Krista Oinonen arbetar med de mänskliga rättigheternas hela spektrum
”Jag har bevittnat ledsamma och tragiska öden och lärt mig se längre än de politiska sammanhangen. Jag vågar påstå att de mänskliga rättigheterna är det mest dramatiska området inom diplomatin eftersom man inte kan arbeta med dem utan att tänka på att de här också är mina rättigheter”, beskriver lagstiftningsrådet Krista Oinonen sitt arbete.
Hon leder utrikesministeriets enhet för ärenden som gäller domstolar och konventioner för de mänskliga rättigheterna. Enhetens juristteam förhandlar om konventioner om de mänskliga rättigheterna, ser till att de träder i kraft och verkställs i Finland. Ett viktigt instrument i arbetet är de så kallade periodiska rapporterna där de stater som ratificerat en konvention om de mänskliga rättigheterna rapporterar om hur den verkställs nationellt.
”Vi rapporterar om tolv olika konventioner och det tar ett år att färdigställa en rapport”, berättar Oinonen.
Intensiv dialog berikar arbetet
Juristerna skriver inte rapporterna ensamma, i arbetet ingår ett nära samarbete med andra ministerier och det finländska civilsamhället. ”Under våra diskussionsmöten uppstår det i bästa fall mycket givande dialoger”, framhåller hon.
Det pågår en ständig dialog med alla intressegrupper.
”Det är en enormt berikade del av det här arbetet. På utrikesministeriet har vi en lång tradition av samarbete med civilsamhället. Till exempel när det gäller de periodiska rapporterna om konventionerna om de mänskliga rättigheterna har vi redan i tiotals år bett om civilsamhällets synpunkter”, berättar Oinonen.
Hon hoppas att samarbetet ska kunna utvecklas ytterligare för att nå ännu fler organisationer och höra fler olika synpunkter. Sociala medier och elektroniska metoder att samla in olika synpunkter gör detta möjligt.
En ständigt snurrande spiral
Oinonen beskriver sin enhets arbete som en spiral i ständig rörelse. När Finland på basis av sina rapporter får rekommendationer och slutsatser av de oberoende kommittéer som övervakar konventionerna ska informationen om dessa spridas till olika myndigheter och göras till verktyg i tjänstemännens arbete.
Statsrådets nätverk för kontaktpersoner i frågor som gäller grundläggande och mänskliga rättigheter stöder det här arbetet. I nätverket ingår förutom representanter för olika ministerier också justitieombudsmannen, justitiekanslern och representanter för människorättscentret.
”De flesta övervakningsorganen för konventionerna vill nuförtiden ha periodiska rapporter. Tidigare var cykeln fem år. Nu kan den vara bara ett”, berättar Oinonen.
”Om man inte lyckats uppfylla rekommendationerna blir kommittéernas språk allt strängare. Först kommer ett vänligt rekommenderar (recommends), sedan rekommenderar kraftigt (strongly recommends) och till sist uppmanar (urges). Då vet vi att det är frågan om en verklig smärtpunkt”, säger hon.
Ett exempel på detta är arbetsorganisationen ILO:s konvention om ursprungsfolk och stamfolk, som i Finland gäller samerna. ”Det är en smärtpunkt som upprepats i 20 år. Den kommer att upprepas tills regeringen ratificerar konventionen.”
Statens agent
En annan helhet vid Krista Oinonens enhet är uppgifter i anslutning till klagomål som gäller de mänskliga rättigheterna. ”Systemets kronjuvel är Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Jag är statsombud i domstolen och representerar med andra ord den finska staten i klagomålsärenden”, berättar Oinonen.
På engelska låter statsombudet som något ur en spionfilm, agent of the government. Statsombuden utgör en egen agentkommitté i Europarådet.
Enhetens tredje ansvarsområde är juridisk utveckling av de mänskliga rättigheterna. Det arbetet utförs huvudsakligen i Europarådet inom ramarna för olika teman.
Arbetsgrupperna granskar till exempel civilsamhällets krympande utrymme, invandring, frågor som gäller kvinnors rättigheter, såsom könsstympning eller tvångsäktenskap. Perspektivet är rent juridiskt och frågorna granskas utgående från Europadomstolens rättspraxis, konventioner om de mänskliga rättigheterna och andra europeiska standard.
De mänskliga rättigheterna fängslade juristen
Oinonen är jurist till utbildningen och började arbeta vid utrikesministeriet 1999 när Finland var ordförande i EU för första gången. Efter det var det de mänskliga rättigheterna som uppslukade henne och har följt som en röd tråd genom Oinonens karriär. Hon har också arbetat vid kontoret för FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna och vid Finlands representation i Genève.
Oinonens intresse för området begränsas inte till arbetstiden.
”Arbetet håller mig i sitt grepp och jag märker ofta att jag på veckoslutet valt en film som på något plan behandlar mänskliga rättigheter eller så associerar jag själv till ämnet. Jag väljer också ofta de böcker jag läser så att de har ett rättighetsperspektiv”, berättar Oinonen.