El Niño-koordinator för södra Afrika Timo Pakkala.
Södra Afrika lider av den värsta torkan orsakad av El Niño på 35 år. Två regnperioder efter varandra har varit dåliga vilket har lett till ett majsunderskott på nästan 10 miljoner ton och hundratusentals kreatur har dött.
”Torka är en del av vardagen i södra Afrika. Det är viktigt att länderna satsar mer på att utveckla sin nationella politik för att handskas med torkan. Också givarländerna och -organisationerna bör satsa på att finna och utveckla långsiktiga lösningar”, säger Pakkala, till vars uppgifter det hör att stärka samarbetet mellan de organisationer som hjälper torkans offer.
Behovet av humanitärt bistånd större än någonsin
Enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) har behovet av humanitärt bistånd ytterligare vuxit sedan början av året och för närvarande omfattar vädjan om bistånd på 21,9 miljarder dollar. 96,9 miljoner människor i 40 länder behöver hjälp. Det största behovet finns i Syrien, Etiopien, Sydsudan, Sudan, Somalia och Irak.
Av SADC:s femton medlemsstater vädjar 10 om humanitärt bistånd och sex länder i södra Afrika har utlyst nationellt nödläge på grund av torkan. I Malawi är 6,5 miljoner människor, det vill säga 39 procent av befolkningen, i behov av mathjälp fram till våren 2017.
”På södra Madagaskar är situationen särskilt kritisk och vattenbristen akut. Människor samlar smutsigt vatten ur vattenpölar på vägarna som finns kvar efter den senaste tidens regnskurar. Men det finns inget annat vatten, brunnarna har torkat ut. Det här leder till magsjukdomar, vilket i sin tur förvärrar undernäringen”, förklarar Pakkala.
Tuomas Koivisto
Skribenten är praktikant vid utrikesministeriets kommunikationsavdelning.