Utvecklingspolitiska kommissionen: Människorättsarbetet måste bli mer konkret

Finlands människorättsbaserade utvecklingspolitik har kommit fint igång. Men man borde bli bättre på att identifiera människorättsfrågor, och vara snarare att ingripa, anser den utvecklingspolitiska kommissionen i sin årliga utvärdering.

KPT, ihmisoikeudet, Jouko Jääskeläinen. Kuva: Laura Oja. Utvecklingspolitiska kommissionens ordförande Jouko Jääskeläinen konstaterade att Finland måste ta upp även svåra frågor på ett konstruktivt och pragmatiskt sätt i dialogen med sina samarbetsländer. Foto: Laura Oja.

Enligt utvecklingspolitiska kommissionen har Finlands utvecklingspolitik utgått från de mänskliga rättigheterna i tillräckligt stor utsträckning när nya riktlinjer har dragits och nya direktiv har utfärdats, exempelvis när det gäller landsprogrammen som styr det bilaterala utvecklingssamarbetet.

Finland har också aktivt lyft fram människorättsfrågor i FN-organisationer och utvecklingsbanksammanhang.

Kommissionens ordförande, riksdagsledamot Jouko Jääskeläinen öppnade offentliggivandet av kommissionens rekommendationer med följande ord:

”Det skulle lyckas ännu bättre att stödja de fattigaste och sämst lottade människorna om man effektivt använde sig av konkreta instrument och uppföljningssystem. Samarbetet med det lokala civila samhället borde också förstärkas.”

Han anser att Finland måste ta upp också svåra frågor i sina diskussioner med samarbetsländerna, på ett konstruktivt och pragmatiskt sätt.

”Det är inte fruktbart att envist kräva att partnern ska godkänna ett visst synsätt. Man måste vara beredd på konflikter och ta fram det bästa förfarandet för olika länder och olika situationer. Enligt vad jag erfarit är det just så som man har gått tillväga”, tillade Jääskeläinen.

Människorättsbaserat samarbete hjälper de svagaste

Enligt utvecklingsminister Heidi Hautala är det människorättsbaserade samarbetet det bästa sättet när man vill säkerställa att utvecklingssamarbetet hjälper de svagaste. Öppen kommunikation bidrar också till verksamhetens kvalitet och resultat.

”Förutom de redan dragna riktlinjerna preciserar utrikesministeriet direktiv och utvecklar instrument för människorättsarbete. Vi måste förändra tankesätt och med hjälp av utbildning säkra att allt utvecklingssamarbete utgår från de mänskliga rättigheterna. För närvarande har Finland representanter i Världsbankens och Afrikanska utvecklingsbankens styrelser, och där har man goda möjligheter att påverka, även internationellt”, berättade ministern.

KPT, ihmisoikeudet, Heidi Hautala. Kuva: Laura Oja. ”Tankesätt måste förändras och med hjälp av utbildning måste vi garantera att all verksamhet utgår från mänskliga rättigheter”, konstaterade utvecklingsminister Heidi Hautala. Foto: Laura Oja.

Hautala konstaterade också att man kontinuerligt tar upp människorättsfrågor vid diskussioner med samarbetsländerna.

”Kenya funderar till exempel just nu på att lämna den internationella brottsmålsdomstolen. Det är viktigt att se till att Kenya fortsätter samarbeta med domstolen”, påpekade Hautala.

Danmark vill inte sjunka under 0,7 procent

Både Finlands och Danmarks utvecklingspolitik har de mänskliga rättigheterna som sitt rättesnöre.

KPT, ihmisoikeudet, Georg Sørensen. Kuva: Laura Oja. Georg Sørensen, ordförande för Danmarks utvecklingspolitiska råd, kommenterade årsutvärderingen. Foto: Laura Oja.

Georg Sørensen, som är ordförande för Danmarks utvecklingspolitiska råd, anser att människorättsarbete löser problem, men att det också för med sig nya svårigheter och konflikter.

När man försöker reda ut de komplicerade markägandeförhållandena i Afrika till exempel, kan man stöta på problem.

”Människor måste ges möjlighet att själva påverka lösningar som gäller deras egna liv. Det uppstår kontroverser när vi aktivt ska främja mänskliga rättigheter och respektera människors åsikter och val på samma gång”, sade Sørensen.

Danmarks utvecklingsstöd uppgår idag till 0,83 procent av bruttonationalinkomsten, och regeringen planerar att höja det ytterligare till 1 procent.

”I Danmark tycker vi att den höga biståndsprocenten ingår som en del av vår välfärdsstat. Politikerna och folket är i hög grad eniga om detta. Bakom denna koncensus ligger frivilligorganisationernas effektiva och mångåriga påverkansarbete”, berättade Sørensen.

Enligt honom vill det liberala oppositionspartiet, som ser ut att vinna nästa val, skära ner biståndet till 0,7 procent av BNI och använda inbesparingarna till skattelättnader. Under 0,7 vill man ändå inte gå.

Eftersom regeringen inte har majoritet måste man på annat sätt säkerställa att biståndet inte krymper i nästa års budgetförhandlingar. Sørensen tror att regeringen kommer att vända sig till det lilla socialistpartiet för att biståndet inte ska sänkas.

Outi Einola-Head

ihmisoikeudet