Så här fördelas nedskärningarna i utvecklingssamarbetet

De största nedskärningarna görs i det multilaterala utvecklingssamarbetet, de minsta i det humanitära biståndet. I det bilaterala utvecklingssamarbetet avstår Finland från det direkta budgetstödet.

I budgetpropositionen för 2016 föreslås sammanlagt 498,1 miljoner euro för det officiella utvecklingssamarbete som förvaltas av utrikesministeriet. Summan är ca 300 miljoner euro mindre är 2015.

För finansiella placeringar i utvecklingssamarbete föreslås 130 miljoner euro mera än under föregående år vilket innebär att nedskärningen i utvecklingssamarbetet blir ca 200 miljoner euro netto.

Statens utgifter för utvecklingssamarbete beräknas vara sammanlagt 713 miljoner euro 2016, vilket enligt aktuella prognoser motsvarar ca 0,35 procent av bruttonationalinkomsten.

Det bör observeras att utgifterna för asylsökandes första år kommer att stiga på grund av det stora antalet asylsökande och vissa av dessa utgifter räknas statistiskt som utvecklingsmedel. Detta kommer att höja utvecklingsanslagen beräkningsmässigt och anslagens andel av bruttonationalinkomsten.   

Fokus på tre FN-organ

För multilateralt utvecklingssamarbete föreslås 119 miljoner euro. När det gäller FN-organen är avsikten att Finland ska fortsätta som en betydande finansiär av jämställdhetsorganisationen UN Women och befolkningsfonden UNFPA. Stödet till de här organisationerna sjunker emellertid också eftersom anslagen är mindre.

Preliminärt planeras anslag på 10 miljoner euro åt UN Women, ca 15–18 miljoner euro åt UNFPA och ca 5–6 miljoner euro åt barnfonden UNICEF.

Detta är planerade siffror som ännu kan ändras betydligt åt båda hållen. Avsikten är att höja anslagens nivå under de kommande åren.

Barnmorskestuderanden lär sig hur man återupplivar nyfödda i Ugandas huvudstad Kampala. Bilden togs när maskiner införskaffade med stöd av FN:s befolkningsfond UNFPA överräcktes. Finland strävar efter att förbli en betydande finansiär av UNFPA också i framtiden. Bild: UNFPA

Utöver de här tre organisationerna kommer Finland endast att ge småskalig allmän finansiering åt FN:s utvecklingsprogram UNDP. Inget allmänt stöd betalas åt FN:s miljöprogram UNEP eller de andra FN-organen 2016.

Finlands betalningar till internationella utvecklingsbanker ingår också i det multilaterala utvecklingssamarbetet. Finland ska förhandla om en ny betalningstidtabell för de kommande åren när det gäller den så kallade mjuka finansieringen till Världsbanken (International Development Association IDA, 17:e tilläggsfinansieringen) och till Afrikanska utvecklingsbanken (Afrikanska utvecklingsfonden, 13:e tilläggsfinansieringen).

Finland strävar efter att sköra tidigare utlovade fondandelar som redan under utbetalning.

Alla de ovan nämnda planerna påverkas ännu av de pågående utredningarna om en eventuell omorganisering av förbindelser som rör internationell miljöpolitik och utredningarna blir färdiga först under 2016. De nya behoven skulle ursprungligen täckas av inkomsterna från utsläppshandeln 2015, men intäkterna har tillsvidare inte riktats till utvecklingssamarbete.

Slut på budgetstödet

För samarbete på lands- och regionnivå föreslås 148 miljoner euro. Nedskärningar görs i så gott som allt samarbete och även finansieringen till Finlands långavariga partnerländer (Etiopien, Tanzania, Moçambique, Kenya, Zambia, Nepal) minskar genom att en del projekt avslutas.

Dessutom upphör det direkta budgetstödet helt, vilket berör Tanzania och Moçambique.

Kriterierna för nedskärningarna är resultaten av samarbetet och vad Finlands andel i samarbetet varit. Det gäller också delvis det långvariga samarbetet. Enskilda projekt i enskilda länder och regionalt samarbete läggs ned bland annat på Balkan, i Centralasien, i Mekong i Sydostasien och i södra Afrika.

Det humanitära biståndet skyddas

För humanitärt bistånd föreslås 70 miljoner euro. Också det har man varit tvunget att skära ned i, men det har gjorts mycket måttligt på grund av den ovanligt svåra humanitära situationen i världen.

Stödet beviljas både lågvariga kriser och för akuta behov. Kanalerna är vederbörande FN-organ samt finländska och internationella organisationer inom humanitärt bistånd.

Stödet till frivilligorganisationer skärs ned jämnt

För stödet till frivilligorganisationer föreslås 65 miljoner euro. På grund av nedskärningarna i anslagen minskar finansiering till organisationer som fått mångårigt program- och verksamhetsstöd. Detta stöd har betalats till 16 partnerorganisationer, som till exempel Kyrkans utlandshjälp och Plan Finland, till takorganisationerna Kepa och Kehys, till vissa stiftelser och till FN-organens finländska avdelningar.

Nedskärningarna genomförs så att 38 procent av organisationernas genomsnittliga stöd per år skärs ned.

Dessutom avbryts ansökningsprocessen för projektstöd till små och medelstora organisationer 2015. År 2016 ordnas en ny ansökning på basis av regeringens nya utvecklingspolitiska riktlinjer.

Ansökningen om stöd för utvecklingsinformation och global fostran har ställts in, men ordnas eventuellt senare.

Andra förändringar

För betalningar till Europeiska utvecklingsfonden (EUF) föreslås 45 miljoner euro. Nivån har egentligen inte ökat trots att anslagen för 2015 var 20 miljoner mindre. Den lägre nivån förklaras av att man i år använt EUF-medel som sparats från tidigare år för betalningarna.

Anslagen på knappt 37 miljoner euro till geografiskt ospecificerat utvecklingssamarbete och olika stödfunktioner täcks av företagspartnerskapsprogrammet Finnpartnership, utvecklingsländernas innovationsprogram (BEAM) och högskolornas samarbetsprogram, vars anslag skärs ned. Stödet för utvecklingsforskning till Finlands akademi läggs ned nästa år.

Stödet för rekrytering av finländare till FN-organen fortsätter som tidigare år. Projekt som berör beskattning och utveckling får stöd ur dessa anslag. Miljöfinansieringen fortsätter på en lägre nivå än tidigare. Stödet för mänskliga rättigheter och demokrati, humanitär minröjning och till exempel stödet till FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur UNESCO fortsätter delvis på nuvarande nivå, delvis på lägre nivå.

Mera kapital åt Finnfund

För utvecklingssamarbetets finansiella placeringar föreslås 140 miljoner euro. 2015 var summan 10 miljoner euro. Av summan föreslås 130 miljoner euro till en höjning av utvecklingsfinansieringsbolaget Finnfunds kapital och 10 miljoner euro till Inter-American Investment Corporation (IIC).

Finnfund har varit delfinansiär till Afrikas största vindkraftspark vid Turkanasjön i Kenya. Här byggs stålkonstruktioner vindkraftverken. Bild: Finnfund

Finnfunds finansiering fokuserar på investeringar som stöder hållbar utveckling, som till exempel förnybar energi. Av finansieringen ska också i fortsättningen tre fjärdedelar riktas till lägre medelinkomstländer och fattiga länder.

IIC är den latinamerikanska utvecklingsbankens investerings- och finansieringsinstitut för den privata sektorn som nyligen förnyades och samtidigt höjdes dess kapital. Med sitt riskkapital bevarar Finland sin rösträtt och sitt inflytande som annars skulle ha sjunkit.