Inför Istanbultoppmötet: Humanitära biståndets förändringsbehov klarnade i Budapest

Växande behov, svåra kriser och otillräckliga resurser. Det här är vad som präglar läget för det humanitära biståndet. Europa, USA och några andra länder förberedde sig inför toppmötet om humanitärt bistånd som hålls nästa år under Ungerns, Finlands och ECHO:s ledning.

Understatssekreterare Anne Sipiläinen och FN:s humanitära chef Valerie Amos. Foto: WHS

Den regionala konsultationen som ägde rum i Budapest 3-4 februari ingick i gruppens med europeiska och andra stater förberedelser för nästa års toppmöte om humanitärt bistånd, som ska äga rum i Istanbul i maj (World Humanitarian Summit). Sammansättningen av 250 deltagare utgjorde en unik kombination av staters, icke-statliga organisationers, internationella organisationers och FN-organisationers humanitära sakkunskap. Finland var en av arrangörerna tillsammans med Ungern, ECHO (Generaldirektoratet för humanitärt bistånd och civilskydd) och OCHA (FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp).

FN:s humanitära chef Valerie Amos målade i sitt öppningsanförande upp en bister bild av hjälpbehovet och de otillräckliga resurserna.

”Det finns för tillfället 78 miljoner människor i 31 länder som behöver humanitärt bistånd för att överleva. De allra svåraste humanitära kriserna i Syrien, Sydsudan, Centralafrikanska republiken och Irak tär på de resurser som andra kriser skulle behöva eftersom dessa fyra krisers behov utgör 70 procent av alla resurser. Det humanitära systemet sitter illa till. Och de hjälpbehövandes omfattning kommer att öka ytterligare om plötsliga katastrofer inträffar”, sade Amos.

”Efter en kris svär många ofta vid att det aldrig ska kunna upprepas, men ändå händer det på nytt”, lade hon till.

Bättre resultatinriktning

På grund av de otillräckliga resurserna måste biståndet bli effektivare. Det genomgående temat i diskussionerna var frågan om det humanitära biståndets resultatinriktning. Hur och med vilka instrument mäter man resultaten? Vad är det viktigaste? Är det hur snabbt hjälpen når fram, att den svarar mot hjälpbehovet, att mottagarna är nöjda, att standarder följs, att principer följs – eller är det någonting annat?

I de rekommendationer som sammanställdes utgående från diskussionerna fokuserade man på bekanta teman för det humanitära samfundet: behovet av att koncentrera sig på de människor som drabbats av katastrofer och kriser och forma biståndet efter deras behov, på staternas roll när det gäller att skydda sina medborgare, på att humanitära principer följs, och på att kapaciteten förstärks särskilt på lokalnivå samt på bättre samarbete mellan olika aktörer.

Man var eniga om att det humanitära biståndet bättre måste svara mot olika behov. Samma förfaranden fungerar inte lika bra vid konflikter, utdragna eller långsamt eskalerande kriser som vid plötsliga katastrofer.

Inför Istanbultoppmötet. Den regionala konsultationen samlade deltagare från Europa, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Foto: WHS

Samarbetet mellan humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete bör förbättras

Även om det humanitära biståndet är speciellt till sin karaktär fungerar det inte ensamt. Det är nödvändigt att samarbetet mellan det humanitära biståndet och utvecklingssamarbetet förbättras. Hur det ska ske i praktiken är ännu oklart. Men det står klart att utvecklingsaktörerna måste delta mer i kriser än vad som nu är fallet, och man måste beakta riskerna mera inom utvecklingssamarbetet än vad man gör nu.

Vid konsultationen presenterades många djärva och innovativa idéer. Deltagarna uppmanades att tänka sig överraskande och skenbart omöjliga situationer. Vem kunde till exempel ha gissat att så många människor skulle smittas och avlida av ebola i länder där sjukdomen inte har funnits, och att det behövs humanitära resurser i så stor skala.

Finland representerades av understatssekreterare Anne Sipiläinen. ”Människors rätt att få hjälp förpliktar oss att ställa de människor som är mest utsatta eller som har drabbats av de svåraste kriserna i centrum. Den plikten får vi inte glömma när vi diskuterar reformer av systemet och inre utvecklingsbehov”, påminde Sipiläinen i sitt avslutande anförande.

Flera regionala konsultationer kommer att hållas i år i olika delar av världen. De avslutas i en gemensam global konsultation i Geneve i november och kulminerar i och med toppmötet i Istanbul i maj 2016 under FN:s ledning. Det är fråga om historiens första toppmöte om humanitärt bistånd. Förväntningarna är höga: målet är att hitta praktiska lösningar som förnyar det humanitära biståndet.

Man kan delta i diskussionen på World Humanitarian Summit på webben www.worldhumanitariansummit.org(Linkki toiselle web-sivustolle.) och på Twitter(Linkki toiselle web-sivustolle.), hashtag #ReShapeAid(Linkki toiselle web-sivustolle.).

Paula Uski och Kirsi Pere